I denna studie har syftet varit att undersöka hur barn och barndom skildras i barnböckerna, samt studera hur de olika barnbokskaraktärerna gestaltades, via skrift och bild. Tidigare forskning har visat att, hur barn och barndom gestaltas i barnböckerna, kan få betydelse för barns identitetsskapande och hur barn uppfattar deras omvärld. Denna studie syftar även till att bidra med en ökad medvetenhet kring vad barnböckerkan förmedla via sitt innehåll, och hur barnboken kan förstärka eller utmana olika rådande normer om barn. I urvalet av barnböcker till studien valde vi att kontakta 22 stycken bibliotek från olika landsdelar i Sverige, för att få deras utlåningsstatistik av barnböcker för åldern 0–6 år. Från denna utlåningsstatistik valdes tio barnböcker ut, för vidare granskning. Studien utgick ifrån en multimodal och socialsemiotisk teoribildning och hade ett analysverktyg som stöd i analysen av barnböckerna. I resultatet kunde vi utröna tre olika sätt att förstå hur barn och barndom skildrades i barnböckerna. Det första var igenom hur karaktärerna skildrades i relation till varandra. Det andra sättet var hur karaktärerna gestaltades genom deras egenskaper, karaktärsdrag och utseende. Det tredje sättet var att försöka förstå om karaktärerna bröt mot den rådande normen om barn, och i så fall på vilket sätt. De slutsatser vi kom fram till var att det fanns en komplexitet i hur karaktärerna gestaltades i barnböcker, där det inte finns ett “rätt“ sätt att tolka karaktärerna. Vi kom även fram till att karaktärerna uppfattades som medskapare av barn och barndom, som skildrades både explicit och implicit i barnböckerna. Det framkom att det var av stor vikt att vuxna studerade barnböckernas innehåll innan dessa erbjöds till barnen, detta för att få större kunskap om vad barnboken kunde förmedla. Genom att vuxna gör mer medvetna bokval, kan barnböckerna få en positiv inverkan på bland annat barns identitetsskapande. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Abstract: Arbetet är en läromedelsanalys som med hjälp av multimodal textanalys undersöker innehåll och utformning av ämnesområdet ”språkförhållanden i Sverige och övriga Norden” i läromedel för gymnasiets Svenska 2. Studien ämnar besvara frågorna: 1. Hur ser urvalet av material ut i de undersökta läromedlen när det gäller området nordiska språk? 2. I vilket sammanhang presenteras nordiska språk i de undersökta läromedlen? 3. Vilka modaliteter används i läromedlen? Resultaten visar att texter på de nordiska språken lyser med sin frånvaro i de delar av läroböckerna som rör språkförhållanden i Norden. I den mån texter på originalspråk används förekommer de oftast i en litteraturhistorisk kontext, och i urvalet framträder Henrik Ibsen som den oftast citerade författaren på originalspråk, genom främst utdrag ur Et dukkehjem men också Gengangare. Läroböckerna kombinerar ofta de nordiska grannspråken med de nationella mino-ritetsspråken, och det är således svårt att skilja på dessa moment. En av läroböckerna utmärker sig genom att ha en global inramning och börja i världens språk, för att sedan zooma in på de nordiska språken och minoritetsspråken. Resterande böcker tar avstamp i Sverige och det svenska språket. De modaliteter som används är bilder (fotografier och teckningar), skrift samt hänvisningar till internetsidor som inte hör till läroböckerna. Dessa internetsidor kan vara exakt hänvisade genom utskrivna länkar och namn eller enbart bestå av upp-maningar till att söka vidare på internet. Syftet är oftast att låta eleverna fördjupa sig i ett ämne, det saknas däremot tillgång eller hänvisningar till ljudfiler eller andra källor som skulle kunna illustrera den verbala delen av språken.Studien visar att läroböckerna i huvudsak är förenliga med ämnesplanen för Svenska 2 på gymnasiet. De olika läroboksvalen innebär dock olika konsekvenser för eleverna, i huvudsak i form av kompromisser mellan djup i ämnet och variation av materialet, samt hur mycket eget bestämmande eleverna kan utöva.

Utbildningen i förskolan ska vara rolig, lärorik och förmedla en positiv framtidstro (Skolverket 2018, s. 5, 9) vilket kan vara problematiskt i förskolans undervisning om miljöproblem då det både kan vara skrämmande och oroande för barn (Ärlemalm-Hagsér 2022, s. 109). Med denna studie vill jag rikta uppmärksamheten mot bilderböckers didaktiska potential och hur de kan användas för att stödja förskolans undervisning utifrån dagens miljöproblem. Syftet med denna förskoledidaktiskt inriktade studie är att med utgångspunkt i den ekokritiska och narratologiska teorin analysera hur några valda bilderböcker för barn synliggör dagens aktuella miljöproblem. Det är en kvalitativ studie som består av fem bilderböcker som analyseras genom hermeneutiken och en multimodal analys. Resultat redovisas i form av de ekokritiska troperna och de narratologiska texttyperna. Vidare diskuteras bilderböckernas didaktiska potential utifrån resultatet där det framkommer att bilderböckerna kan ha flera olika användningsområden i förskolans undervisning om miljöproblem. Min förhoppning är att studien ska väcka intresse för bilderböckers olika användningsområden men även vara ett hjälpmedel för pedagoger i undervisning om miljöproblem.

Title: The Power of Communicative Strategies - A Multimodal Analysis of MSB´s Risk Communication to the Public In an era marked by increasing uncertainties and risks, effective communication from authorities has become crucial. This study examines the risk communication on Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) official website through a multimodal analysis method. By focusing on both textual and visual elements on the website, the study aims to critically examine how risks are constructed, communication is formulated, and recipients are portrayed.  The analysis of the MSB´s website reveals significant use of logically structured communication, appealing to individuals with an avoidant approach to risk communication. However, emotional elements also emerge in the communication to serve those requiring a more reality-based understanding of risks. This balance between logical and emotional communication suggests a presumption by MSB that recipients may be alarmed and thus prone to irrational action. Furthermore, the study shows that MSB assumes a pedagogical role in its communication, indicating an authoritarian relationship between the agency and the public. This authoritarian tone, coupled with a lack of interactivity, implies a transmission view of communication, where the agency is regarded as an expert conveying facts to a passive recipient. Lastly, regarding the construction of risks, the term "risk" is downplayed to avoid alarming, while an emotional message reinforces the sense of reality and possibly fear. This communication strategy challenges the agency's assumptions about recipients and emphasizes the need to adapt communication to appeal to a heterogeneous audience. By clarifying and analyzing these aspects of MSB's risk communication, this study contributes to a deeper understanding of the complex dynamics between authorities and the public in a digital age characterized by ever-increasing uncertainties and risks.

Barnlitteraturens betydelse inom förskola och pedagogiskt arbete är stor och väsentlig. Syftet med denna studie var att undersöka sju polska barnböcker för att se på vilka sätt begreppet flickighet framställdes i de böckerna. Detta gjordes med stöd i forskningsfrågor: Hur presenteras karaktärer i böckerna både skriftligt och visuellt och på vilka sätt kan dessa karaktärframställningar kopplas till flickighet? samt Hur kan karaktärframställningarna påverka barns utveckling och lärande?. Teoretisk utgångspunkt för arbetet var multimodal teori för textanalys där skrift och bild analyserades i en hybrid. Verktyg för analys av det empiriska materialet var Nikolajevas egenskapsschema och semiotisk bildanalys. Undersökningen genomfördes utifrån kritisk diskursanalys som metod, vilken sammankopplades med poststrukturellt feministiskt perspektiv. Det perspektivet visade sig aktuellt för studien i och med dess meningsskapande aspekt kring hur och på vilket sätt flickor/kvinnor skildras i dagens samhälle. Med utgångpunkt i studiens resultat kan man fastställa att barnbokskaraktärerna av båda könen presenterades i de flesta böckerna på ett traditionellt sätt. Flickighet representerades starkt i de undersökta karaktärerna, vilket var extra synligt hos karakterärna av det kvinnliga könet, både i skrift och bild. Studien visade dock att flickighetsaspekten även var synlig hos pojkiga karaktärer, vilket skedde både i bild och skrift. De representationerna utgick mestadels ifrån pojkarnas emotionella tillstånd, vilka var eniga med flickighetsdiskursen. Utifrån arbetets resultat kan man även fastställa att de undersökta karaktärframställningarna kan påverka barns normskapande både kring sitt eget och det motsatta könet. I och med studiens polska aspekt anses det att den kan bidra med ökad kunskap och förståelse hos svensktalande pedagoger till polsktalande barn i Sverige kring barnens normskapande och normsuppfattning. Därför är det önskvärt att de pedagoger lägger extra fokus på jämställdhetsarbetet i sina pedagogiska verksamheter. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Den här uppsatsen undersökte hur medielogiken uttrycks i Rädda Barnens och Sverige för UNHCR:s videomaterial under flyktingkrisen september 2015. Då majoriteten av den medialiseringsrelaterade forskningen i Sverige har intresserat sig för partiledardebatter och politisk kommunikation finns det en kunskapslucka kring hur medielogiken formar andra sfärer i samhället. Denna studie avsåg att genom semiotisk analys och mulitmodal analys undersöka videomaterial i dessa två ideella organisationer, för att identifiera mediernas berättartekniker i dem. Sammanlagt analyserades fyra videoklipp i två ideella organisationers Facebook-sidor under september 2015 utifrån teorin om semiotik och medielogik. Två tydliga teman i videoklippen framträdde ur resultatet. Dessa benämnde vi som Flyktingkrisen som empati och Flyktingkrisen som verklighet. Ur dessa framkom fyra underteman. Dessa benämnde vi som dramatisering, dokumentering, reklamformat och nyhetsformat. Studiens resultat visade även att medielogiken personifiering förekommer starkt i samtliga av våra studieobjekt. Utifrån detta resultat kunde vi dra slutsatser kring genom vilka stereotyper personifieringen framkom i.   Vår studie bidrar därmed till forskningsfältet med kunskap om stereotyper av flyktingar. I tidigare forskning av Ylva Brune (1998) urskiljs två sorters stereotyper av flyktingar: offer eller hot. Vidare menar Urban Ericsson (2001) att stereotypen den duktige flyktingen tenderar att förekomma i media endast på individnivå. I vårt material fann vi att en flykting gestaltades annorlunda än de stereotyper vi fann i vår tidigare forskning. Vi valde att kalla den här kategorin flyktingen som målmedveten då denne är fast besluten att ta sig fram trots omständigheterna. Vi fann även en icke tidigare dokumenterad framställning av flyktingar som likartad publiken när det gäller välfärdsbakgrund. / The aim of this paper was to examine how media logic’s are expressed in Save the children’s and Sweden for UNHCR’s video material during the migrant crisis. Since the majority of the mediatization research in the Swedish context has focused on the party leaders and political communication, there is a lack of awareness regarding how media logic shapes other spheres in the community. This study’s objective was to examine video material through semiotic and multimodal analysis, to identify media logics. In total four videos from two nonprofit organizations, that were published in September 2015, were analyzed based on the understanding of media logics.  Two distinctive themes appeared in the results. These were titled migrant crisis as empathy and migrant crisis as reality.  From these, four subthemes appeared. These were titled dramatization, documentation, advertising formats and news format. The result shows that personalization occurs strongly in all of our study.  Our study contributes to the research field with knowledge about stereotypes of refugees. We found a new kind of stereotype that we have chosen to call the determined refugee. The choice of name for this category is based on our interpretation of a refugee as determined to survive. In addition to the study’s contribution of how the representation of refugees among nonprofit organizations now take a new form, we also found a not previously documented representation of refugees like the crowd when it comes to the welfare background.  Our study contributes to knowledge about how mediatization is expressed in strategic communication.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur reklamannonser riktade till män respektive kvinnor är utformade idag och om det har skett någon märkbar förändring av utformandet av dessa under 2010-talet. För att kunna ta reda på detta analyserar jag fyra annonser riktade till män (två från 2011, två från 2019) och fyra annonser riktade till kvinnor (två från 2011, två från 2019), hämtade ur Café respektive Elle. Analysmetoden jag har använt mig av är en anpassad version av Björkvalls (2003 &amp; 2009) kvalitativa multimodala analysmodell. Resultatet visar bland annat att det finns många likheter mellan reklam riktad till män respektive kvinnor, framförallt kompositionsmässigt. De största skillnaderna ligger i diskurserna och att annonser riktade till kvinnor generellt innehåller fler krävande talarroller än vad de manliga gör. I reklam riktad till män fokuseras det på det språkliga och produkten avbildas i samtliga annonser. I reklam riktad till kvinnor fokuseras det på det visuella och människor avbildas i samtliga annonser. Materiella språk- och bildprocesser dominerar i båda fallen. Vidare visar resultatet på att utformningen hos annonser riktade till män respektive kvinnor inte har förändrats nämnvärt under 2010-talet. De ändringar som existerar ligger främst i val av diskurser, och där handlar det om att de har moderniserats i takt med samhället. Hos reklam riktad till män har miljövänlighet blivit en dominerande diskurs, vilket stämmer bra in med hur samhället blivit mer miljömedvetet genom åren. Hos reklam riktad till kvinnor är den främsta förändringen att diskursen gått från en stereotypisk diskurs om lyx och flärd till en mindre stereotypisk diskurs om show och dans.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur reklamannonser som riktar sig till äldre kvinnor utformas för att förstå vilka betydelser och normer äldre kvinnor tillskrivs, med andra ord vilka budskap äldre kvinnor möts av i livsstilsmagasin. Syftet är också att ta reda på om dessa ideal stämmer överens med de budskap som, enligt tidigare forskning, framställs genom retoriken i tidningen M-magasin. Till denna kvalitativa undersökning har delar av Björkvalls analysmetod för visuella texter använts (2003, 2009), tillsammans med Kress och van Leeuwens teorier om ”visuell grammatik” (2003). Resultatet visar bland annat att skönhetsannonsernas modelläsare ses som passiva och mycket samarbetsorienterade, samt att inre lycka kan kopplas till ett ungt utseende. Resultatet visar också att reklamens budskap skiljer sig från tidningens retorik när det gäller vissa betydelser som tillskrivs målgruppen. En slutsats är att de äldre kvinnorna möts av dubbla budskap och att ålderskategoriseringar ofta är motsägelsefulla.

Följande studie granskar den svenska vietnamrörelsens affischkonst. Rörelsen var en reaktionmot det amerikanska deltagandet i kriget och grundar sig på en tydligt formulerad konfliktlinjedär USA beskrivs som förövare och det vietnamesiska folket som offer.Det huvudsakliga syftet med studien är att synliggöra bakomliggande strukturer iaffischkonstruktionen och hur strukturerna skapar solidaritet och kollektivitet. Granskningengörs kvalitativt av ett urval affischer. Urvalet representerar huvudsakliga teman och strukturensom presenteras i affischerna, utifrån urvalet har tre kategorier: politiska ledare och porträtt,insamlingar och evenemang samt bildspråk och typsnitt. Affischerna granskas utifrån ettmultimodalt metodgrepp och en multimodal teorigrund där sammanställningar av affischernasvisuella och textuella element beskrivs för att sedan analyseras. Gemensamt för samtligaaffischer är deras förhållningssätt till den svenska vietnamrörelsens gemensamma paroller, USAut ur Vietnam och stöd FNL. Affischerna är noggrant konstruerade och de bakomliggandemultimodala strukturerna är bidragande till att lyfta fram rörelsens konfliktlinje. Det är tydligt attarbetet med affischerna är genomtänkt och representerar rörelsen väl. Som offentliga verk och endel i det moderna samhället spelar affischen en central roll i det politiska landskapet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två semiotiska resurser, det vill säga läromedlen Prima Matematik 3B samt Pixel Matematik 3B, presenterar olika multiplikationsuppgifter och vilka dess tillhörande teckenvärldar är. Vidare ämnar studien undersöka om dessa teckenvärldar, såsom exempelvis text och bild, anses samspela med varandra och således om intersemiotiska relationer kan påträffas i uppgifterna. För att få fram resultatet tillämpas ett analysverktyg som grundas i studiens teoretiska utgångspunkt: Van Leeuwens socialsemiotiska teori. Analysverktyget används som ett tillvägagångssätt för att undersöka vilka teckenvärldar, i form av text och bild, som uttrycks i uppgifterna samt hur dessa samspelar.  Studiens resultat visar att båda läromedlen förmedlar flertalet teckenvärldar i samband med multiplikationsuppgifterna, dock anses dessa inte alltid samspela med varandra. Generellt visar resultatet att teckenvärldarna som presenteras i Prima Matematik samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed går att påvisas. Granskningen av Pixel Matematiks multiplikationsuppgifter visar däremot att dess teckenvärldar, av olika anledningar, inte alltid samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed inte går att fastställas. Studiens analys pekar på att tydliga, samverkande och relevanta teckenvärldar i semiotiska resurser behövs för att bidra till elevers förståelse inom matematik. Läromedlet Pixel Matematik 3B stödjer därför inte elevers utveckling inom multiplikation tillräckligt och undervisningen bör därmed kompletteras med andra arbetsmetoder om detta läromedel ska vara lämpligt som ensam semiotisk resurs. Läromedlet Prima Matematik 3B påvisar däremot att multiplikationsuppgifternas olika teckenvärldar samspelar och att intersemiotiska relationer kan påträffas. Det i sin tur bidrar till att elevers förståelse för multiplikation stödjs tillräckligt.