Användandet av produktplacering som marknadsföringsmetod har ökat med åren, inte minst då konsumenter allt mer aktivt undviker traditionell marknadsföring. Genom att utnyttja produktplacering kan man väva in reklambudskap i handlingen på ett sätt som gör den oundviklig. Majoriteten av den forskning som finns om produktplacering pekar dock på att en för uppenbar varumärkesexponering bör undvikas då det ger upphov till negativa effekter bland konsumenter.Vår studie bygger vidare på Gillespie, Muehling och Kareklas (2018) studie som motbevisar att tydlig produktplacering enbart har negativa effekter med hjälp av författarnas Product Placement Fit Model. I modellen beskriver de hur uppenbar produktplacering kan kopplas till en novells eller films handling och känslomässiga tema för att på bästa sätt ge positiva varumärkesresponser bland konsumenter. Dessa två dimensioner benämner författarna som kognitiv- respektive affektiv överensstämmelse. Vår studie ämnar att (till följd av Gillespies, Muehlings och Kareklas rekomendation) ta reda på om detta även går att tillämpa för musikvideor genom att studera ungdomar och unga vuxnas förändringar i varumärkesinställning efter att de sett på musikvideor innehållandes produktplacering. 246 respondenter deltog i studiens undersökning och resultatet visade på att en uppenbar produktplacering med hög överensstämmelse både affektiv och kognitiv ger bäst effekt. Vidare kan en produktplacering med partiell överensstämmelse (det vill säga av antingen hög kognitiv- eller hög affektiv överensstämmelse) kan ge en positiv effekt på konsumentens varumärkesinställning men inte i samma utsträckning. Därmed är slutsatsen att Gillespie, Muehling och Kareklas modell och teorier går att applicera även för musikvideor bland ungdomar samt unga vuxna. / The use of product placement as a marketing strategy has increased in recent years, not least as a result of consumers avoiding traditional marketing. By utilizing product placement, a marketer enables the possibility to embed advertising in e.g. the storyline of a film in a way that makes it inevitable. Majority of existing research within the field suggests that a blatant product placement should be avoided at all costs since it can cause negative effects among consumers brand perceptions. Our study aim to follow up Gillespie, Muehling and Kareklas’ (2018) study which disproves that blatant placement exclusively has negative impact on consumers. The authors uses their model Product Placement Fit Model to describe the benefits with a blatant placement - given that the placement corresponds with a movie’s or a novel’s storyline and emotional theme. The authors describes that the placement needs affective and/or cognitive fit. Furthermore our study aim to examine if it is possible to apply this theories on music videos by studying youths and young adults brand attitudes. 246 respondents partook in the study and the result indicated that a blatant product placement with both affective and cognitive fit gives the best effect. Furthermore, a product placement with partial fit (i.e. affective or cognitive fit) can give a positive outcome, although not to the same extent as a placement that corresponds on both dimensions. Thereby, the conclusion is that Gillespie’s, Muehling’s and Kareklas’ model and theories are applicable to music videos while studying youths and young adults

Denna uppsats syftar till att studera filmmediets retorik i Kae Tempest musikvideo till låten Europe is Lost. Den retoriska situationen närmas genom att studera hur Tempest använder sig av filmklipp från nyhetsmedia och populärkultur som semiotiska tecken. I detta analyseras även Tempest användning av satir och humor. Resultatet visar att Tempest visuella retorik lägger tyngd vid en känslostyrande argumentationsteknik. Det visar sig även att artisten använder sig av videons strukturella form för att anpassa visuella och verbala semiotiska tecken. För att understryka realismen och stärka ett inbyggt ethos använder Tempest sig av ett dokumentärt filmspråk och ett svartvitt fotografi.

Denna uppsats syfte är att analysera hur musikartister använder sig av YouTube som marknadsföringsverktyg, samt vilken betydelse YouTube har för dessa artisters marknadsföring. En kvalitativ och induktiv metod har tillämpats, medan ett antal intervjuer samt en innehållsanalys genomförts som grund till det empiriska materialet. Detta för att få en inblick i musikbranschens syn på ämnet, samt även ge en objektiv bild av hur plattformen används som marknadsföringsverktyg. Slutligen menade studien att ge artister och andra arbetande inom musikbranschen, en bild av hur användandet av denna marknadsföringskanal kan förbättras för att skapa en mer effektiv marknadsföring.    Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring YouTubes betydelse, roller och potential inom musikartisters marknadsföring. Teorier kring YouTubes möjliggörande för artister att upptäckas av A&R personer eller nya fans, YouTubes påverkan på musikvideons roll som marknadsföringsmedel, samt teorier kring plattformens påverkan på maktbalansen inom branschen har legat som grund. Även teorier kring ett nytt fokus på opinion leaders; vem och när, samt teorier gällande relationsmarknadsföring, kommunikation, feedback och sampling har tillämpats. Slutligen har teorier kring YouTubes negativa aspekter, såsom svårigheter att sticka ut och illegal spridning setts till. I redogörelsen av det empiriska materialet ingår svar från de intervjuer som genomförts med musikartister samt nyckelpersoner inom branschen. Här redogörs även resultatet från den innehållsanalys som genomförts av de intervjuade artisternas respektive YouTube-kanaler.   I analysen sammankopplas den teoretiska referensramen med det empiriska materialet i en diskussion och analys. Detta för att jämföra tidigare teorier med branschens nuvarande syn på forskningsfrågan samt artisternas faktiska användande av plattformen. Även för att belysa vad musikartisterna har för möjligheter att förbättra sin marknadsföring via YouTube, för en mer framgångsrik marknadsföring.   De slutsatser som uppsatsen sedan mynnar ut i menar att YouTube har utvecklats till en stark marknadsföringskanal för musikartister. Plattformen är av stor betydelse för musikartisters exponeringsmöjligheter, men det krävs dock andra marknadsföringsaktiviteter för att klipp ska hittas av A&R avdelningar och nya fans. Musikvideon har en fortsatt viktig roll för artisternas exponeringsmöjligheter. YouTube skapar en möjlighet till relationsbyggande mellan artister och fans, men denna möjlighet utnyttjas ej till fullo av artisterna. Feedback via kommentarsfält skulle dock kunna nyttjas för större grad av lärande, samt för starkare relationsbyggande. En nackdel är att YouTube dock tycks vara illegal spridning av material, samt minskad kontroll över eget material. Makten över kreativiteten tycks med YouTube ha flyttats mer mot artisterna själva, men de stora aktörernas nätverk och resurser tycks dock fortsatt viktiga för att ge möjligheter att sticka ut i det enorma mediaflödet. / This paper aims to analyze how music artists use YouTube as a marketing tool, and the importance YouTube has for these artists' marketing. A qualitative and inductive approach was used, while a number of interviews and a content analysis conducted as the basis for the empirical material. This to get an insight into the music industry's views on the topic, and also give an objective picture of how the platform is used as a marketing tool. Finally, the study is meant to give artists and others working in the music industry a picture of how the use of this marketing channel can be improved to create a more effective marketing.   The theoretical framework was based on earlier theories of YouTube's importance, roles and potential in music artists' marketing. Theories on how YouTube enables artists to be discovered by A & R people or new fans, YouTube's impact on the music video's role as a marketing medium, and theories about the platform's impact on the balance of power within the industry has been the foundatioin. Theories about a new focus on opinion leaders; whom and when, as well as theories on relationship marketing, communication, feedback and sampling have also been applied. Finally, theories of YouTube's negative aspects, such as difficulties to stand out and illegal distribution has been looked into. In the account of the empirical material responses from the interviews with music artists and key people in the industry are included, as well as the results from the content analysis conducted by the interviewed artists' respective YouTube channels.   In the analysis the theoretical framework is linked to the empirical material in a discussion and analysis. This is to compare previous theories with the industry's current opinions on the research question and the performers' actual usage of the platform, also to illustrate how music artists could improve their marketing through YouTube for more successful marketing.   The conclusions of the essay is of the opinion that YouTube has evolved into a powerful marketing channel for music artists. The platform is of great importance for music artists interms of opportunities of exposure, but additional marketing activities are  however required gor the material to be found by A & R departments and new fans. The music video has a continued important role for artists' exposure opportunities. YouTube creates an opportunity to build relationships between artists and fans, but this opportunity is generally not utilized fully by the artists. Feedback via the comment field could be utilized for greater levels of learning, and for stronger relationship building. One negative aspect of YouTube is that it can be considered as a way to illegaly distribute content, and it does add to reduced control over the artists own material. The creative authority seems with YouTube have moved more towards the artists themselves rather than their labels or management, but networks and resources available to the major labels seem to remain important to provide opportunities to be able stand out in the masses f available media on YouTube.

<p>This is a case study of the music channel MTV and it’s impact on the Swedish mediascape. We want to look into the process that lies behind this huge intercontinental corporation. Through literature studies we present the mechanism’s that paved the way for MTV growing into the number one music channel of modern time. To investigate how MTV was received in Sweden, we analyse articles taken from databases providing us with essential information about how Swedish journalist’s debate the issue. To show an assumed development within the Swedish mediascape we are using two different time periods, the first represents the year 1993 through to 1995 and the second, 2000 through 2003. These time periods are also used within statistical research included in this paper. This part shows the differences between MTV and other music channels that are competitors in the Swedish mediascape. Altogether these parts helps us to bring out topics that hopefully gives answers to our main quandary – what kind of effect has MTV had on the Swedish mediascape?</p>

This is a case study of the music channel MTV and it’s impact on the Swedish mediascape. We want to look into the process that lies behind this huge intercontinental corporation. Through literature studies we present the mechanism’s that paved the way for MTV growing into the number one music channel of modern time. To investigate how MTV was received in Sweden, we analyse articles taken from databases providing us with essential information about how Swedish journalist’s debate the issue. To show an assumed development within the Swedish mediascape we are using two different time periods, the first represents the year 1993 through to 1995 and the second, 2000 through 2003. These time periods are also used within statistical research included in this paper. This part shows the differences between MTV and other music channels that are competitors in the Swedish mediascape. Altogether these parts helps us to bring out topics that hopefully gives answers to our main quandary – what kind of effect has MTV had on the Swedish mediascape?

Kritisk design är ett forsknings- och innovationsområde under utveckling. Teorin har använts inom många designrelaterade områden och ämnar få konsumenterna att bli mer kritiska när det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika föreställningar, värderingar, ideologier och behavioristiska mönster som finns införlivade i design (Dunne &amp; Raby, 2001). Eftersom kritisk design är en teori som strävar efter att förändra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utförandet kan gå till, vilket är en nödvändighet för att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012). Denna studie ämnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsättning verktyg utifrån utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design. Målet med dessa verktyg är att de ska kunna användas som ett hjälpmedel för att kunna arbeta praktiskt med kritisk design i en design- och produktionsprocess. I denna studie har vi testat våra verktyg i design/produktionsprocessen av en musikvideo för att undersöka hur man kan applicera kritisk design i en specifik produktionsprocess. Till vår hjälp har vi förhållit oss till designorienterade forskningsmetoder och då främst Daniel Fällmans triangelmodell för interaktionsdesign och design forskning (2008). Genom att föra samman kritiska designperspektiv och videoproduktion ämnar denna studie att ge ett bidrag till ett metodutvecklande arbete för att överbrygga det befintliga glappet mellan teori och praktik inom kritisk design. / Critical design is a research- and innovationarea under development. The critical design theory has been used in many design-related areas and intends to get consumers to become more critical when it comes to how their everyday lives are controlled by different beliefs, values, ideologies and behavioral patterns that are incorporated into design (Dunne &amp; Raby, 2001). Since critical design is a theory that seeks to transform in practice the challenge today lies in creating practical examples that show how it can be done, which is a necessity for the theory to develop (Bardzell et al., 2012). This study intends to be method developing by creating a set of tools based on selected parts (theoretical methods and perspectives) from critical design. The goal of these tools are to function as an instrument enabling practical implementation of critical design in a design/production process. In this study we have tested our tools in a specific productionprocess of a music video to explore how to apply critical design practically. In doing so we used design-oriented research methods, in particular Daniel Fällmans triangelmodel for interactiondesign and design research (2008). By bringing together critical design perspectives and video production purposes, this study hopes to make a contribution to the method fulfilling work of bridging the existing gap between theory and practice in critical design.

Följande studie är en undersökning kring hur en del av dagens mest populära musikvideos inom den svenska hiphop-genren reproducerar normativa könsstereotyper. Under år 2019 dominerade svensk hiphop de svenska topplistorna och den både produceras och konsumeras i dagsläget av unga människor. Trots genrens popularitet har mycket kritik riktats mot den. Genren är ur vissa aspekter mansdominerad, heteronormativ och sexistisk. Det är dessutom ett känt faktum att könsnormativa stereotyper frekvent förekommer i musikvideos. Einár, Ant Wan och Z.E är ett urplock ur Sveriges mest populära rappare med miljontals streams och visningar på sina videos. De har därmed en stor räckvidd och således ett stort inflytande. Syftet för studien är därför att undersöka på vilka sätt dessa artisters musikvideos reproducerar könsstereotyper. Vi undersöker också dessa representationer i samband med hur samhället ser på genus och jämställdhet idag. Med hjälp av semiotiken som metod och genus som teoretiskt perspektiv analyserades musikvideorna tillhörande de tre populäraste svenska hiphop-låtarna år 2019. Efter analysen kunde vi konstatera att de normativa könsstereotyperna byggs i videorna främst genom att ge könen motsatta karakteristiska drag. Detta gäller hur de olika könen klär sig, beter sig, filmas samt hur mycket de inkluderas. En missvisande och enformig bild av respektive kön kom dessutom till uttryck, vilket skapar en stark kontrast med nuvarande debatter om behovet av att dekonstruera könsstereotyper. / The following study examines how today's most popular music videos in the Swedish hip-hop genre reproduce normative gender stereotypes. In 2019, Swedish hip-hop dominated the country’s music charts and today it is both produced and consumed by young people. Despite the genre's popularity, much criticism has been addressed towards it. The genre is in some aspects male-dominated, heteronormative and sexist. It is also a known fact that gender normative stereotypes frequently appear in music videos. Einár, Ant Wan and Z.E are a selection of Sweden's most popular rappers with millions of streams and views on their videos. Therefore, they have a very large reach and influence. The purpose of the study is therefore to analyze how these artists' music videos reproduce gender stereotypes. We also examine these representations in connection with how society views gender and gender equality today. By using semiotics as a method, the music videos that belonged to the three most popular Swedish hip-hop songs in 2019 were analyzed. After the analysis, we were able to state that the normative gender stereotypes are built into the videos mainly by giving the sexes opposite characteristic features. This applies to how the different sexes dress, behave, are filmed and how much they are included. A misleading and monotonous picture of the sexes was also expressed, which creates a strong contrast with ongoing debates of the need to deconstruct gender stereotypes.

My study contains a semiotic analysis of three screen captures of still lifes from the music video PrettyBones by the artist Yeule, directed by Joy 秀 Song. The music video depicts several scenes with inspiration from the Dutch great power era and it’s still life painting. The visual elements of the music video have a focus on the course of life and one's own mortality, themes that have long been addressed through still life painting. My study is based mainly on David Petit’s (1988) studies about the symbolism and meaning of 16th-17th century Flemish still life painting. The study also contains segments of Fanny Ambjörnsson’s (2011) studies about the color pink. The purpose of the study is to investigate what the still life communicates through the context of 16th-17th century Flemish iconography and through acontemporary semiotic reading. Results of the study shows that there are similarities between the themes that are present in the still life with contemporary objects and the more traditional still lifes. It also touches on morals and societal norms about feminine identity.

Vi, Anna Nilsson och Jeanette Svensson, valde att producera musikvideos under vårat kandidatarbete på Blekinge tekniska högskola. Detta eftersom vi båda har ett stort intresse till musik och rörlig bild. Vi valde att göra två stycken för att lära oss produktionens process grundligt och för att nu kunna jämför de båda och av detta ta lärdom. Den ena musikvideon gjorde vi till en skånsk duett som heter KC och den andra till Advance Patrol. Båda låtarna är inom genren hiphop. Vårt mål med projektet var att skapa två videos som inte följde den generella mallen för hiphop-videos. Med andra ord ville vi undvika häftiga bilar, smycken i massor och lättklädda tjejer. På denna punkt fick vi dock kompromissa lite med Advance Patrol. Vi valde att filma i miljöer med mycket färg, djup och kontraster och att efteråt lägga på effekter som förstärkte texternas budskap. We, Anna Nilsson and Jeanette Svensson, have produced music videos during the Bachelors thesis at Blekinge Institute of Technological. We chose to make music videos since we both have a big interest in music and motion picture. We chose to make two to get the most out of the working progress and to be able to compare them to each other and our own development. The first video we made was to a duett called KC and the second one was to Advance Patrol. Both songs are in the genre of hip hop. Our goal with the project was to create two videos that did not look like the general hiphop video with things such as cool cars, lots of jewelleries and girls with not much clothes. We had to compromise a little bit with Advance Patrol about this though. With interesting places that had nice colours, deep and contrasts we came to create great videos in our own way. We also added different kind of layers and effects to make the message in the lyrics clear to the viewer. We have achieved our goals much greater then we expected and have now many new experiences to take with us in our future projects. Vi har uppnått vårt mål och resultatet blev bättre än vi förväntat oss. Vi har fått många nya erfarenheter genom hela projektets tid som vi kommer att ha stor nytta av i framtida produktioner. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

This essay starts out in the world of art science looking out through the glasses of Anne D’Allevas analysis of performance and videoart, digital art and Roland Bathes Semiotics. By using Meta narratives and Popular culture we will examine how one music video and one video artwork lives in the same sphere. The point of this essay is to raise awareness of how popular culture is viewed both within, but also outside of the academic world. This essays will thoroughly analyze and discuss the differences that can be discovered when comparing music videos to video art. By connecting these findings to meta narratives we will uncover cultural and time specific traits, temporalities and narrative-structures.