Inspirerad av iamamiwhoamis audiovisuella verk skrev jag föreställningen Fill The Air With Screams som genomfördes den 27 oktober 2017. Det som intresserade mig hos iamamiwhoami var deras användning av symboler och i denna uppsats undersöks symbolspråket i deras verk bounty och jämförs med mitt eget verk. Syftet är att genomföra ett sceniskt verk utifrån ett audiovisuellt symbolspråk. Frågeställningen är: Hur kan ett audiovisuellt symbolspråk användas i en scenisk föreställning? Det audiovisuella verket tolkades med denotation och konnotation, dessutom analys av texterna och den emotionella strukturen. Artistens liv och omvärldens tolkningar togs in och sist jämfördes verket med den sceniska föreställningen. Slutsatsen är att Fill The Air With Screams har mycket gemensamt med iamamiwhoamis verk bounty men att deras symbolspråk är mer utvecklat och bygger upp en värld på ett mer lyckat sätt. Arbetet har lärt mig mer om hur symbolspråk kan användas och idéer på hur jag kan utveckla mina egna symboler.

Music videos have under the last 50 years become entertainment in our society. Some are created to reflect feelings while others are a kind of showcase for the artist. There are also those based off of the lyrics and thus creates a short film or an illustration of the lyrics. Through the use of technologies such as visual effects is it possible to bring the impossible worlds and stories alive.Videos with these effects are the kind of videos I've been analyzing in this essay with the purposeto explore how much the visual effects affect the narration. To achieve this I have chosen to make a semiotic study focused on analysis and interpretations of five chosen music videos created during orafter the year 2000. CGI, slow-motion and metaphors are techniques I've been looking at and they have proved to contribute to how the story of the video is told and how it's understood. The interplay between image and text is another thing I've been studying and in the chosen videos it's been varying between interpretations and literal translation to the other. / Musikvideor har under de senaste 50 åren varit en form av underhållning för vårt samhälle. Somliga formas för att spegla känslor medan andra visar upp artisten. Det finns de som baserar sig på låttexten för att skapa en kortare film eller gestalta låttextens innehåll. Med hjälp av tekniker som visuella effekter kan dessa drömlika och omöjliga världar och historier komma till liv. Det är videor med sådana effekter jag valt att analysera i denna uppsats med syftet att ta reda påhur stor roll de visuella effekterna spelar i berättandet. För att komma fram till detta har jag gjort en semiotisk studie fokuserad på analys och tolkningar av fem valda videor skapade under eller efter 2000-talet. CGI, slow-motion och metaforer är tekniker jag kollat på och det har visat sig att de alla bidrar till hur berättandet utspelas och uppfattas. Sambandet mellan bild och text i de valda videorna har pendlat mellan tolkning till bokstavligt översatt till varandra.

Title: Music video: Twelvestep – DownInside Made by: Benjamin Bondesson Christian Edgren Tutor: Silvio Ocasic Course admin: Peter Ekdahl Purpose: To create a music video that we can stand, that challenges us in the creative process. And to help a struggling band with another medium to spread their music. Goal:We intend to create a great product that is demanding and educational to us. Especially when it comes to cooperation and editing/post production. Keywords:Music video, digital video, film / Titel: Musikvideo: Twelvestep – Down Inside Skapad av: Benjamin Bondesson Christian Edgren Handledare: Silvio Ocasic Kursansvarig: Peter Ekdahl Syfte: Att skapa en musikvideo vi kan stå för och som kräver mycket av oss i skapande processen. Samt att hjälpa ett kämpande band med att få ett annat medium att sprida sin musik på. Mål: Vi avser att uppnå en snygg och bra produkt, som kräver mycket av oss och som ska lära oss mycket under skapandet. Framförallt vad det gäller samarbete och redigering/efterproduktion. Nyckelord:Musikvideo, digitalvideo, film / Benjamin Bondesson 0704-247 442 Christian Edgren 0704-832 106

Denna uppsats undersöker vilka litterära gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure använder sig av i sin visuella estetik, närmare bestämt i tre av deras musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgår från teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv där det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som används i denna text är bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv där främst det undermedvetnas funktion inom den litterära texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgår ifrån Mattias Fyhr definition av den litterära gotikens kännetecken. Undersökningen visar att The Cure använder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssätt till att fungera i en postmodern kontext. De ursprungliga gotiska begreppen och skildringarna av kön, psykologi och konst är genomgående synliga i musikvideorerna men manifesterar sig på ett nytt sätt genom The Cures visuella konstnärsskap. / <p>Författaren har bytt efternamn till Wallenheim.</p>

Denna studie granskar de strategier och taktiker som hiphopproducerande män och kvinnor använder sig av för att reproducera och omförhandla könsnormer och villkor i svensk hiphop. Genom kvalitativ innehållsanalys granskar studien 12 musikvideor för att redogöra för om och hur artisterna använder sig av strategier och taktiker för att behålla eller förändra status quo inom genren. Det teoretiska ramverket utgörs av Judith Butlers feministiska ståndpunkter, Stuart Halls representationsteori samt Pierre Bourdieus och Michel de Certeaus teoretiska begrepp. Resultatet visar att hiphopproducerande män använder sig av de tidigare etablerade strategierna Sexism, Homosocialitet samt Symboliskt våld medan hiphopproducerande kvinnor använder sig av de tidigare etablerade taktikerna En av grabbarna, Hyperfemininitet samt En av tjejerna. I analysen framkommer ett nytt tillvägagångssätt som används av både männen och kvinnorna, En av doxan som innebär användandet av olika kapital. Studien lyfter att svensk hiphop är icke-jämställd och att kvinnor är underrepresenterade inom genren samt att genren präglas av en könsdikotomi där det maskulina premieras och verkar vara doxiskt. / This study examines the strategies and tactics which hip hop producing men and women uses to reproduce and renegotiate gender norms and terms in the Swedish hip hop scene. The study examines 12 music videos through qualitative content analysis, to describe if and how the artists uses strategies and tactics to retain or change status quo in the genre. The theoretical frame consists of Judith Butler’s feminist position, Stuart Hall’s theory of representation and Pierre Bourdieu’s and Michel de Certeaus theoretical concepts. The result indicate that hip hop producing men use the previously established strategies Sexim, Homosociality and Symbolic Violence while the hip hop producing women use the previously established tactics One of the Guys, Hyperfemininity and One of the Girls. The analysis further reveals a new approach which is used by both men and women, One of the Doxa which refers to the use of different capitals. The study concludes that the Swedish hip hop scene is not gender equal and that women are less represented in the genre, and that the genre itself is characterized by gender dichotomy where the masculine attributes are rewarded and seems to be doxic.

Syftet med min studie är att undersöka hur en manlig och kvinnlig protagonist framställs och representeras i kontrast till varandra i musikvideon till låten ‘Please me’ framförd av Cardi B och Bruno Mars. Studie utgår från följande frågeställningar: Existerar det en tydlig skillnad i hur sångaren porträtteras beroende på kön? Uppfattas låttexten annorlunda beroende på könet av sångaren, isåfall på vilket sätt? Vilka visuella koder karaktäriseras på de utvalda scenerna? Tidigare forskning påvisar att kvinnor har en tendens att objektifieras i kontrast till männen när det kommer till representation inom media. Genom att fokus ligger på kvinnors kroppar och en minskad agens bidrar detta till en objektifiering som appliceras på kvinnliga karaktärer inom visuell media. Tidigare forskning tar avstamp i objektifieringsteorin , kvinnlig representation inom visuell media samt en övergripande bakgrund när det kommer till fenomenet musikvideo och genrerna rapp &amp; r&amp;b. Det valda teoretiska ramverket innefattar studier inom the male gaze, semiotik samt Rosalind Gills teorier inom genus och media. För att besvara mina frågeställningar använder jag mig av en multimodalanalys med sociosemiotiska inslag där jag analyserar både det textuella och visuella inom mina utvalda scener. Resultatet visar att det fortfarande existerar en orättvis representation när det kommer till kön inom media och att kvinnan fortfarande sexualiserats. Resultatet visar även att, trots en omställning i genren där kvinnor har blivit mer populära än män, så anpassar sig kvinnorna fortfarande efter det rådande patriarkaliska synsättet som existerar. Detta genom att sexualisera både sig själva och andra kvinnor. Kameravinklar, kläder och låttext är några av aspekterna som bidrar till en ojämn representation av manligt och kvinnligt.

Denna studie berör fenomenet svensk gangsterrap och ämnar att kritiskt granska innehållet som kommuniceras ut via musikvideos till samhället. Syftet är att undersöka huruvida våld samt kriminalitet i relation till maskulinitet upprätthålls inom det diskursiva fältet gangsterrap. Studien avser bidra med kunskap om vad det finns för relation mellan våld och kriminalitet samt maskulinitet inom den svenska gangsterrappen. För att genomföra detta kommer metoden multimodal kritisk diskursanalys appliceras på materialet som består av gangsterrapparen Einárs tre mest visade musikvideos från åren 2019–2021. Det teoretiska ramverket består av diskurs, social semiotik och maskulinitet. Tillsammans med maskuliniteten beskrivs även begrepp som hegemonisk maskulinitet och machokultur. Studiens analys identifierar tre diskursiva teman som handlar om – 1) Pengar som maktsymbol, 2) En riktig man bär vapen och 3) Rädslan för att visa känslor. Dessa teman bidrar till en stark relation mellan maskulinitet och våld samt kriminalitet. Genom framgång, våldsamhet och kriminalitet kan man inom den svenska gangsterrappen hävda sin maskulinitet och makt. De diskurser som identifierats inom gangsterrappen kan även vara med och bidra till könsnormer i samhället där maskuliniteten (re)konstrueras. Det finns däremot en strävan efter att tillåtas visa känslor inom gangsterrappen, trots att detta kan påverka artistens anseende och gå emot de maskulina normerna.

This essay explores male intimacy in popular culture, specifically focusing on how the visual representation of male intimacy in The Blaze's music video Virile can be interpreted in relation to male friendship within patriarchal norms of masculinity in music videos through a western perspective. The method used was semiotic film analysis and theories of body language and representation to analyze the material, which was divided into stages based on dramaturgy. The analysis showed that while the music video challenges patriarchal norms of masculinity by portraying men expressing love and intimacy towards each other, it also satisfies the male gaze through stereotypical masculine body language. The conclusion of the analysis was that due to the constant presence of the male gaze within a patriarchal structure, male representation can never be free from its own oppression.

Att musik väcker känslor är nog något som vi alla kan komma överens om. Musiken kan få oss att skratta, gråta, dansa, ja, alla känslouttryck kan skapas genom den. Och kanske är den ultimata låten den som får oss att känna allting på en och samma gång, och får oss att vilja lyssna på den om och om igen. Vissa låtar med tillhörande musikvideos exploderar och får miljoner, för att inte tala om miljarder, klick. Musiken kan ibland bli mer än bara en låt, och folk kan bli sittandes och diskutera dess mening i timtal. Låten This is America, med tillhörande musikvideo, är en sådan. Den här studien redogör för den videons beståndsdelar, hur den anspelar med den nutida politiska kontexten och vad för eko den har skapat till omvärlden. För att ta reda på hur videon blivit så populär författade vi en övergripande frågeställning som löd: “Hur ska vi förstå meningsskapandet i This is America?”. Utifrån vår forskningsöversikt, kunde vi finna att ett popkulturellt fenomens mångtydighet och öppenhet till tolkning, bäddar för dess popularitet. Genom historien finns det även fog för att musik som är sprungen ur utanförskap och som kritiserar samhället, har möjlighet att bli än mer populär. Mot bakgrund av forskningsöversikten bröt vi ner musikvideon This is America i olika delar för att ta reda på dess innebörd och djupliggande meningar, allt för att förstå dess popularitet. Videon, tillsammans med dess låttext, tar upp ämnen såsom vapenfrågan i USA, spåren efter slaveriet och hur mörkhyade personer fortfarande lever i ett förtryck i landet. Videons enorma popularitet beror förmodligen på att de tecken och de ämnen som den tar upp berör väldigt många människor. I princip vem som än tittar på videon kan se något som de känner igen, oavsett om personen är fem år, eller 105. Barnen känner igen danserna från spelet Fortnite, medan de äldre ser figuren Jim Crow som de associerar till segregationen i det tidiga 1900-talets USA. En musikvideo kan säga oss så ohyggligt mycket mer än vad vi, vid första anblick, tror, vilket den här uppsatsen pekar på. Att skänka en extra blick åt den där musikvideon kan ge en inblick i en värld som vi annars inte alltid kan se in i. Den kan öppna dörren och ge en samhällsskildring som få medier skulle kunna presentera. / The fact that music evoke emotions inside us is something that probably all of us are willing to agree on. Music can make us laugh, cry, dance - every possible expression of emotions can be created through it. Perhaps may the ultimate song be the one that make us feel all of these emotions at once, and make us want to listen to it, over and over again. Some songs and music videos blow up and create millions or even billions of views. At times, music can be more than just a song, making people want to sit down and discuss its meaning for hours. The song This is America and its music video is a good example of this phenomenon. The purpose of this study is to explore the elements of this particular video, how it alludes with the current political context and the aftermath that have aroused from it. To explore the reason behind the enormous popularity of this video, we composed a comprehensive research question, that goes “How are we to understand the meaning in This is America?”. From the background of our research summary, we were able to find that the ambiguousness and the potential of a wide interpretation of a popular cultural phenomenon, is what lays the ground for its popularity. Through history, it can be said that music, that have been made from alienation, have a possibility of becoming even more popular. With our research summary in hand, we broke down the music video This is America into sections, in order to learn its meaning and signification, and to understand its popularity. The video and its lyrics, brings up subjects such as gun politics in the United States, the remaining traces of slavery, and how people of colour still suffer from oppression. The enormous popularity of the video probably comes from the wide range of subjects and signs that it addresses. Basically anyone who watches it will see something they recognize, regardless of if the person is five or 105 years old. Children recognize the dances from the video game Fortnite, while the elder recognize the character Jim Crow, who they associate with the segregation in the United States in the beginning of the 20th century. A music video can tell us more than we originally think, which is also what this essay points to. If given an additional look, a music video might be able to give an insight to a world that is unknown to us. It may even open the door to provide a portrayal of society that regular media rarely presents.

This article argues for the ambivalence between the use of feminist discourses in commercial purposes as the music industry and popular culture is driven by capitalist logic. The issue is analyzed with a multimodal discourse analysis. By studying the visual and lexical resources in Cardi B’s music video to single “Money” we find that whilst the video from a feminist perspective can be viewed as sex positive and empowering, it simultaneously satisfies the male-gaze and reproduces the objectification and sexualisation of women. As the music industry is thrives from a commercial basis, it is capitalism that benefits from its profits.