The Sweden Democrats have gained considerable political success in recent years, as have many other right-wing populist parties in the West. We theorize that the economically weakest and least educated parts of native society are the ones who experience, real or imagined, the most pressure and competition from immigration. Skill level is divided into three different categories, depending on education. These are "low-skill", "medium-skill" and "high-skill". We expect that immigration should make the low-skilled and medium-skilled more prone to vote for the SD, when compared to the high-skilled natives. We use survey data from the SOM institute of Gothenburg University, as well as municipal data from Statistics Sweden, to test the hypothesis. Our results seem to show that the support for the SD among low-skilled natives increases when immigration increases, compared to high-skilled natives. No such effect is observed for the medium-skilled natives.

Virtuality of work has become increasingly important in the modern work environment due to globalization and increased technological development. Further, the workforce being composed of digital natives and digital immigrants with varying levels of technical abilities might have implications on organising virtual work due to different perceptions. Therefore, the purpose of our study is to understand how and why digital natives and digital immigrants differ in their perceptions of organising virtual work. In order to gain understanding of this an exploratory, qualitative research design was chosen. Data was collected from ten digital immigrants and ten digital natives and then analysed with a content analysis. The results showed that there are many similarities as well as differences between the populations. Beyond the populations, the findings suggest that work values as well as the usage of ICTs influence how the challenges and opportunities of performing work virtually are perceived by the individuals. Further, these challenges and opportunities shape the perceptions regarding the organisation of virtual work. These findings advance research in the field of virtual work through discussing the differences in perceptions between the populations and beyond them through the conceptual model on how perceptions about organising virtual work are formed. Additionally, the findings can benefit managers to understand their employees better and therefore create better virtual work environments for the future.

The accelerating development of digital technology along with the Internet has opened up for new types of media use. It is crucial for marketers and companies to understand the wants and needs of the growing consumer sector and especially the younger audience who consume media through new types of technology. This thesis presents a study of the differences in television and video consumption and interaction behavior between the two groups called Digital Natives and Digital Immigrants. Based on the research findings, the goal of this study was to discuss how the television landscape of the future could look and how to design a TV-application that takes the future adult generation, the Digital Natives, specific needs into consideration. This was done by reading up on existing research and trend reports, conducting interviews and usability tests with an existing TV-application, and lastly distributing a survey. The results from both interviews and the survey showed that the two groups’ behavior and preferences regarding TV and video consumption and interaction differed in many aspects. The reasons for watching video differed substantially between the groups, leading to the belief that the future TV landscape should look different from what it does today. Based on the findings, three user based personas and scenarios were created and two design workshops were held to brainstorm concepts of how to design for these personas. Lastly, three design concepts that could work in a future TV application were created and presented. / En snabb utveckling av digital teknologi tillsammans med Internet har öppnat upp för nya sätt att använda media. Det är viktigt för företag och marknadsförare att känna till den växande konsumentsektorns behov, framförallt den yngre publiken som konsumerar media genom nya typer av teknik. Denna rapport presenterar resultaten från en studie av skillnader i TV- och video konsumtion och interaktion mellan de två grupperna Digital Natives och Digital Immigrants. Målet var att utifrån resultatet dels diskutera hur framtidens TV landskap skulle kunna se ut, men även att undersöka hur en TV-applikation, som tar den framtida vuxengeneration Digital Natives särskilda behov i beaktande, kan designas. Detta åstadkoms genom att läsa på om existerande forskning och trendrapporter, utföra intervjuer och användartester med en existerande TV-applikation samt att skicka ut en enkät. Resultaten från intervjuerna och enkäten visade att gruppernas beteende och preferenser gällande konsumtion av TV och video skiljde sig åt i många aspekter. Anledningen till varför grupperna tittade på video skiljde sig märkbart åt, vilket ledde till slutsatsen att det framtida TV landskapet kommer att se annorlunda ut än vad det gör idag. Baserat på resultaten, skapades tre personas och scenarios som representerade användarna, och två design workshops hölls för att utveckla design koncept för dessa personas. Slutligen skapades och presenterade tre olika design koncept som skulle kunna fungera i an framtida TV-applikation.

There is a significant gap in employment rates between people born in and outside of Sweden. Previous literature and theory present evidence of discrimination being a part of the gap. This paper studies the differences in employment between foreign-born and natives in Sweden. The terror attack in Stockholm in 2017 is used as an exogenous variation in attitudes towards foreign-born individuals to measure the discrimination. By collecting individual and aggregated data from Swedish statistics, the study examines how the negative attitudes following the terror attack affect ethnical differences in employment. Data is also collected from retriever to analyze the media coverage around the time of the incident to pinpoint a source of the attack and compare with the development of the employment after the attack. Using the difference-in-differences approch, result was found suggesting that the expected negative attitudes did not affect foreign-born individuals' employment probabilities. However, there were some negative effects shortly after the attack, but they were very small. Results are in line with the large spike in media coverage around the time of the incident which quickly decreases in the months after. A possible explanation of the results is that most of the employers don't let prejudice decide when making hiring decisions. Because the negative effects are very small nd only in the short run, this paper concludes that the expected attitude shift following the terror attack did not affect immigrants' employment probabilities.

Baserat på våra erfarenheter ute i förskolans verksamhet finns de ett flertal olika åsikter om användandet av digitala verktyg hos pedagoger, likväl positiva som negativa. Syftet med denna studie har varit att belysa de åsikter och undersöka vad som ligger till grund för antagandet av dem. För att samla in den informationen har vi använt oss utav en kvalitativ metod där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma på fyra olika förskolor i södra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från en Foucaultinspirerad diskursanalys, beskriven av Bergström och Boréus (2012), i syfte att redovisa de olika diskurser som i relation till varandra utgör en diskurs inom vårt diskursfält, användandet av digitala verktyg i förskolan. Resultatet av vårt insamlade material visade att där fanns en motståndsdiskurs som grundade sig på bristande kunskaper om hur de digitala verktygen kan användas. Till följd av diskursen kunskap fann vi även bristande intresse, brist på tid, utbildning, ålder och generation. Med andra ord fann vi fem motståndsdiskurser som låg till grund för vårt undersökningsområde.

Diskussionen kring implementeringen av digitala verktyg i förskolan har blivit mer aktivsedan läroplanen reviderades 2018, då blev det ett krav att digitala verktyg skall vara en del avundervisningen i förskolan. Denna studie handlar om att analysera vad Skolverket har skrivitom hur undervisningen ska gå till i relation till digitala verktyg i förskolan. Analysen utgårfrån Lpfö18 och andra relevanta skrifter av Skolverket. Studiens resultat påvisar att det går atttolka att Skolverket menar på att det digitalas implementering i skolväsendet är en självklarhetmen att det är osäkert hur exakt undervisningen ska gå till. Det digitala ska finnas både sominnehåll samt som metod, vilket leder till att pedagogerna på förskolan behöver inneha en visskompetens för att kunna använda digitala verktyg på ett ansvarsfullt och planerat sätt för attuppnå den goda kvalitén som förskoleverksamheten ska inneha.

No description available.

Utifrån vår erfarenhet har alla förskolepedagoger olika kunskaper kring digitala verktyg vilket även medför olika syn på hur användandet sker i verksamheten på förskolan. Syftet med denna studie har varit att utifrån förskolepedagogers berättelser undersöka hur de ser på sin egen digitala kompetens samt hur de upplever att den digitala kompetensen påverkar arbetet i verksamheten i relation till styrdokument. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex förskolepedagoger på tre olika förskolor i en skånsk kommun. Studiens teoretiska perspektiv grundas i fyra olika begrepp. Den digitala klyftan utifrån Castells (2002) tolkning, digital natives och digital immigrants utifrån Prenskys (2001) förklaring samt digital kompetens som en kombination av Buckinghams (2015), Käck och Männikkö-Barbutius (2012) tolkningar. Resultatet visar att det finns en brist på kompetensutveckling i relation till förskolepedagogernas digitala kompetens och deras användande av digitala verktyg. Vidare visar studien även att ålder och i viss mån kunskap bidrar till en digital klyfta. Studiens resultat visar en osäkerhet i förskolepedagogernas egen syn på deras digitala kompetens i relation till den nya revideringen av läroplanen där punkter gällande digitalisering i förskolan kommer implementeras år 2018

As digital technologies rapidly evolve, traditional television is being disrupted by the development of more devices, screens, and content. Over-the-top television [OTT TV] is replacing linear TV at a growing rate. A majority of consumers of over-the-top content are found in the generational cohort, Generation Z. As true digital natives, this generation is comfortable navigating a variety of online TV platforms and devices, while also being more susceptible to short attention-span and information overload. It is therefore necessary to understand how this emerging cohort makes choices in a TV landscape that is becoming increasingly overloaded with new content. The purpose of this study is to understand which user interface components Generation Z takes into consideration when selecting content in OTT TV. Multiple methodologies were selected to investigate these media habits. Think-aloud usability testing and interview determined Generation Z’s natural media behavior while browsing OTT content. Online survey data was collected from a broader sample, comparing Generation Z and Generation Y. It was discovered that both generations have similar behaviors in which user interface components influence content choice. The research also revealed trends in which components are important to Generation Z and why. This research is the first step to making informed and data-driven decisions in the design and implementation of OTT TV platforms for Generation Z, thus lessening cognitive overload and creating optimal user experiences. / Med den digitala teknologins snabba utveckling, förändras traditionell tv i och med inverkan av flera enheter, skärmar och innehåll. Over-the-top-tv [OTT-tv] ersätter linjär tv i en växande takt. Majoriteten av konsumenterna av over-the-top-innehåll finns inom en specifik generation, Generation Z. Som äkta digitala infödingar kan den här generationen lätt navigera ett flertal online-tv-plattformar och enheter, samtidigt som den har kort koncentrationsförmåga och är mer mottaglig för informationsöverbelastning. Det är därför nödvändigt att förstå hur denna växande grupp gör val i ett tv-landskap som blir alltmer överbelastat med nytt innehåll. Syftet med denna studie är att förstå vilka användargränssnitts-komponenter Generation Z tar hänsyn till när de väljer innehåll på OTT-tv. Flera metoder användes för att undersöka gruppens medievanor. Användbarhetstest och intervjuer avslöjade Generation Z: s naturliga beteende när de letar efter OTT-innehåll. Enkätundersökningsdata från en större grupp jämförde Generation Z och Generation Y. Det upptäcktes att båda generationerna har liknande beteenden där användargränssnitts-komponenter påverkar valet av innehåll. Forskningen visade också trender för vilka komponenter som är viktiga för Generation Z och varför. Den här forskningen är det första steget i att göra informerade och datadrivna beslut i design och implementering av OTT-tv-plattformar för Generation Z, vilket minskar den kognitiva överbelastningen och skapar optimala användarupplevelser.

Die Zeiten der Plattensammlung sind vorbei, Kassetten und CDs sind der MP3-Datei gewichen und nun wird Musik ausschließlich gestreamt. Dieses Zukunftsszenario ist bis dato noch nicht eingetreten, aber wird dies überhaupt passieren? Wird der Kauf von physischen Musikdatenträgern und digitalen Musikdateien dank der immer stärker ansteigenden Streaming Aktivitäten komplett eingestellt? Oder können beide Formen nebeneinander existieren? Um diesen Fragen auf den Grund zu gehen, wurde im Rahmen dieser Arbeit eine Umfrage mit 1.661 Studenten der Technischen Universität Dresden durchgeführt. Die Ergebnisse geben Aufschluss über die Nutzungshäufigkeiten von kostenfreien und kostenpflichtigen Streaming Anbietern sowie von CDs / Schallplatten und MP3 Musikdateien. Zudem wird aufgezeigt, dass eine geringe Zahlungsbereitschaft bei den Studenten besteht. Es werden bereits selten mehr als 5 € in Musik investiert, doch seitdem die Studenten Streaming Dienste nutzen, geben sie nach eigenen Angaben noch weniger Geld für Musik aus als zuvor. Diesem Negativtrend steht die Erkenntnis gegenüber, dass die Probanden seit der Nutzung von Streaming Angeboten weniger Musik illegal herunterladen. Auch wenn der Großteil weniger Musik kauft, so ist es etwa der Hälfte aller Befragten sehr wichtig, Musik zu besitzen, vor allem in physischer Form. Zudem wurden Nutzungsmotive der Möglichkeiten des Musikhörens erfasst, um deren Stärken und Schwächen aufzuzeigen. Die Ergebnisse verdeutlichen, dass die kostenfreie Variante des Streamens zwar häufig genutzt wird, sich die traditionellen Musikdatenträger und Musikdateien jedoch immer noch großer Beliebtheit erfreuen. Von einer kompletten Verdrängung des Kaufens von Musik kann demnach nicht ausgegangen werden.