Syftet med denna studie är att undersöka hur två semiotiska resurser, det vill säga läromedlen Prima Matematik 3B samt Pixel Matematik 3B, presenterar olika multiplikationsuppgifter och vilka dess tillhörande teckenvärldar är. Vidare ämnar studien undersöka om dessa teckenvärldar, såsom exempelvis text och bild, anses samspela med varandra och således om intersemiotiska relationer kan påträffas i uppgifterna. För att få fram resultatet tillämpas ett analysverktyg som grundas i studiens teoretiska utgångspunkt: Van Leeuwens socialsemiotiska teori. Analysverktyget används som ett tillvägagångssätt för att undersöka vilka teckenvärldar, i form av text och bild, som uttrycks i uppgifterna samt hur dessa samspelar.  Studiens resultat visar att båda läromedlen förmedlar flertalet teckenvärldar i samband med multiplikationsuppgifterna, dock anses dessa inte alltid samspela med varandra. Generellt visar resultatet att teckenvärldarna som presenteras i Prima Matematik samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed går att påvisas. Granskningen av Pixel Matematiks multiplikationsuppgifter visar däremot att dess teckenvärldar, av olika anledningar, inte alltid samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed inte går att fastställas. Studiens analys pekar på att tydliga, samverkande och relevanta teckenvärldar i semiotiska resurser behövs för att bidra till elevers förståelse inom matematik. Läromedlet Pixel Matematik 3B stödjer därför inte elevers utveckling inom multiplikation tillräckligt och undervisningen bör därmed kompletteras med andra arbetsmetoder om detta läromedel ska vara lämpligt som ensam semiotisk resurs. Läromedlet Prima Matematik 3B påvisar däremot att multiplikationsuppgifternas olika teckenvärldar samspelar och att intersemiotiska relationer kan påträffas. Det i sin tur bidrar till att elevers förståelse för multiplikation stödjs tillräckligt.

Populärmusiken existerar idag på sociala medieplattformar där vem som helst kanuttrycka sig – och använda sig av alla andras material. Studien berörmeningsskapande inom konvergenskulturen kring det australienska bandet KingGizzard & The Lizard Wizard. Arbetet fokuserar på rörlig bild och musik inomden kulturella kontexten. Syftet med studien är att bidra med förståelse för hurmedieproduktioners kommunikationssätt samspelar och formas av nämndakonvergenskulturen. Studien gjordes genom multimodala analyser avaudiovisuellt material på en remix av ett fan till bandet samt material från bandetsjälva. Resultatet visade att betydelsepotentialen är kopplat till teman omdigitalisering och undergång som inbjuder fans till att vara med och delta.

Studiens syfte var att undersöka hur dirigenter för symfoniorkester och storband använder olika tecken i sin kommunikation samt att se om det fanns tydliga likheter och skillnader mellan de olika orkesterformerna. I studien har ett socialsemiotiskt och multimodalt perspektiv använts. Dirigenterna har analyserats utifrån bland annat vilka teckensystem de använder i sin kommunikation med musikerna. Videoobservation har använts som metod och materialet har tagits från siten www.youtube.com Urvalet har bestått i inspelningar av världskända professionella dirigenter som dirigerar professionella orkestrar, några av de bästa inom sitt fält. Resultatet påvisar att dirigenterna ofta använder många teckensystem simultant. Dirigenterna använder en del gemensamma tecken men även många personliga tecken för sin kommunikation. Det framkom vissa skillnader mellan genrerna men då resultaten även skiljde sig mellan dirigenterna inom samma genre krävs mer studier för att ge ett slutgiltigt resultat. Överlag behövs fler studier på dirigering inom storbandsorkester. / The aim of this study was to investigate how conductors representing two different orchestral traditions - the symphony orchestra and big band- use different signs for communication and to explore whether there are any clear differences and similarities between them. Throughout the analysis, a social semiotic and multimodal perspective was applied. The conductors have been analysed by which signs they use when communicating with the musicians. Video observation was used as a method and the material has been retrieved from www.youtube.com. The selection contains recordings of professional and world-famous conductors, working with world renowned orchestras. The result of the study seems to reveal that the conductors utilize and communicate with many sign systems simultaneously and that they use mutual signs as well as personal signs when communicating. There were differences between the two genres but also between conductors within the same genre so further studies are needed to establish a more thorough conclusion. Overall, there is a need for further and larger studies regarding big band orchestras.

I den här uppsatsen undersöks två begravningsbyråers externa kommunikation med språkvetenskapliga och multimodala metoder för att belysa vad det är för bild av begravningar som de vill förmedla till sina mottagare. Analysen fokuserar på texernas och bildernas ideationella metafunktion, det vill säga, hur språkliga och visuella resurser används för att konstruera gemensamma bilder och mentala föreställningar om verkligheten.                                                                                            Med hjälp av systemisk-funktionell grammatik analyseras propositioner, processer och deltagare för att visa hur begravningsbyråerna använder språkliga resurser i ett varumärkesstärkande syfte och för att positinera siig själva som en expert eller auktoritet inom områdena döden och begravningar. Den multimodala analysen används för att underaöka hur bilderna fungerar som en semiotisk resurs som förstärker det budskap som finns i texterna. Genom bilder och texter påbjuder begravningsbyråerna hur mottagaren bör tänka och agera kring begravningar.                                                                                                                                                                                                  Det analyserade materialet kan knytas till flera diskurser, men i första hand till en marknadsekonomisk diskurs som syftar till att positionera ett varumärke på en marknad med liten eller ingen efterfrågan. Genom analysen av processer och deltagarroller i materialet kan också en diskurs om makt och inflytande urskiljas, där begravningsbyråernas övertag gentemot de anhöriga ger goda möjligheter för de förstnämna att forma, påverka och upprätthålla idéer om hur vi tänker och agerar kring döden och begravningar.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musikteoretiska läroböcker är designade med avseende på praktiskt och kreativt omsättande av musikteori. Forskning om musikteoretisk undervisning visar att elever och studenter uppskattar när teoretiska kunskaper omsätts till något praktiskt och kreativt som dessutom relaterar till deras egen musikaliska praktik. Elever och studenter har uppfattat vissa problem med musikteori som ämne, exempelvis överdrivet fokus på piano samt bristande mångfald och exklusivt fokus på europeisk musik. Andra studier antyder att både studenter och lärare har upplevt bristande integration mellan musikteori och andra ämnen. Denna studie utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats och ett socialsemiotiskt perspektiv. Studien analyserar två musikteoretiska läroböcker som behandlar harmonilära ur västerländsk tradition. Resultatet visar att böckernas huvudsakliga resurser är text, notskrift och textrutor. Dessa resurser har regelbundna relationella funktioner med varandra och läsaren eftersom flera praktiska uppgifter ska utföras. Studien identifierar också flera textuella funktioner hos resurserna som förmedlar olika budskap, nämligen de pianocentrerade, not- och begreppscentrerade samt konventionscentrerade funktionerna. Resultatet diskuteras sedan i förhållande till tidigare forskning inom området. Kopplingar görs exempelvis till tidigare forskning kring studenters upplevda problem med musikteoretisk undervisning, däribland pianocentrism och överdrivet fokus på särskilda genrer, samt till tidigare forskning om praktiskt omsättande av musikteori. / The purpose of this study is to analyse how music theory textbooks are designed regarding practical and creative use of music theory knowledge. Research into music theory education suggests that students and pupils appreciate when theoretical knowledge is put into practical and creative activities that also relate to their own musical practices. Pupils and students have perceived problems with music theory as a subject, including excessive piano centrism as well as lacking diversity and exclusive focus on European music. Other studies suggest that both students and teachers have perceived lacking integration between music theory and other subjects. This study uses a qualitative research strategy as well as a social semiotic perspective. The study analyses two music theory textbooks teaching harmonic theory from a Western perspective. The results show that the books’ main modes are text, musical notation, and text boxes. These modes have regular relational functions with each other and the reader since multiple practical exercises are to be accomplished. Additionally, the study identifies several textual functions that convey different meanings, namely the piano centric, the notation and term centric, and the convention centric functions. The results are discussed with regards to previous research in the field. For example, parallels are drawn between this study and previous research into students perceived problems with music theory education, including piano centrism and excessive focus on specific genres, as well as previous research into practical activities based on music theory.

Denna uppsats avser att belysa hur flickor och pojkar porträtteras i skönlitterära böcker för barn i åldern 9–12 år. Skönlitteratur för barn bidrar till barns uppfattning och förståelse av genus, och ofta ges det i berättelser uttryck åt köns- eller genusnormer i karaktärer och i de diskursiva rum som de framställs (Earles 2017, s. 369). Eftersom berättelser fyller en både deskriptiv och normativ funktion, är de intressanta att analysera för att åskådliggöra underliggande ideal och ideologier (Lind Palicki 2010, s. 111; Rehnberg 2019, s. 65). Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och undersöker huvudsakligen genom Greimas aktantmodell och Propps agentroller hur pojkar och flickor utifrån narrativa aspekter såsom rolltilldelning framställs i fem skönlitterära böcker skrivna i original på svenska under 2022 och 2023. Resultaten visar en ojämn fördelning av flickor och pojkar som innehavare av subjektsrollen, att pojkar framställs som innehavare av agentrollen offer och även som omhändertagande och emotionella. Den flicka som porträtteras som innehavare av aktantrollen subjekt, och utgör 1 av 5 studerade huvudkaraktärer, kan även anses vara innehavare av agentrollen hjälte. Utöver detta tyder resultaten på att flickor med en mer central roll inte sällan ingår i en mansdominerad grupp eller porträtteras med en pojke i en nära roll.

Syftet med denna studie är att analysera de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest, för att se om det föreligger återkommande mönster, normativa könsstereotyper och hur makt uttrycks i tävlingen. Genom multimodala analyser av dessa bidrag med fokus på kön och makt, kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur ser den multimodala gestaltningen ut inom de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest? Samt: Hur representeras kvinnor respektive män i de olika bidragen? Som material för analyserna har Youtube-klipp på samtliga bidrag använts, där det multimediala har analyserats genom multimodala analyser. Efter dessa analyser blir sammanfattningen att det finns återkommande mönster och könsstereotyper inom ESC, där männen ofta tilldelas makt medan kvinnor i stället är den mer försumbara. Dessa mönster och stereotyper ser vi inte givetvis vid första inblicken av ett bidrag, utan genom att göra djupare multimodala analyser. / The primary aim of this study is to examine and analyze how different media (multimedia or mixed media) in the Eurovision Song Contest work togheter when combined. The expectation is to see if there are reocurring themes and patterns in the representation of the Nordic countries in the ESC with a main focus on gender bias and authority. Four different winning entries from the Eurovision Song Contest performed by the Nordic countries have been chosen and analyzed. The thesis in this essay is that there are patterns in the representation of different countries in the ESC, and that there also may occur stereotypical gender bias. Therefore the key questions have been the following: What does the multimodal impersonation of the latest four Nordic winners in the ESC look like? And: What does the representation of men and women look like? Youtube-videos have been used as material to analyse these performances by doing multimodal analyses. This study indicates that there are occuring gender bias and stereotypes in the ESC, and also reoccuring patterns in the representation of the Nordic countries as a geographical area. We can not see this by the first glimpse, but through deeper multiodal analyses.

Den här uppsatsen handlar om hur Volvo konstruerar svenskhet och sin egen identitet i deras reklamfilm Made by Sweden – Vintersaga. Med tanke på hur olika uppfattningar kring vad som är svenskt florerar fritt i både Sverige och världen så är det intressant att undersöka hur en svensk symbol och ett multinationellt företag som Volvo väljer att reproducera denna. Detta är en språkinriktad undersökning som använder sig av en multimodal analys för att synliggöra vem som gör vad i reklamfilmen och hur den inkluderar och engagerar tittaren. Den multimodala analysen bygger på Michael Hallidays systemisk-funktionella grammatiska analysmodell och förklaras sakligt hur den används för att tjäna syftet. I resultatet dyker stora deltagargrupper upp som är människor, element och Volvo själva. Dessa engagerar och inkluderar tittaren på olika sätt vilket skapar en kontakt och ett meddelande mellan Volvo som är sändare och tittaren som är mottagare. Symboliskt sett så gestaltas en kamp mot det stora vemodet som består av svåra svenska förhållanden i form av kyla, blåst och väta. Tittaren och de mänskliga deltagarna i reklamfilmen blir svenska och uppmanas implicit att använda en Volvo i sin kamp för att fortsätta vara svenska. För det är bara de med rätt vilja och rätt val av utrustning som blir svenska och kan tåla kampen. Fälttåget leds av världsliga representanter som Timbuktu och Börje Salming, starka individer som samarbetar i grupp med Volvo som sin kuse. Kampen finns i språket som Volvo har valt i bild och sång.

Bakgrund I slutet av 2019 började spridningen av SARS-CoV-2 i Kina. För a; förhindrasmi;spridning har myndigheterna i Sverige stå; inför en utmaning a; förmedlakrisinforma<on på e; effek<vt sä;. E; sä; de når många är genomsociala medier där bild och text oTa kombineras för a; förmedla e; budskap.Syfte SyTet är a; analysera hur tre regioner använt Instagram för a; förmedlainforma<on om pandemin <ll sina medborgare, samt vilken strategi somfungerat bäst.Metod Undersökningen använde intervjuer för a; se hur regionerna såg på si; arbeteoch mål med Instagram. DäreTer en enkätundersökning för a; kollamålgruppens aVtyd <ll regionernas inlägg. Inläggen jämfördes även mot enmul$modal analys för a; kunna klassificera och analysera dem.Resultat Undersökningen visade a; regionerna hade olika målgrupper och syTenmed Instagram, och a; de;a speglades i inläggen. Undersökningen visadea; vissa mul<modala u;ryck som kulturella symboler, analy$ska processeroch textuella metafunk$oner kan ha posi<v inverkan på medborgarnas upplevelseav Instagraminläggens informa<onsförmedling. Undersökningen visadeäven a; det är en utmaning för regionerna a; få medborgarna a; viljaläsa hela inläggen. I synnerhet om kulturella symbolerna används på e; felak<gt sä; eller om bildens budskap uppfa;as vara irrelevant. Undersökningenvisade a; regionerna ämnar följa myndigheternas skrivregler mena; det i prak<ken inte all<d uXörs.Slutsatser Undersökningen visade a; vissa mul<modala val kan leda <ll både posi<vaoch nega<va effekter på medborgarnas aVtyder <ll informa<onen som förmedlas.Regionerna behöver vara medvetna om a; inläggens budskap ochhur användandet av kulturella symboler kan ha en nega<v påverkan påmedborgarnas vilja a; ta <ll sig e; inläggs informa<on. / Background At the end of 2019 the spread of the SARS-CoV-2 virus began in China. Inorder to stall the spread of the virus, government agencies in Sweden havefaced a challenge with communica<ng informa<on in an effec<ve way. Oneway to reach a large number of people is through social media.Aim The study analyzed how three local government agencies had used Instagramto convey informa<on about the pandemic to their ci<zens. As well aswhat strategy has worked the best.Method Interviews were conducted in order to find out how the regions saw theirown work and goal with their use of Instagram. To accompany the interviews,an online form was used to pinpoint the target audience's aVtudetowards different types of Instagram posts. Together with a mul<modalanalysis of the posts, a triangula<on of the results was made.Results The strategies, target groups and goals with Instagram varied between theregional government agencies. Certain mul<modal strategies like culturalsymbols, analy<cal processes and textual metafunc<ons can have a posi<veimpact on the ci<zens aVtude towards the posts. It also showed the difficultywith designing informa<on for Instagram in a way that encourages citizensto read the post in its en<rety. This was especially prominent whenusing cultural symbols in a careless way or the message conveyed by theimage was perceived to be irrelevant. Finally, it showed that the local governmentsaim to follow the governmental wri<ng guidelines but don’t alwayssucceed.Conclusions The target audience and purpose of using Instagram varies between the regionalgovernment agencies and this is reflected in their mul<modal execu-<on of Instagram posts. Regional governments need to be aware that themessage of the image and the use of cultural symbols can have a nega<veimpact on the ci<zens' will to understand the content of the post.

No description available.