The construction industry is today well known for its way to work in projects where each one is unique and needs its own detail solutions, ways to work and different processes. That means that in the start up phase of each project there has been a need to start all over again since just a fraction of knowledge and solutions pass from one project to another. Companies has been able to work this way due to the fact that lately the interest level has been favourable and the customers has had a buying power which enable construction to be carried out this way. Today the interest is so low that it cannot almost go any lower and the construction industry is therefore forced to find new ways to build houses more efficiently and cheaper to be able to match the market. The answer to this problem was found in the manufacturing industry and the way they work with repeated processes. The construction industry has looked into manufacturing and their ways of working before when they looked at the car industry in the early 20th century but it took about 100 years from that for the industrialized house building that we know today to be born. One of Scandinavia´s largest construction companies Veidekke is currently putting an effort in developing an industrialized house building concept called VeidekkeMAX that consists of three different areas. The three areas are a technical platform, process and an organisation with the purpose to find more effective ways to construct houses without compromising with the final outputs quality. When the work today is carried out with more repeatable process than before it is possible to measure the development of industrialized house building by looking at the maturity of its processes within the company. This study´s aim is to investigate a maturity measurement tool from the manufacturing industry and use it in the construction industry. This study will measure the maturity of the concept VeidekkeMAX and the measurement tool being used is CMM. CMM was developed in the software industry and it measure maturity in five different levels. It is important that the measurement can be repeated so it is possible to see how the development is going. Specific fields within the concept have been chosen for investigation and the empirics for the study has been collected through interviews with employees in the chosen fields. The respondent’s answers have been evaluated and the result is presented in this paper. The result shows that today the maturity in VeidekkeMAX is low since the employees are working in different ways and the observed processes within the company today are individual and varies a lot. The result also shows that it is possible to use CMM within the construction industry but it is as most useful if there are clear processes to measure. This thesis also briefly investigates the question whether it is possible to take standardisation within the construction industry too far and each interviewed was asked for their opinions on where VeidekkeMAX is going. The result showed that within the company there is a fear to take it one step too far which shows the importance to make sure that every employee is on-board with the change and that everyone is motivated to work with the concept and help develop it making it more efficient. / Bostadsbyggbranschen är idag välkänd för sitt sätt att arbeta i projekt där varje projekt är unikt och kräver sina egna detaljlösningar, sätt att arbeta samt processer. Vad det innebär är att man inför varje nytt projekt har varit tvungen att till stora delar återuppfinna hjulet då relativt lite kunskap och lösningar har gått från ett projekt till nästa. Företag har kunnat arbeta på det här viset då ränteläget den senaste tiden har varit gynnsamt och kunderna har haft en köpkraft som möjliggör att producera bostäder på detta vis. Idag är räntan på en så låg nivå att den snart inte kan sjunka lägre och således måste byggbranschen hitta nya sätt att producera bostäder på ett effektivare och billigare sätt för att kunna matcha marknaden. Svaret fanns hos tillverkningsindustrin och hur de arbetar med återupprepande processer. Byggindustrin tittade redan på tidigt 1900-tal hur tillverkningsindustrin arbetar men från det tog dröjde drygt 100 år till innan det industriella husbyggandet, som det ser ut idag, skapades. Ett av Skandinaviens största bygg företag, Veidekke, bedriver i dagsläget en satsning inom det industriella husbyggandet som heter VeidekkeMAX som är ett koncept bestående av i tre olika delar. De tre delarna är en teknisk plattform, process och organisation som alla syftar till att bygga på ett effektivare sätt utan att kompromissa på slutproduktens kvalitet. När arbetet nu sker med flera återupprepande processer så öppnar sig möjligheterna att mäta utvecklingen för det industriella husbyggandet genom att se hur mogna dessa processer hos företaget är. Den här studien syftar till att undersöka huruvida det är möjligt att använda mognadsmätningsverktyg tagna från tillverkningsindustrin och sedan använda inom byggindustrin. Mognadsmätningen i denna studie kommer att ske av VeidekkeMAX och mätverktyget som testas är CMM. CMM kommer ursprungligen från mjukvaruindustrin och processmognaden mäts i fem olika nivåer. Viktigt är att mätningen går att återupprepa kontinuerligt för att på så vis kunna se hur utvecklingen sker. Specifika områden inom konceptet har valts ut för granskning och empirin för att genomföra mätningen samlas in genom intervjuer med anställda inom områdena. Därefter utvärderas deras svar och ett resultat av mätningen redovisas. Resultatet visade att mognaden inom VeidekkeMAX var relativt låg då de anställda arbetar på väldigt olika vis och de processer som observerade till stor del var individuella. Resultatet visar också att det går att använda mätverktyget CMM inom byggindustrin men det når sin största potential om det finns tydligt uppstyrda processer att mäta. Studien går även in på frågan om man kan gå för långt med standardisering inom byggbranschen och varje intervjuad anställd tillfrågades även om deras syn på vart VeidekkeMAX är på väg. Resultatet visar att det finns en rädsla att gå för långt och det belyser vikten av att se till att ha alla anställda med på tåget och se till att varje individ är motiverad till att hjälpa till att utveckla och förbättra satsningen.

Den svenska regeringen har tagit beslut om en digitaliseringsstrategi, som syftar till hur Sverige kan bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Genom inrättandet av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ska digitaliseringsstrategin förverkligas och stödja den digitala transformation som kännetecknar svenska myndigheters övergång från e-förvaltning till digital förvaltning. Digitalisering av fastighetsinformation är en del av denna transformation och ett viktigt verktyg för att uppnå effektivare fastighetsförvaltning. Sveriges regioner är en av landets största fastighetsägare och förvaltar miljontals kvadratmeter, trots detta är användningen av digitaliserade fastighetssystem ovanligt låg inom offentlig sektor. Mycket visar på att offentlig sektor lider av en låg digital mognad och har svårigheter att ta till vara på digitaliseringens möjligheter och lyckas med sina projekt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som går att identifiera vid implementering av ett IWMS-system inom offentlig fastighetsförvaltning, samt vilken roll systemet har som plattform har vid en sådan implementering. Studien utgörs av en fallstudie med fem semistrukturerade intervjuer som studerar en specifik region på djupet. Utifrån detta har nio kategorier av utmaningar identifierats och analyserats utefter fyra bestämda teman. Studiens resultat påvisar vikten av att förstå innebörden av standardiserade system som plattformar och vilka konsekvenser som det kan innebära. Men även att vikten av att säkerställa fastighetsdata är central vid implementeringen av standardiserade fastighetssystem. / The Swedish government has decided on a digitalization strategy, which aims to how Sweden can be the best in the world to take advantage of the possibilities of digitalization. Through the establishment of Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), the digitalization strategy will be realized and support the digital transformation that characterizes the Swedish authorities' transition from e-government to digital management. Digitalization of real estate information is part of this transformation and an important tool for achieving more efficient property management. Sweden's political regions are one of the country's largest property owners and manage millions of square meters, yet the use of digitized real estate systems is unusually low in the public sector. Much indicates that the public sector suffers from a low digital maturity and has difficulties in taking advantage of the possibilities of digitalization and succeed in its projects. The purpose of this study is to investigate the challenges that can be identified in the implementation of an IWMS system in public property management, and what role the system has as a platform in such implementation. The study consists of a case study with five semi-structured interviews that study a specific region in depth. Based on this, nine categories of challenges have been identified and analyzed along four specific themes. The results of the study demonstrate the importance of understanding the meaning of standardized platforms and the consequences it may have. But also, the importance of securing data is central to the implementation of standardized property systems.

Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka lärarstudenters upplevda kunskaper i och åsikter om sex- och samlevnadsundervisning i förskoleklassen och grundskolans år 1-3. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar: ”Vilka kunskaper i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad anser sig lärarstudenter på Malmö högskola ha efter genomförd utbildning?” samt ”Vilka åsikter har lärarstudenter på Malmö högskola efter genomförd utbildning kring att yngre elever undervisas i sex och samlevnad?”.Arbetet är skrivet vid Malmö högskola under vårterminen 2016 av oss - Sara Glassel och Elisabeth Bengtsson – två lärarstudenter som inom en snar framtid kastar sig ut i arbetslivets vilda djungel.Undersökningen utgår ifrån teorin om att lärarstudenter är i behov av god utbildning i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad, då eleverna har rätt till och behov av en adekvat sex- och samlevnadsundervisning eftersom detta i sin tur påverkar deras identitetsutveckling. Det empiriskt insamlade materialet – baserat på intervjuer med lärarstudenter på Malmö högskola – visar på spridda kunskaper kring sex- och samlevnadsundervisning samt en stor variation i åsikter gällande hur ämnet ska läras ut, när detta ska ske och vem som är mest lämpad att bedriva undervisningen.

Det finns en växande trend och ett ökat intresse för implementeringen av AI i olika branscher. Potentialen som AI har är stor med möjligheten att hantera stora mängder digital information och effektivisera processer. Det ökade intresset att implementera AI inkluderar byggbranschen som är i behov av ökad produktivitet. Branschen befinner sig i ett tidigt skede med implementeringen av AI, således finns det ett behov att studera forskningsområdet vidare. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att öka kunskapen om AI-mognad i byggproduktion genom att utforska mognaden och dess påverkande faktorer. Studien görs i samarbete med ett stort entreprenadföretag där fyra fokusgruppsintervjuer och sex enskilda semistrukturerade intervjuer genomfördes. Alla intervjudeltagare är anställda på företaget och har en koppling till byggproduktionen. Analysen av empirin görs utifrån de teoretiska ramverken Diffusion of Innovation (DOI) och Technology- Organization- Environment (TOE). Studiens resultat visar att det finns en begränsning i kunskapen och användningen av AI. Generellt finns intresse att använda AI i större utsträckning i byggproduktionen och förväntningar att AI kommer bidra till positiva förändringar. Fokus i dagsläget ligger på att utforska nyttan av AI och uppmuntra anställda att använda teknologin. Det finns en övergripande positiv attityd gentemot AI, däremot är kunskapen och användningen begränsade vilket indikerar att AI-mognaden är låg i byggproduktionen. De faktorer som har identifierats påverka AI-mognaden är: outvecklad teknologi, säkerhet, storlek, kännedom, kultur, produktionsskedet, IT-leverantörer, marknadsläget, konkurrenter, kunder, underentreprenörer och byggbranschen. Denna studie är ett tidigt bidrag inom det relativt nya forskningsområdet och ökar förståelsen för utvecklingen av AI i byggbranschen. / There is a growing trend and increasing interest in the implementation of AI in various industries. The potential of AI is vast, with an ability to manage large amounts of digital information and streamline processes. The rising interest in implementing AI includes the construction industry, which needs increased productivity. The industry is in an early stage of AI implementation, hence, there is a need to further study this research area. This qualitative case study aims to increase the knowledge about AI maturity in production by exploring the maturity and its influencing factors. The study is conducted in collaboration with a large contractor company in which four focus group interviews and six individual semi-structured interviews were conducted. All interviewees are employed at the company and are connected to the production. The empirical analysis is based on the theoretical frameworks Diffusion of Innovation (DOI) and Technology- Organization- Environment (TOE).  The study’s results show that there is a limitation in the knowledge and the use of AI. Generally, there is an interest in using AI to a greater extent in the production and expectations that AI will contribute to positive changes. Currently, the focus is on exploring the benefits of AI and encouraging employees to use the technology. There is an overall positive attitude towards AI, however, knowledge and usage are limited, indicating that the AI maturity is low in the production. The factors identified as influencing the AI maturity are: Underdeveloped Technology, Security, Size, Awareness, Culture, The Production Phase, IT Suppliers, The Market Condition, Competitors, Customers, Subcontractors, and The Construction Industry. This study is an early contribution to the relatively new research area and increases the understanding of the development of AI in the construction industry.

Digital maturity is frequently discussed in organizations and research but is not always defined. There is also limited information about digital maturity in different industries. The purpose of this study was to compare a technical consulting firm's view of digital maturity compared to current research literature. The study consists of two parts: a literature study and a case study at Sweco civil in Sundsvall. The literature study showed that five factors are recurring: strategy, culture, technology, leadership and obstacles. This study confirms similarities with previous research findings regarding strategy, culture, barriers and technology described in similar ways at Sweco. The difference points to the fact that the company focuses more on technology and less on leadership than the literature does. In the literature, the factors are not always structured in a staircase that describes the relationship between levels. However, Sweco has a staircase that goes from standardization to integration and automation and finally transformation of business models. In all levels, the absence of leadership: goals, vision, and governance is an obstacle. To achieve standardization, the absence of a common industry standard was an obstacle and a negative attitude to new technology among employees. The middle level integration has barriers in the form of lack of coordination. The automation level experiences obstacles in the form of a lack of technical competence. The highest level of innovation has barriers in the form of lack of interest for innovation among employees, customers and partners. There is also a shortage of venture capital. / Digital mognad diskuteras flitigt i organisationer och forskning men är inte alltid definierat. Det finns också begränsats med information kring digital mognad inom olika branscher. Syftet med denna undersökning var att jämföra ett teknikkonsultföretags syn på digital mognad jämfört med aktuell forskningslitteratur. Studien består av två delar: en litteraturstudie och en fallstudie hos Sweco civil i Sundsvall. Litteraturstudien visade att fem faktorer är återkommande: strategi, kultur, teknik, ledarskap och hinder. Denna studie bekräftar likheter med tidigare forskningsresultat gällande strategi, kultur, hinder och teknik som beskrivs på liknande sätt hos Sweco. Skillnaden pekar mot att företaget fokuserar mer på tekniken och mindre på ledarskap än vad litteraturen gör. I litteraturen är inte alltid faktorerna strukturerade i en trappa som beskriver relationen mellan nivåer. Sweco har dock en trappa som går från standardisering vidare till integration och automation och till sist transformation av affärsmodeller. I alla nivåer är frånvaro av ledarskap: mål, vision, och styrning ett hinder. För att nå standardisering var en avsaknad av en gemensam branschstandard ett hinder samt en negativ inställning till ny teknik hos anställda. Mellannivån integration har hinder i form av avsaknad av samordning. Automationsnivån upplever hinder i form av brist på teknisk kompetens. Den högsta nivån innovation har hinder i form av att intresse saknas för innovation hos anställda, kunder och partners. Det finns också brist på riskkapital.

Bakgrund: Den agila projektmodellen har under de senaste två decennierna vuxit fram som en utmanare till den traditionella vattenfallsmodellen. En av de stora skillnaderna mellan projektmodellerna är att i det agila arbetssättet involveras kunden kontinuerligt. Frågan är vad som då händer med överlämningen av den sista versionen av produkten, när utvecklingen är färdig? Samtidigt har bankbranschen på senare år utmanats av nya aktörer vilka profilerar sig som just digitala och IT-inriktade, och både dessa moderna banker såväl som de traditionella storbankerna har anammat det agila arbetssättet för att kunna konkurrera om kundernas uppmärksamhet. Dessa banker arbetar inte agilt till lika hög grad, och frågan är om överlämningen påverkas av det? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur överlämningen av det slutliga projektresultatet i agila projekt ser ut på svenska banker. Vidare ska studien undersöka om den skiljer sig mellan banker med olika agil mognad samt vilka konsekvenser som kan uppkomma i samband med överlämningen. Genomförande: Studien är genomförd som en flerfallstudie där två fall - storbanker och nischbanker, undersöks. Vidare har en fenomenologisk ansats och ett kvalitativt angreppssätt använts. Empirin har samlats in genom ett målstyrt urval varpå semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio projektledare. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att en överlämning av en slutlig produkt i agila projekt inte genomförs på ett formellt sätt, till skillnad från vad teorin tidigare har antytt. I synnerhet lämnar aldrig ansvaret för produkten någonsin det team som har utvecklat den. Vidare visar studien att storbanker arbetar med en lägre grad av agil mognad än vad nischbanker gör, men att detta inte påverkar hur överlämningen ser ut. Slutligen bidrar studien till insikter om konsekvenser kring att överlämningen inte existerar på ett formellt sätt. Detta leder till en reflektion kring att organisationer behöver anpassa sin agila projektmetodik till sin egen kontext. Projektledare generellt bör dessutom fundera över hur organisationens arbetssätt påverkar organisationen i stort samt vara medveten om de konsekvenser som dyker upp vid förändringar i arbetssättet. / Background: During the last two decades, the agile project methodology has grown as a competitor to the more traditional waterfall methodology. One of the biggest differences is, with an agile methodology the customer is involved throughout the project. But what happens in the final handover, when the development is finished? At the same time, the Swedish banking industry has been challenged by new actors whom profile themselves as digital focused and IT centred. Both types of banks have developed an agile way of working to be able to compete about the customers. However, the two types of banks does not work agile with the same maturity, and we wonder if the handover is affected by that? Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of what the handover of the final product in agile projects at Swedish banks looks like. Further, the study will examine if the handover differ between banks with different agile maturity, and which consequences that may arise in connection to the handover. Completion: The study was conducted as a multiple-case study in which two cases - traditional banks and specialised banks were examined. Further, a phenomenological and a qualitative approach has been used. The empirical data has been conducted through a targeted selection, where semi-structured interviews have been held with ten project leaders. Conclusion: The study concludes that the handover of the final product in agile projects does not exist in the formal way previous research has suggested. Specifically, the responsibility of the product does never leave the team developing it. Further, the study show traditional banks work with a lower degree of agile maturity in comparison to specialised banks. However, this does not affect the characteristics of the handover. Finally, the study contributes to insights about the consequences of the handover not being as formal. This contributes to a discussion about the need for organisations to be able to adapt their agile methodology to their own context. In general, project leaders also should reflect upon how their way of working affect the organisation as a whole, as well as being aware of the consequences that appears when changing the organisation’s way of working.

Bakgrund: Samhället genomgår just nu en övergång till mer datadrivna verksamheter och dåblir kopplingen mellan IT och verksamhetsstyrning högst relevant att undersöka. Den ökade digitaliseringen verkar påverka företags sätt att bedriva verksamhet och den skapar både möjligheter och utmaningar. Digitaliseringen är inte längre en fråga för endast IT- avdelningen utan för hela organisationen. Det handlar inte om att digitaliseringen påverkar företag, utan hur den gör det. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara på vilka sätt digitaliseringen kan förändra och påverka verksamhetsstyrningen. Genomförande: Denna studie har en kvalitativ karaktär med utgångspunkt i ett realistiskt perspektiv. De empiriska data är insamlade genom sex semistrukturerade intervjuer med respondenter från sex olika företag som befinner sig i olika branscher. Slutsats: Det går att konstatera att digitaliseringen har påverkat fallföretagens verksamhetsstyrning i en mängd olika avseenden. För att lyckas i det nya och mer föränderliga företagsklimatet som digitaliseringen bidrar till krävs det omstrukturering av organisationen och nya roller i företagen samt nya typer av kompetenser. Den digitala transformationen underlättar bland annat informationsflöde, transparens och skapandet av mer effektiva kedjor samt bidrar till ökad kundorientering tack vare möjligheterna att analysera kundmönster genom data. Det leder i sin tur till att företag kan bredda och förändra sina erbjudanden och det finns en strävan efter att utgå från kärnprodukten. En viktig aspekt kopplat till detta är att understryka att digitalisering av aktiviteter inte nödvändigtvis leder till positiva resultat för företagen och det gäller därför att företagen vet vad de vill få ut av den digitala transformationen innan investeringar görs. Slutligen verkar det som att företagens digitala mognadsgrad får påverkan för i vilken grad verksamhetsstyrningen förändras. / Background: The society is currently going through a change to more data-driven companies which makes the connection between IT and control most relevant. The increased digitalization affects companies’ ways of managing and creates both possibilities and challenges. Digitalization is no longer a question for the IT-department alone, but for the entire organization. It is not a question if digitalization affects companies, but how. Purpose: The aim of this study is to examine in which ways digitalization can change and affect operating control. Completion: This study is characterized by a qualitative methodology and has a realistic perspective. The empirical data has been collected through six semi-structured interviews with respondents from six different companies within different industries. Conclusion: The digitalization has affected the studied cases’ operating control in many ways. To be able to succeed in the new and constantly changing environment, companies need to restructure their business and create new roles within the organization. Companies are also searching for new competencies. The digital transformation facilitates the flow of information, transparency and the creation of more effective value chains and contributes to increased customer orientation thanks to the possibilities of analyzing customer behavior through data. This in turn leads to companies being able to broaden and change their offerings, and here there seems to be an endeavor to start from the core product. An important aspect connected to this, is that the digitalization of activities does not necessarily lead to positive results for companies and therefore they need to know what they want to achieve with a digital transformation before making investments. Finally, it seems like companies’ degree of digital maturity has an impact on the extent to which operating control change.

<p>Uppsatsens syfte rör personliga intressen till viss del. Intresse av barn och ungdom tillsammans med viljan att se hur tron påverkas av åldersskillnader. Genom en intervju med åtta informanter kom resultatet att bli omfattande, med tydliga spår av skillnader och likheter i sätt att tro beroende på informantens ålder. Syftet kom därigenom att uppfyllas. Vidare berättar bakgrundsfakta om hur just barn och ungdomar i vissa åldrar tänker beroende på utveckling av hjärnan, utan att ta omfattande hänsyn till kön eller social bakgrund. Diskussionen talar då sitt tydliga språk då den upptar mina egna reflektioner och värderingar av sagda undersökning.</p><p>Att en stor skillnad mellan de olika åldersgrupperna råder kan jag nu påstå. Största skillnaden tycks vara Gudstron. De små barnen ansåg att Gud var den de trodde på. Liksom att den man bad till var Gud, samt att det är honom man kom till efter sin död. Ungdomarna menade att det inte var viktigt att tro på en speciell man utan det viktiga var tron på något, att känna en sorts trygghet. På något sätt finns det en ”makt” som ger människan trygghet och lugn. Detta sätt att se på Gud och på tro kan då enligt mina egna reflektioner bero på deras utvecklingsstadium. Ungdomarna har en mer vetenskaplig syn och även en mer egocentrerad bild av världen. Barnen har sin tro på det magiska och lever i en sagovärld där en Gud är självklar.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Söderlund".

I vår kontakt med barn i förskolan och grundskolan har vi lagt märke till att barnen tidigt börjar undra och fråga om Gud och existentiella frågor. Så småningom, runt skolstarten, tycker sig barnen finna svar på många av dessa frågor: Gud är skapare och orsak till att vi människor och hela universum finns. Han ser oss och vakar över oss. Detta sammanfaller med den ålder då barn inser att deras föräldrar har fel och brister, till skillnad mot Gud som är ofelbar. Vi tyckte oss se att barn i sjuårsåldern, även de från ickereligiösa miljöer, vill tro på ”Gud”. Vidare syns det som om barn i exempelvis i sjätte klass generellt inte verkar bry sig speciellt mycket om religion. Våra frågor i detta inledningsskede var: Vad har dessa barn för gudsbild - gudsbegrepp? Är lågstadiebarnen mer intresserade av Gud än sjätteklassarna? Dels ville vi undersöka barnens gudsföreställning och religionens betydelse för dem, dels ville vi göra en jämförande undersökning mellan åk 2 och åk 6. Religionsämnet är, för oss, ett spännande men svårt ämne att undervisa i. Vi har alla, lärare och elever, olika värderingar och budskapet är ofta väldigt svårt att formulera. Som lärare måste vi vara lyhörda för barnens tankar och funderingar. Finna vad de behöver för stimulans för sitt ställningstagande. Barn har svårt att förstå det religiösa symbolspråket. Skolan har en viktig uppgift i att hjälpa barnet att begripa de abstrakta religiösa föreställningarna. Det gäller att vara förberedd när barnen frågar hur Gud kan finnas i en värld som består av så mycket dödande, orättvisor och fattigdom. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.

Uppsatsens syfte rör personliga intressen till viss del. Intresse av barn och ungdom tillsammans med viljan att se hur tron påverkas av åldersskillnader. Genom en intervju med åtta informanter kom resultatet att bli omfattande, med tydliga spår av skillnader och likheter i sätt att tro beroende på informantens ålder. Syftet kom därigenom att uppfyllas. Vidare berättar bakgrundsfakta om hur just barn och ungdomar i vissa åldrar tänker beroende på utveckling av hjärnan, utan att ta omfattande hänsyn till kön eller social bakgrund. Diskussionen talar då sitt tydliga språk då den upptar mina egna reflektioner och värderingar av sagda undersökning. Att en stor skillnad mellan de olika åldersgrupperna råder kan jag nu påstå. Största skillnaden tycks vara Gudstron. De små barnen ansåg att Gud var den de trodde på. Liksom att den man bad till var Gud, samt att det är honom man kom till efter sin död. Ungdomarna menade att det inte var viktigt att tro på en speciell man utan det viktiga var tron på något, att känna en sorts trygghet. På något sätt finns det en ”makt” som ger människan trygghet och lugn. Detta sätt att se på Gud och på tro kan då enligt mina egna reflektioner bero på deras utvecklingsstadium. Ungdomarna har en mer vetenskaplig syn och även en mer egocentrerad bild av världen. Barnen har sin tro på det magiska och lever i en sagovärld där en Gud är självklar. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Söderlund".