Syftet med denna uppsats är att försöka finna de kristna motivens plats i berättandet i de tre Sagan om ringen-filmerna (The Lord of the Rings) av Peter Jackson. Arbete har lagts ned på att studera litteratur inom både religion och filosofi kring filmernas Midgård-berättelser, där dessa behandlar kristna motiv. Den etablerade forskningen kring detta ämne har hittills till stor del handlat om Tolkiens böcker och inte i särskilt stor utsträckning om filmerna. Därför kan uppsatsen anses relevant i en tid där filmen mer och mer ses som lika betydelsefullt medium som boken.Det resultat som har nåtts är att det förefaller vara en stor del av filmernas handling som har sitt ursprung inom kristendomens berättelser och motiv. Detta inte bara i filmernas stora och övergripande berättelse (i synnerhet berättelsen om Frodo och Sam) utan även i sidoberättelserna (särskilt de som berättar om Aragorn och Gandalf). Filmerna innehåller således en ansenlig mängd kristna motiv.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns’ socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi. En legitimeringsprocess som resultatet tycks visa också inneburit en maktförskjutning där marknaden fått allt större inflytande över det formella utbildningsområdet vilket ställer frågor kring dess legitimitet och roll i ett globaliserat kontext. Syftet med uppsatsen är att bidra till den pedagogiska forskningen genom att belysa de problem som en alltför oreflekterad, okritisk och ensidig användning, anpassning och implementering av den didaktiska strategin livslångt lärande riskerar bidra till.

Den här studien undersöker hur myten om det svenska livet representeras genom IKEA-katalogen. Empirin sträcker sig från år 2000 till år 2015. Detta görs genom Roland Barthes semiotiska bildanalys med inriktning på begreppet myt.   Katalogerna från samtliga år studeras och tolkas för att skapa en övergripande bild av varje år.   De teoretiska utgångspunkterna är denotation/konnotation som används som ett verktyg för att analysera bilders, i detta fall katalogernas framsidor, särskilda kultur och meningsskapande i en kontext. Myten är det som ger kontexten en betydelse. Denna betydelse stänger ute andra tolkningar, vilket gör att myten framstår som sanning.   Studiens resultat visar att IKEA-katalogen visuellt speglar en myt om värderingar, politik, rättvisa, jämlikhet och ideal.

This essay is called In the head of Garibaldi – a study about the portrayal of Garibaldi in biographies and focuses on the literary portrayal of Garibaldi in biographies published in the early 20th century and the early 21st century. The purpose of the essay is to describe the possible changes in the way of portraying Garibaldi in biographies and compare the portraying to the portrayal of Garibaldi that Garibaldi himself gives in the American translation of his memoirs, which were published in New York 1859.I have in this study used a constructivist approach with focus on the attributes, ideals and roles of Garibaldi. Research and thoughts from a wide field of science has been used, for example the works on nationalism by Elie Kedourie and Ernest Gellner. The thoughts on biographies as a scientific genre as described in the anthologies Att skriva människan (Ambjörnsson, Ringby & Åkerman red.) and Med livet som insats (Rosengren & Östling red.) has also been of the utmost importance of the study.The results of the study shows that there has been changes in the way of portraying Garibaldi in biographies, as showed in the more unbiased portrayals in the newer biographies. A larger focus on criticism of the sources is also apparent in the newer biographies. In a comparison between the biographies and Garibaldi‟s memoirs it stands clear that the memoirs and the biographies portrays and depicts the myth of Garibaldi, with more or less focus on fiction.

By conducting a text analysis this study analyzes possible similarities in the portrayal of story characters between historical Norse myths and contemporary film productions. The chosen historical texts are two stories from Norse mythology which render a myth about Thor and a giant named Hrunge as well as the myth Trymskvädet. The selected movies are two of the comic company Marvel’s productions about super heroes – Thor and The Avengers. Different categories that this study compares are how the characters are defined by their possessions or artefacts, the actions and the choices which the characters make, and also how their relations, roles and origins are being portrayed. As the result of study shows, there are some similarities between the historical texts and the movies with regard to how the stories portray the characters.      According to cognitive theories, a story becomes more memorable if there is a balance between what readers intuitively expect and does not expect from the story while it unfolds in texts or multimedia productions. The reason for these similarities between textual and visual material created in different times may not only be that historical texts serve as the inspirational base for contemporary productions, but also relates to how myths have some unforgettable characters by striking a balance between intuitiveness and counter-intuitiveness features, and that the movies use character portrayals with a similar balance between the features.

Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock är det inte alla medie-genrer som uppmärksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ”la Parisienne” – den parisiska kvinnan – utifrån de två motsägande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats är att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehållsanalys av olika modefotografi ur två nutida nummer av modetidningen som representerar ”la Parisienne”, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frågorna: hur representerar Vogue Paris ”la Parisienne” genom modefotografi; på vilket sätt (re)konstrueras myten om ”la Parisienne”, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrån feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhåller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsägelsefull och kontrastfylld myt om ”la Parisienne”, som innefattar en innebörd som både feminin och sexuell men även naturlig och maskulin. ”La Parisienne” är en mångtydig representation och genom en feministisk kontra post-feministisk läsning av bilderna belyses två olika sidor av denna, både ideologiska men även njutningsfulla och uppskattade, identitet. Denna representation och myt går emot flera tidigare feministiska synpunkter kring medierepresentationen av kvinnan och flera av de opponerande feministiska ståndpunkterna angående mode – min uppsats belyser att mode inte alltid har en sexuell eller förtryckande natur. Representationen av kvinnan i form av ”la Parisienne” går främst emot den dominerande ideologin om kvinnlighet, som naturaliserar kvinnans roll som fru, hemmafru, mamma och sexuellt tillgängligt objekt. Parisiskan representeras dock ofta som sexuell, men framförallt som en aktiv, självständig, bestämd, icke-traditionell och fri kvinna.

Syftet med denna studie var att undersöka Örebro universitet studenters tilldelning av offerskuld och acceptansen av våldtäktsmyter med hänsyn till tre skilda våldtäktssituationer, i en relation, ytligt bekantskap och helt okänd. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och för att kunna besvara på frågorna konstruerades en vinjettstudie.           Studiens resultat visade att studenters tilldelning av offerskuld varierade med hänsyn till relationen mellan offer och gärningsperson och på bedömningen av våldtäktssituationen. Tillskrivning av offerskuld ökade beroende på faktorer som ansågs vara bidragande till att bli utsatt för våldtäkt. Slutsatsen är att det föreligger föreställningar om vem som blir utsatt för våldtäktsbrott, detta kan bero på en bristfällig kunskap som bör förebyggas för att således minska de förekommande våldtäktsmyterna i samhället. / The aim of this study was to investigate Swedish students’ victim blaming and acceptance of rape myths in three separate rape situations, i.e. in a relationship, superficial acquaintance and completely unknown. The empirical data was collected through semi-structured interviews, using a vignette study. The results showed that students’ victim blaming varied depending on the relationship between victim and perpetrator and depending on the judgement of the rape situation. Victim blaming increased due to factors that were considered contributory to become a victim of rape. The conclusion is that there is a notion of who is exposed of rape crimes, due to a lack of knowledge that should be prevented to reduce the common rape myths in the society.

This essay analyses the imagined and possible connections that reason has in the novel “El siglo de las Luces” by Alejo Carpentier. This is investigated both as our capacity to make conclusions, and by the way myth is pictured in the novel. The analysis is made in the framework of the ideas of reason during the Age of Enlightenment, and from thirteen engravings by Francisco de Goya that are included in a larger series named “Los desastres de la Guerra Independencia española”. These thirteen engravings are represented in Carpentier’s novel through the same number of epigraphs that introduce chapters or sections. The purpose of this essay is to explore the images and words in the novel, and their connection to reason. This study also examines how the myth of reason functions in the novel. The results show that images and words are related, and that there is a link to reason. Further findings demonstrate that the myth of reason connects the reality and illusory (rationality and irrationality), which Carpentier uses in his novel to create contrasts.

Ett aktivitetsbaserat arbetssätt har växt fram som ett nymodigt och populärt organisationskoncept, både inom privat och offentlig sektor. Konceptet, likt många andra managementkoncept, kan vara problematiska att anpassa i den lokala kontexten. Inte minst med tanke på traditionella institutionella motsättningar. Syftet med vår studie är att undersöka hur rationella myter översätts i den lokala organisationen. Till vår hjälp att undersöka aktivitetsbaserat arbetssätt som en rationell myt samt hur det anpassas i den lokala kontexten, har vi använt oss av institutionell teori och tidigare forskning inom området. För att samla in vårt empiriska material för undersökningen, har vi valt att använda kvalitativa intervjuer där vi sammanlagt intervjuat fyra personer inom samma statliga myndighet. Resultatet visade vikten av att kommunicera motiven till förändringen på rätt sätt, att driva förändringar som förändringsprojekt snarare än lokalprojekt samt att organisationer behöver justera formella strukturer för att översätta myten i den lokala kontexten. Resultatet analyserades sedan med hjälp av vår valda teori och tidigare forskning.

The aim of this research paper is to analyze what kind of religious ideology the Heavy Metal band GHOST conveys through a ritualized live performance and through a mythologizing of the band. As previous research has concluded, the Heavy Metal genre acts as a tool to construct identities, it is thus interesting to investigate what the music conveys to its listeners. The Heavy Metal genre is also known for their use of religious themes and symbols which makes it a relevant research object in religious studies.  The methodological framework of this research is based on a qualitative method that analyzes three different full concert videos of the band GHOST and the band’s official YouTube-channel which they use to narrate their mythical story.  Based on the findings of this inquiry it can be concluded that the band conveys an ideology that leans heavily on Christian imagery by turning the Christian doctrine upside down and articulate an anti-Christian satanism.