Ökad konkurrens på marknaden har inneburit ökade krav på organisationer att generera mer innovativa idéer. Då ökad innovationsgrad hos idéerna står i relation till ökat risktagandet innebär detta att organisationer tvingas hantera högre risk. En av konsekvenserna av detta är att det kan skapas ett internt motstånd inom organisationer mot idéer av högre innovationsgrad, något som denna studie syftar till att undersöka hur detta kan motarbetas. Ämnet kring hur motstånd mot innovation kan motarbetas har legat till grunden för flera tidigare studier. Det främsta forskningsområdet har varit att granska organisationsledningens hantering med fokus på innovationsstrategi och organisationskultur. Denna studie fokuseras dock på en mer lokal nivå kring hur en innovationsavdelning ska arbeta för att minska motståndet mot nya idéer. Fokus för studien ligger i hur en innovationsavdelning kan arbeta med involvering i innovationsprojekt och kommunikation med berörda parter för att minska motståndet. Ett område som enligt författarnas tolkning är relativt outforskat inom forskningsområdet innovation. Studien genomfördes som en induktiv fallstudie inom en svensk organisation inom dagligvaruhandeln. Under studien har totalt 16 intervjuer genomförts inom fallstudieorganisationen. Samtliga respondenterna är i någon grad delaktiga i innovationsarbetet och kan delas in i fyra roller där de antingen är beställare av projekt till innovationsavdelningen, mottagare av resultatet från innovationsprojekt, mellan chefer som arbetar nära innovationsavdelningen eller personer som arbetar inom innovationsavdelningen. Vidare har studien kompletterats med fyra intervjuer inom andra organisationer med innovationsavdelningar för att undersöka generaliserbarheten i resultatet. Resultatet tyder på att involvering och kommunikation under innovationsprojekt ska anpassas efter de berörda individerna samt projektets karaktär. Slutsatsen som har dragits är att en dynamisk hantering av involvering av roller samt anpassad kommunikation kring projektstruktur och projektmål skapar ett bredare engagemang inom organisationerna, vilket tros ha en positiv inverkan på att minska motståndet inom organisationer. / Increased competition in the market has resulted in increased demands on organizations to generate more innovative ideas. Since it is shown that the level of innovation correlate with the amount of risk-taking, this means that organizations are forced to handle higher risks. One of the consequences is that this can lead to an internal resistance within organizations against ideas of a higher degree of innovation and this study aims to investigate how this can be counteracted. How organizations should face this ascending resistance has formed the foundation of several earlier studies. The primary research on the subject has been to review management's handling of the organization with a focus on innovation strategy and organization culture. The focus of thisstudy is instead towards a more local level of the problem, how an innovation department can work with involvement in innovation projects and communication with involved people to reduce the resistance. An area, according to the authors' interpretation, that is relatively unexplored in the science of innovation. The study was performed as an inductive case study at a Swedish organization in the FMCG sector. During the study a total of 16 interviews were conducted at the case study- organization. All of the respondents are at some level involved in the innovation work and can be divided into four different roles where they either; order projects from the innovation department; receive the results from the innovation department; are middle managers who work closely with the innovation department; or are people working in the innovation department. Furthermore, the study has been complemented by four interviews at other companies with assigned innovation departments in order to investigate the generalizability of the results. The results indicate that involvement and communication during an innovation project should be dependent on the involved individual and the characteristics of the project. The conclusion that can been drawn from the study is that a dynamic management of the involvement of individual and a customized communication regarding the project structure and project goals creates a wider involvement within companies, which is believed to have a positive impact on decreasing the resistance within companies.

Alla företag har ett juridiskt ansvar att upprätta årsredovisningar och bokföra enligt gällande lagar och regler. Då utformningen av redovisningen varit detsamma under en längre period har de senaste årens digitala utveckling, och inte minst pandemins nedslag, påskyndat företags arbetssätt till ett mer digitalt. Tidigare forskning har lyft att SME-företag har begränsade resurser och att de därmed ofta väljer att outsourca sin redovisning till redovisningsbyråer. Detta skulle kunna innebära att synen på vad en digitaliserad redovisning är och vilka möjligheter och problem som den bidrar med skiljer sig åt mellan företag och redovisningsbyråer. Syftet med studien är därför att undersöka varför den kan finnas ett motstånd för svenska SME-företag att vilja digitalisera sin redovisning och om det valet har något med företagets eventuella outsourcing till externa parter att göra. För att kunna undersöka vilka faktorer som påverkar valet av en digitaliserad redovisning utförs en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för SME-företag både inom redovisningsbyråer men också inom tre olika verksamhetsområden (hotell och restaurang, fastigheter och säkerhet). Intervjuerna analyseras enligt en tematisk analys och presenteras sedan uppdelat på redovisningsbyråer och företagens olika professioner genom återkoppling till tidigare forskning och teorier. Slutsatsen i studien är att både redovisningsbyråerna och företagen ser stora fördelar med en digitaliserad redovisning då den effektiviserar redovisningsprocessen. Dock menar redovisningsbyråerna att det största motståndet till en fullt digitaliserad redovisning är deras kunder och de lagar och den reglering som finns att förhålla sig till. Företagen anser att de är tillräckligt digitaliserade och därmed saknar behov av att implementera den digitala redovisningen fullt ut. Vidare upplever företagen viss osäkerhet för eventuella digitala intrång som kan ske när de väljer att digitalisera redovisningen. Denna skillnad mellan redovisningsbyråer och företag kan förklara varför det finns ett motstånd till att digitalisera redovisningen.

This thesis studies the representation of the character Vilde in the Norwegian teenage TV series Skam, in her performance of femininity. The thesis considers her character primarily from the perspective of socioeconomic class. The main theoretical framework of the analysis is structured around the idea of respectability. Various theories of performativity, femininity, and shame are also discussed. A selection of clips from the series is studied with a hermeneutic reading, whilst clips from another selection work as examples to make a more nuanced analysis of Vilde’s character. The research method is primarily built around theories of representation and around semiotics. The thesis argues that the character Vilde – regarding her class position – is searching for respectability. By repeating and staging she is manifesting femininity in a performative way. It is a process complicated by her socioeconomic exposure, with the result that her making of femininity is ambivalent. Secondly, the thesis shows that heterosexuality is fundamental in the process of gaining respectability, yet does not guarantee it. Lastly, the thesis shows that the series Skam is challenging existing norms and power relations through Vilde and her peers – by making these norms and power relations visible, and then subverting them in the plot or imagery.

Arbetsmarknaden är könssegregerad där andelen män och kvinnor skiljer sig inom olikabranscher. Även om arbetet för en jämställd arbetsmarknad har utvecklats tenderar killar ochtjejer att välja könsstereotypiska program på gymnasiet. Detta bidrar till att exempelvis lönenskiljer sig åt mellan könen och att könsnormerna reproduceras. För att nå en jämställdarbetsmarknad behöver könssegregeringen minska. Studiens syfte är att undersöka ochjämföra vad som format killarnas traditionella val och tjejernas normbrytande val till detmansdominerade yrkesprogrammet fordon- och transport. De frågeställningar vi besvarar är:Vad har format deras utbildningsval? Hur ser deras självuppfattning ut i relation till derasutbildningsval och vilka föreställningar har de om det valda yrket? En kvalitativ metod haranvänts och killar och tjejer i årskurs ett och två på gymnasiet har intervjuats. Vi analyserarempirin med Linda Gottfredsons begrepp självuppfattning, bilder av yrken och kognitiv kartaav yrken. Andra begrepp som används är Pierre Bourdieus begrepp kapital och habitus,Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont samt begreppet genus. Analysen visar attdels influenser från familj och vänner och dels möjligheter på arbetsmarknaden har bidragittill valet. Tjejerna har lättare att beskriva hur de uppfattar sig själva i förhållande till sittyrkesval än killarna. Informanterna har liknande stereotypiska föreställningar om vilken typav person som arbetar med fordon. En slutsats vi försiktvis drar är att tjejerna är mermedvetna om vad som format deras utbildningsval än killarna. Detta kan bero på att debehövt försvara sitt normbrytande val för omgivningen medan killarna inte behövt reflekteralika mycket över sitt traditionella utbildningsval.

Syftet med studien är att studera hur maktrelationer och barns normbrytande kulturer kommer till uttryck under samlingar i förskolan. Frågeställningarna som används är hur barn styrs mot önskvärt beteende och kunskap samt hur barns normbrytande kulturer och motstånd kommer till uttryck till följd av denna styrning. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Foucaults teori kring makt kompletterat av Corsaros barndomssociologi. I avsnittet tidigare forskning beskrivs relevant forskning kring samling, normer, styrning och motstånd ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi utfört observationer, tillsammans med fältanteckningar och ljudinspelning, vid fyra olika samlingar på två avdelningar på samma förskola. Empirin har analyserats utifrån ovanstående teoretiska perspektiv. Resultatet visar att pedagoger, med barnens bästa i åtanke, använder sig av olika styrtekniker som till exempel normaliserande frågeställningar och förändrat tonläge för att styra barnen mot det beteende de ser som önskvärt. Vi har även sett hur pedagoger ändrar sin styrteknik beroende på hur barn reagerar på den initiala styrningen. Utifrån den andra frågeställningen har vi kunnat urskilja tre former av motstånd. Barnen använder sig av dessa metoder separat eller parallellt för att kunna motsätta sig pedagoger och på så sätt uppnå större inflytande. Barns individuella motstånd leder många gånger till att fler barn ansluter sig vilket synliggör deras gemensamma normbrytande kultur.

Många forskare och samhällsteoretiker menar att den tid vi lever i präglas av individualism, strävan efter självbestämmande och självförverkligande. Några forskare problematiserar detta och menar att individualismen inte bara befriar utan också lägger ett orimligt ansvar på individen att forma sitt eget liv. Den här studien tar avstamp i en del av Sveriges vägledarförenings riktlinjer som talar om att vägledningen sätter individen i centrum och verkar för självbestämmande och fria val . Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledare förhåller sig till individens självbestämmande och egna fria val. Vidare är syftet att synliggöra om den individualiserade grundsynen i vägledning kan innebära dilemman för vägledarna. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex utbildade studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet har analyserats genom begreppen frigörelse , ontologisk trygghet och motstånd hämtade främst från Ulrich Beck, Anthony Giddens och James Scott.Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarna värderar individens självbestämmande högt och att den genomsyrar tanken om vad vägledning är för samtliga respondenter. Samtidigt ger resultatet en tydlig bild av hur respondenterna ställs inför dilemman när de ska få ihop de etiska riktlinjerna och individualiserade grundsynen inom vägledning med de enskilda individernas behov. Här urskiljer vi ett antal paradoxer som vi diskuterar i studiens sista kapitel.

Föreliggande uppsats berör förskollärares arbetsmiljö och kamp för bättre villkor. Tidigare forskning beskriver ett glapp mellan förutsättningar och krav, med konsekvenser för arbetsmiljön i förskolan och förskolepersonalens hälsa. Syftet med uppsatsen är att undersöka det motstånd som uttrycks i förskollärares berättelser om en bristande arbetsmiljö utifrån Förskoleupprorets material #pressatläge. Genom feministisk poststrukturell teori undersöks hur förskollärares språkliga motståndspraktiker och motståndssubjektiviteter villkoras diskursivt. Genom positioneringsbegreppet och med inspiration av en dekonstruktiv metodologi synliggörs hur förskollärare positionerar sig i relation till mångfaldiga och ibland motstridiga diskurser om uppdraget kopplade till framför allt nyliberalism och femininitet. Berättelserna i dokumentet både bekräftar och motstår dessa diskurser vilket gör motståndet flerfaldigt, mångtydigt och ibland motstridigt. Diskurser om professionen kopplade till omsorg, femininitet och självuppoffring samt en stark lojalitet till barn och kollegor existerar parallellt med diskurser om hållbarhet, lönsamhet, hälsa och rättigheter men även behov av få uppfylla sina egna ambitioner. Dualismen offer-/aktörskap dekonstrueras och vad som går att förstå som ett synliggörande av sitt eget ”offerskap” skrivs fram som ett potentiellt kraftfullt motstånd.

I denna studie studeras förutsättningarna för att implementera policyn om jämställdhetsintegrering inom en STEM-fakultet på ett lärosäte inom akademin. Detta görs genom att studera vilka former av individuella och institutionella motstånd som manifesteras i kvalitativa intervjuer med akademiska chefer. Vidare studeras det även vilka konsekvenser dessa motstånd får på förutsättningarna för uppdragets implementering inom STEM-fakulteten. Studien ämnar även att bidra till det aktuella forskningsfältet och bidra med teoriutveckling vad gäller att undersöka hur individuellt och institutionellt motstånd samspelar och påverkar förutsättningarna för jämställdhetsintegrering. Studiens syfte analyseras med hjälp av feministiskt institutionell teori samt Lombardo och Mergaerts (2013) teoretiska ramverk om motstånd som är sprungen från feministisk institutionell teori. Resultatet visar att det finns en hög grad av institutionellt motstånd som samspelar med en lägre grad individuellt motstånd vilket bedöms påverka förutsättningarna för implementeringen av jämställdhetsintegrering inom STEM-fakulteten.

No description available.

I en tid där den politiska retoriken alltmer öppet polariserar och stöter ut det som inte anses vara svenskt nog, utgår jag från min egen mixade bakgrund och viljan att omfamna det oönskade. Med avstamp i Guaman Pomas bokstavsformer, Chicha-affischens gradienter och väven som format utforskar jag visuella referenser som arv och nutida motstånd. / In a political time that incressingly polarizes and rejects what is not considered Swedish enough, I dive into my own mixed background, embracing the unwanted. Trough a visual mixture inspired by Guaman Poma's lettershapes, the Chicha posters' gradients, and the weave as a grid, I explore visual references as heritage and resistance.