This study examines how macsulinity can be expressed outside the norm and for this focuses on the rap/hiphop music artist Young Thug. With a multimodal discourse analysis, Young Thugs visual expressions from a sample of media content are examined. The visual expressions are discussed from gender theory and theory of different discourses of masculinity. The result of this study found that Young Thug challenges masculine conventions in a variety of displays. His use of clothes, colors, poses and his body in different ways challanges how masculinity can be expressed in a genre of music that often features particular expressions of masculinity.

I denna uppsats undersöks hur fyra statliga universitet presenterar grundläggande information om sig själva via sina webbplatser. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka vilka språkliga medel – och i förekommande fall visuella medel – som de utvalda lärosätena väljer att använda för att uttrycka sin identitet i texterna. Analysmaterialet består av fyra texter skrivna av Uppsala universitet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet. Dels analyseras texterna var för sig, dels görs en komparativ analys av texterna skrivna av kategorierna äldre och yngre universitet. Frågeställningarna analyseras med kritisk diskursanalys som ramverk kompletterat med en praktisk metod för brukstextanalys. Dessutom undersöks vissa av texternas multimodala aspekter. Resultatet visar att även om materialet består av myndighetstexter befinner sig texterna i gränslandet mellan reklam och myndighetsinformation. Texterna lånar ord och uttryck från den kommersiella sfären. Dessutom syftar texterna, vissa mer än andra, till att skapa en identitetsbaserad relation med mottagaren som påminner om den mellan producent och konsument. Särskilt de äldre universiteten har tagit ett större steg in i den marknadsanpassade diskursen, framförallt genom att personifiera och intimisera relationen mellan lärosätet och textens möjliga mottagare. De yngre universiteten positionerar sig än så länge på ett större avstånd från mottagaren och håller fast vid en mer traditionell stil där saklighet och viss distans är viktiga parametrar.

Värdegrundstexter är en ny och relativt outforskad genre som aldrig tidigare har undersökts med ett mutlimodalt perspektiv. Denna studie är en del i projektet En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter och syftar till att ta reda på vad som utmärker denna texttyp som genre med fokus på bildernas roll i texten. Metoden bygger till stor del på den multimodala analysmetod som presenteras i Anders Björkvalls bok Den visuella texten. Materialet består av 13 texter från 10 svenska myndigheter och är hämtat från en elektronisk textsamling. Resultatet visar att bilderna oftast är naturalistiska fotografier föreställande glada medarbetare som är menade att läsaren ska identifiera sig med. Slutsatsen är att det finns återkommande teman i bilderna och att det alltid går att hitta samband mellan bilderna och den skrivna texten. / En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter

No description available.

I den här multimodala analysen som utgår från kritisk diskursanalys, undersöks fyra broschyrer från 1177.se ur ett genusperspektiv. Huvudsyftet med analysen är att undersöka hur kön framställs i informationsbroschyrer riktade till barn. För att även belysa andra komponenter för identitetsskapande utöver kön, anläggs ett intersektionellt perspektiv och då kön är kopplat till sexualitet undersöks därmed även heteronormativitet. Det görs genom att ta reda på hur kön markeras, hur karaktärerna i broschyren gestaltas och hur familjekonstellationer ser ut. Resultaten ger dels sken av ett jämlikt förhållande mellan könen då bägge könen i stora drag synliggörs lika mycket, men dels visar resultatet hur subtilt reproducerande av kön sker då broschyrerna speglar stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Detta är särskilt tydligt vid analys av presuppositioner, då broschyrerna exempelvis förmedlar en bild av att sjuksköterskor är kvinnor och doktorer är män. Dessutom tyder analysen av presuppositioner på att flickor och pojkar särskiljs i sätt att agera och i inställning till sjukhusvistelsen.

Vi har analyserat två filmsekvenser ur skräckfilmerna The Conuring 2 och IT med en multimodal analys för att undersöka hur de audiovisuella elementen används för att förmedla rädsla. Undersökningen kom fram till att antydandet till hotet skapar en större effekt av en klimax i en skräckfilmsscen. Något vi anser att The Conjuring 2 gjorde bättre med hjälp av en mer dynamisk ljudbild som användes som en starkare berättarkomponent.

I denna studie har vi gjort en kvalitativ analys av bilderböcker med fokus på etnicitet utifrån ett Critical literacy perspektiv med hjälp av en multimodal ansats. Syftet var att analysera hur etniciteter presenteras i svenska bilderböcker och möjligheter för kritiska diskussioner kopplat till pedagogisk verksamhet. Urvalet av bilderböckerna utgick från alla bilderböcker som utgavs under 2018 då Svenska barnboksinstitutet hade gjort en kvantitativ undersökning där de fokuserade på mörkhyade karaktärer i bilderböckerna utgivna samma år. I resultatet framkom det att etnicitet är osynlig i berättelsen. Även om det presenteras markörer hade det ingen betydelse i handlingen eftersom att representationen mest baserades på hudfärg. Slutligen framkom att pedagogerna bör anta en roll därdet finns möjlighet till kritiska diskussioner utifrån deras medvetenhet, kunskaper ochförhållningssätt. Om barnen tittar i böckerna själva eller om pedagogerna inte intar en roll som möjliggör kritisk diskussion får detta som konsekvens att den oreflekterade normen för vidare att etnicitet upplevs som avvikande. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>

Att genus skapas genom ett socialt samspel och genom interaktion med andra är något som mycket forskning visar på. I denna uppsats har vi studerat tre av de populäraste serierna för barn på svensk television. Genom att använda oss av en multimodal analysmodell så har vi kunnat få syn på en mängd olika data i serierna. Syftet med studien har varit att se hur maskulint och feminint gestaltas i serier samt att se vilka normförstärkande och normbrytande ageranden som kan ses. Resultat visar att serierna ofta följer ett normativt system vad gäller maskulint och feminint, men också att en del normbrytande ageranden blir synligt i serierna. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

In this bachelor’s thesis we intend to investigate how masculine stereotypes are presented in four commercials before versus after #metoo. The purpose is to examine whether and in what way the masculine stereotypes have changed in our selected commercials presentation in accordance with cultural change. We intend to examine how representations relate to the context of social changes, the changing view of masculinity and masculine normative stereotypes.The analysis is performed with a multimodal analysis. The focus is on semiotics and its constituents. Since the thesis uses qualitative analysis, we have chosen to focus on those parts of the material that can be interpreted semiotically in order to gain a deeper understanding of its connection to social change in accordance with our theories. The studys results show that the four commercials we examined show a change before versus after #metoo. This change is in accordance with cultural studies. Hegemonic masculinity theory further explains how the new masculinity is presented in the later commercials. Furthermore, we ask ourselves whether the changes is made out of goodwill or to surf on a wave of political correctness.

Den här är en studie av gymnasiets läromedel för Svenska 3, och mer specifikt de delar somberör språkhistoria. Vi analyserar stoffet via ett multimodalt perspektiv eftersom dessakombinerar skrifttext, det vill säga den formen av text som består av skriftligt verbalspråk inomdet utvidgade textbegreppet, bilder, diagram, informationsrutor, och dekorationer. De valdaläromedlen är utgivna efter 2011, och därmed efter 2011-års gymnasiereform, och är bland desom har används flitigast inom svenskan på gymnasiet. På så sätt är förhoppningen attmaterialet är aktuellt och relevant för studien. Vi försöker även att se vilka språkhistoriskateorier som kan tänkas ligga till grund för dessa läromedel, eftersom det är via dessa teorier somforskningen ramas in i, och dess resultat är det stoff som lärs ut i dessa läromedel. Analysen avstoffet sker med hjälp av brukstextanalys: hermeneutisk och kunskapskritisk analys. Vi tar äveni beaktning de formuleringar i de centrala styrdokumenten som berör språkförändring, ochproblematiserar hur dessa efterlevs i de faktiska läromedlen. Eftersom det verkar finnas brist påstudier av språkhistoria i läromedel för Svenska på gymnasiet, hoppas vi att kunna bidra tillkunskapen.