Kritik riktad mot västerländska skolsystem som reproducerande av postkoloniala strukturer i form av euro- och etnocentrism har länge varit på agendan. Mekonnen Tesfahuney (1999) kritiserar utbildningssystemen för dess inrättande av monokulturella skolor inom vilka postkoloniala strukturer upprätthålls. I Finland har kritiken riktats mot läroplanen för att vara reproducerande av samma strukturer vilket även uppmärksammats i media.  Syftet med denna studie är att diskutera hur postkoloniala strukturer gör sig bekända i elevers resonemang kring frågor om hållbar utveckling i de nationella proven i geografi för årskurs 9. För att gå till väga med detta har en diskursanalys av insamlade elevsvar från arkiven vid Blåsenhus genomförts. Resultatet visar att elevernas resonemang i stora drag påverkas av hur provfrågan är formulerad samt vilka perspektiv och nyckelord de förväntas utgå ifrån. Således är det ofta förekommande att eleverna visar tecken på eurocentriska tankegångar på grund av provfrågans polariserande natur. Däremot kan det även utläsas tendenser till ett euro- och etnocentriskt resonemang i frågor där eleverna inte tilldelats dessa perspektiv. Tidigare forskning har visat att hur provfrågans formulering kan utgöra en framgångsfaktor för ett utvecklat svar när de aktiveras emotionellt genom dagsaktuell och historiskt relevant information om diverse samhällsproblematik.

Under 2020-talet har läromedel återigen lyfts fram i samhällsdebatten som en viktig resurs i undervisningen efter att en digitaliseringsvåg har sköljt över Sverige samtidigt som svenska elevers läsförmåga har sjunkit. Många röster höjs för att skolor nu ska få större resurser för att satsa mer på läromedel i undervisningen. De läromedel som finns på marknaden granskas inte längre av någon statlig myndighet utan det är upp till respektive skola att granska om innehåll och form är anpassat efter undervisningens målsättning och elevers behov. I denna uppsats undersöks skrivövningar i ett läromedel för lågstadiet och skrivuppgifter i nationella prov för årskurs 3 i ämnet svenska. Syftet med undersökningen är att granska och analysera vilka förväntningar på elever som framträder i instruktioner och skrivuppgifter i läromedel och i nationella prov samt om det som övas i läroböcker är det som prövas i nationella prov. I undersökningen granskas även vilket stöd elever i språklig sårbarhet får i läromedel och nationella prov för att kunna förstå och genomföra de skrivuppgifter som prövas i nationella prov för årskurs 3. Teoretisk utgångspunkt samt metod för granskning och analys i denna uppsats är idén om modelläsare som här har utvecklats till begreppet modellskrivare då undersökningen handlar om elevers förutsättningar att utveckla sitt skrivande. Urvalet för undersökningen utgår från ett läromedel i svenska för lågstadiet som används på svenska skolor idag samt skrivuppgifter på nationella prov i svenska för årskurs 3 som prövats under åren 2013–2020.  I vår undersökning framkommer att skrivövningar i ett läromedel för lågstadiet har få kopplingar till de skrivuppgifter som prövas på nationella prov i svenska för årskurs 3. Många läromedel utger sig för att täcka in allt inom ett ämne i en viss årskurs. Om lärare enbart använder ett läromedel i sin undervisning som utgångspunkt för att utveckla elevers skrivförmåga kan undervisningen bli bristfällig samt att flera skrivutvecklande aktiviteter uteblir. Skrivövningar i läromedel och skrivuppgifter i nationella prov förutsätter ofta vissa förkunskaper hos eleverna som ska utföra skrivuppgifterna, till exempel kunskap om skrivstrukturer för olika texttyper, kännedom om sagofigurer samt ett väl utbyggt ordförråd med goda kunskaper om olika ämnesspecifika begrepp. Dessa förväntningar på elever, modellskrivare, att ha ett välutvecklat språk och att ha kunskap om olika texttyper kan innebära att elever, i synnerhet de i språklig sårbarhet, möter svårigheter att förstå och genomföra både övningar och prov.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur lästesten och provresultatet från de nationella proven i årskurs 3 påverkar lågstadielärares arbete med elever i lässvårigheter, därtill hur resultatet tas emot och används av mellanstadielärare i övergången till årskurs 4. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med en skolas rektor, en specialpedagog och fyra lärare i låg- och mellanstadiet.  För att förstå och tolka skolans arbete med de nationella proven tar studien sin utgångspunkt i Ball, Maguire och Brauns (2012) teoretiska ramverk policy enactment. Detta ramverk valdes ut för att synliggöra hur en skola implementerar och arbetar med de nationella proven. Implementeringen och arbetet med de nationella proven kopplades sedan till Ahlbergs (2013) och Nilholms (2012) skrifter om det relationella och kompensatoriska perspektivet. En anledning till att koppla till detta perspektiv var för att synliggöra vilka konsekvenser och effekter provresultatet kan få i arbetet med elever i lässvårighet.  Denna studie visar att det finns olika uppfattningar bland personalen på en skola om de nationella proven. Sammantaget identifierades fem teman provens funktion, tilltro till proven, analys av provresultat, provresultatets funktion och överföring vid stadieövergång. Dessa teman användes för att synliggöra och förstå på vilka sätt de nationella proven användes, påverkade och mottogs bland låg- och mellanstadielärare, en specialpedagog och en rektor på en skola. Utifrån ett större sammanhang synliggör resultatet vikten av rektorers kompetens, delaktighet och ansvarstagande för läsutvecklingsarbetet i relation till de nationella proven. Om rektorer lyser med sin frånvaro i arbetet med de nationella proven är risken att provresultatets effekter stannar av och ger störst vinning för dem som sett och analyserat innehållet på gruppnivå.  Något annat studien visar är att de nationella proven och resultaten tilldelas flera olika användningsområden. Däribland som ett sätt att bekräfta lärares och specialpedagogers farhågor, de fungerar även som ett komplement för lärare i bedömningen av elevers läsförmåga. På den undersökta skolan användes också provresultatet som ett överlämningsunderlag vid informationsutbytet mellan låg- och mellanstadielärare. Däremot tyder studien på att förståelsen och dess effekt avtar allteftersom tiden från provtillfället blir allt längre.

Den typ av textbindning som har störst påverkan på den röda tråden är förmodligen referensbindningen eftersom den påverkar texten både innehållsmässigt och ytligt. Syftet med studien är därför att undersöka referensbindningen i elevtexter och hur den förhåller sig till de olika betygsnivåerna E, C och A. Analysen utgår från Catharina Nyströms (2001) analysmetod och bindningstypologi. Materialet består av tolv elevtexter från den skriftliga delen av det nationella provet i Svenska 3. Mer specifikt analyseras fyra elevtexter av varje betygsgrad. Resultatet visar på skillnader och likheter både gällande bindningstäthet och typ av referensbindning mellan de olika betygsgraderna, vilket kompletterar den tidigare forskningen. Slutsatsen är att elevtexter som fått högre betyg använder en mer nyanserad referensbindning i form av en varierad identitetsbindning samt en väl fungerande inferensbindning. Studiens viktigaste didaktiska implikation är att det finns relevans för att konkret undervisa om referensbindning eftersom det kan hjälpa elever att variera och precisera sitt språk.

Skolverkets styrdokument för svenska 3 visar på behov av och strävan efter ett kritiskt förhållningssätt till text. Nationella prov har en samlande, mätande och utjämnande funktion. Delprov A från vårterminen 2015 i det nationella provet för svenska 3 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån forskaren Hilary Janks terminologi om kritisk litteracitet. Analysen görs med syfte att utifrån begreppen dominans, tillgång, mångfald och design undersöka vilka bakomliggande strukturer som finns i provet, och vilka förutsättningar som ges till eleverna att inta ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar att provet innehåller en bred mångfald av representation och perspektiv, men att texthäftet präglas av en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar också att eleverna inte ges tillgång till det språk som behövs för genomförande av provet, samt brister i förutsättningarna för att inta att ett kritiskt förhållningssätt till text.

Bedömningsforskningen har de senaste decennierna fokuserat allt mer på formativ bedömning, som ett verktyg för lärande, snarare än en summativ avstämning av elevers kunskaper och förmågor. 2016 skriver elever i årkurs 3 nationella prov i matematik under vårterminen. Skolverket har formulerat ett huvudsakligt syfte med proven och jag vill med detta självständiga arbete undersöka hur lärares syften stämmer överens med dessa och hur väl pedagogerna upplever att proven synliggör och stöttar eleverna mot måluppfyllelse. Arbetet syftar också till att undersöka lärares attityder till och arbetssätt med de nationella proven i matematik i årskurs 3 samt vilka för- och nackdelar lärarna upplever med proven. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra yrkesverksamma lärare inom både kommunala skolor och friskolor. Resultatet visade att dessa lärare uttryckte en överlag positiv attityd till de nationella proven. De angav att de genomförde proven delvis för att det var obligatoriskt men också för att synliggöra elevernas måluppfyllelse, detta i enighet med Skolverkets uttalade syfte. Lärarna angav att de aktivt arbetade med proven för att dessutom stötta eleverna mot vidare kunskapsutveckling samt för att utvärdera sin undervisning men upplevde att detta är upp till den enskilda läraren att genomföra. Två av lärarna ansåg att proven dessutom hjälpte till att konkretisera styrdokumenten. Lärarna uttryckte de nationella provens möjligheter till att synliggöra och nå måluppfyllelse samt att utvärdera och utveckla den egna undervisningen som fördelar. Den mest framträdande nackdelen var bland informanterna den tid som proven tar i anspråk, både i fråga om genomförande och bedömning.  Studien visade vidare att två av lärarna sambedömde proven inom arbetslaget och att samtliga medverkande tog stöd från specialpedagoger vid behov.

In the last few years there have been many reports on students lack of reading comprehension in Sweden. Reading comprehension is crucial in today’s society. It is as central for school as it is for being able to be a part of society and work. The aim of the study is to compare and examine whether there is correspondence between two reading comprehension text books and the national test of reading comprehension in 2012. Through text analysis and theories of readability, question types and reading strategies the comparison was made. The text analysis is performed in accordance with Hellspong (2001) and Hellspong och Ledin (1997) model for text analysis, where the language formation is studied. The following research questions are answered: Which similarities and differences are found regarding the readability of the narrative texts and the factual texts? Which similarities and differences are found regarding the type of questions that are asked in relation to the narrative texts and to the factual texts? Which reading strategies are tested in the national test and which reading strategies are practiced through the teaching materials? The results of the analysis show both similarities and differences between the national test and the textbooks. The texts in the national test are less easily read while the textbooks consist of more types of questions and enables practice of more reading strategies. In the textbooks multiple reading strategies was found to be required in order to answer the questions, whilst the national test generally only needed one strategy for most questions. In this way partial correspondence is found between the textbooks and the national test. However, the textbooks are useful for practicing reading comprehension since they have a lot more type of questions and reading strategies, than the national test. A conclusion up for discussion is that the textbooks leave it to the teacher to provide practice of more complicated and longer texts since the texts in the national tests has shown to be more complicated to read.

Abstract Nordberg, Olle (2014) Nöjesläsare och analytiska texttolkare. Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar. Uppsala University, Sweden This thesis discusses the literary reading of Swedish teenagers in the digital era, with a focus on literary competence and attitudes. The results are based on two empirical studies, which in some ways are related to each other. The first study compares teenagers’ reading in 2000 and 2012. Swedish 18 year-olds were given an essay test that originally took place as a national test in 2000. In the test assignmentthe student is asked to discuss his/her own reading. A comparison has been made between results from each year and changes in young people’s relationship with fiction has been analyzed during a time period when the IT and multi-media habits of teenagers were radically shifting. In the following study, the same group of students, from 2012, read a short story by the Swedish author Werner Aspenström. They processed the text by answering different kinds of questions about their reading including emotional reactions, interpretations and associations. They also answered questions about themselves as readers of fiction and media consumers.     The first study indicates that there has been a change in the view of literary fiction so that the reading of fiction today is seen by young people as mere entertainment. To see the reading of fiction as a way of understanding reality better and developing one’s personality is clearly more common among the test results from the year 2000. This tendency can also be observed in the fictional works that students refer to as strong reading experiences. Young people from the 2012 test emphasize fantasy to a greater extent than was the case 12 years earlier. In that earlier group there was a larger number of classics and renowned writers mentioned.  Overall, the reading experiences are described as entertainment in a rather shallow and subjective way by the 2012-students. Their literary competence appears to be low.     However, in the second study it became clear that these teenagers actually possess a rather advanced literary competence. The results from the interpretative parts of the survey are generally good, even though students state that they read very little fiction compared to other forms of media consumption. It is clear that the students can shift between different kinds of reading, and that they can be competent readers even if they do not regard themselves in that way. Another seemingly contradictory conclusion from the study is that the teenagers can express a really positive attitude to books and the reading of fiction, but at the same time state that they very seldom read. The results show, however, that they clearly do not connect their reading from screens with their traditional book reading. All the reading done while working on school projects and so on simply does not count as “reading”. In addition to this it can be said that the traditional division between fact and fiction is not something that these young readers set store by. Time-hallowed lynchpins in the complex field of literary reading appear to have become obsolete.     In the concluding part of the study the need for new perspectives and empirical ways of understanding the reading of young people is underlined. The results are presented as a possible starting point for a morecomprehensive discussion, not only in the area of empirical reading studies, but also in the fields of literary teaching and literary didactics.

The purpose of this study is to illustrate how some teachers in multicultural school environments reflecton and experience the educational work with national tests in the third grade for students who do not have Swedish as their native language. The research questions I have chosen to work with are: How do teachers experience working with national tests in groups of students where there are children with Swedish as a second language? How do the teachers reflect on the students linguistic preconditions relating to the national tests in these groups of students? What strategies in their teaching on national tests do the teachers use when it comes to students with Swedish as a second language? In this study I have chosen to use a qualitative interview method. Since the purpose of the study is to understand how teachers reflect on students with Swedish as a second language the obvious choice was to interview teachers who work in a multicultural school. In my thesis I have chosen to use sociocultural theory, Cummins four quadrant model and context for theoretical approach. In Swedish schools national tests are implemented annually in the third grade for the subjects Swedish, Swedish as a second language and mathematics. The different subjects in the national test are mandatory and the results are used as an assessment of the students’ knowledge. While national tests are supposed to be equal for all students in the elementary school the curriculum emphasizes that the teaching should be individualized according to each student’s needs and experience. The linguistic requirements differ for students with a different native language than Swedish. The teachers’ work with students who have Swedish as their second language may differ from each other.

Inverterad ordföljd i svenskan upplevs ofta som svår och kan ta lång tid att lära sig för andraspråksinlärare. Problem med ordföljden kan påverka inlärares tal och texter negativt och orsaka missförstånd i kommunikationen. Syftet med denna studie är att undersöka hur ofta och hur korrekt elever som läser svenska som andra språk i årskurs 9 använder inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser i skrift och se om det finns ett samband mellan elevtexternas betyg och andel korrekta påstående huvudsatser med inverterad ordföljd i dessa texter. Materialet består av fyrtio nationella provtexter från år 2013 skrivna av elever som läser svenska och svenska som andra språk. Metoden är en kvantitativ analys av elevtexter. Resultatet tyder på att det inte finns något tydligt samband mellan andelen korrekta användningar av inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser och betyg. Slutsatsen är att betyg påverkas av många olika faktorer och korrekta användningar av inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser är inte den avgörande faktorn för elevtexters betyg.