<p>I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen.</p><p>NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta materiel eller laborationer. Projektet har pågått i Svenska skolor sedan 1997. Studien syftar till att undersöka hur de elever som mött NTA under skolår F-6 påverkas när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 7 i förhållande till de elever som inte tidigare arbetat med NTA. I studien finns NTA-projektet beskrivet samt andra studier gjorda om hur naturvetenskap eller avsaknaden av denna påverkar eleverna i deras vidare studier. Studien är genomförd med kvalitativ metod. Genom observationer, video inspelningar av elever och intervjuer med två lärare har författarna undersökt skillnader och likheter, mellan de elever som tidigare mött NTA och de som inte gjort det, vad det gäller förhållningssätt,</p><p>språkförståelse och språkanvändning. Studien är genomförd i två stycken år 7 klasser, dessa har observerats under laborativa naturvetenskapslektioner. Intervjuer med elevernas lärare är gjorde efter avslutade observationer och då har även en av deras lärare fått se vissa utvalda scener och kommenterat dessa, sk stimulated recall.</p><p>Slutsatsen av studien är att eleverna som tidigare arbetat med NTA har ett mer aktivt sätt att bemöta laborationer, de är orädda och mer aktiva i arbetet än de som inte tidigare erbetat med NTA. Språkanvändningen skiljer sig inte nämnvärt mellan NTA respektive inte NTA men däremot har vi kunnat urskilja att de elever som mött NTA har en större förståelse och snabbare tar till sig de naturvetenskapliga begreppen. Lärarna ser det som en stor fördel att eleverna mött NTA och tror de är mer rustade att möta naturvetenskapsundervisningen i år 7. Eleverna är bekanta med arbetsmetoderna och har lättare att med egna artefakter föra sin egen kunskapsutveckling framåt.</p>

I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen. NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta materiel eller laborationer. Projektet har pågått i Svenska skolor sedan 1997. Studien syftar till att undersöka hur de elever som mött NTA under skolår F-6 påverkas när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 7 i förhållande till de elever som inte tidigare arbetat med NTA. I studien finns NTA-projektet beskrivet samt andra studier gjorda om hur naturvetenskap eller avsaknaden av denna påverkar eleverna i deras vidare studier. Studien är genomförd med kvalitativ metod. Genom observationer, video inspelningar av elever och intervjuer med två lärare har författarna undersökt skillnader och likheter, mellan de elever som tidigare mött NTA och de som inte gjort det, vad det gäller förhållningssätt, språkförståelse och språkanvändning. Studien är genomförd i två stycken år 7 klasser, dessa har observerats under laborativa naturvetenskapslektioner. Intervjuer med elevernas lärare är gjorde efter avslutade observationer och då har även en av deras lärare fått se vissa utvalda scener och kommenterat dessa, sk stimulated recall. Slutsatsen av studien är att eleverna som tidigare arbetat med NTA har ett mer aktivt sätt att bemöta laborationer, de är orädda och mer aktiva i arbetet än de som inte tidigare erbetat med NTA. Språkanvändningen skiljer sig inte nämnvärt mellan NTA respektive inte NTA men däremot har vi kunnat urskilja att de elever som mött NTA har en större förståelse och snabbare tar till sig de naturvetenskapliga begreppen. Lärarna ser det som en stor fördel att eleverna mött NTA och tror de är mer rustade att möta naturvetenskapsundervisningen i år 7. Eleverna är bekanta med arbetsmetoderna och har lättare att med egna artefakter föra sin egen kunskapsutveckling framåt.

Mängden digitala läromedel har bidragit med nya utmaningar, då det ställer nya krav på hur lärare väljer ut dem. Syftet med studien är att analysera möjligheter för lärande i digitala läromedel, inom ämnet biologi. Tre gratis och fritt tillgängliga digitala läromedel haranalyserats utifrån en kombination av en kvalitativ innehållsanalys och funktionell analys. Studien utgår frånfrågeställningen, Vilka kvaliteter framträder i digitala läromedel för årskurserna f-6, om hållbar utveckling?Resultatet visar att de digitala läromedlen som analyserats innehållerkvaliteter som behandlar möjligheten att ta ställning i verklighetsförankrade problem, digital aktivitet kan medverkatill hållbara livsvaloch drillning och repetition om återvinning. Studiens slutsats är att digitalaläromedel ger olika möjligheter för lärande, men kan sällan ses som kompletta och självständiga.Lärare behöver möjlighet tillkompetensutveckling för att få mer kunskap om vad de digitala läromedlen erbjuder undervisningen och vad de behöver kompletterasmed.Det hade varit av intresse att undersöka vidare om hur digitala läromedel kan analyseras, genom en sådan forskning hade det varit önskvärt att formulera ett analysverktyg som är väl avgränsat, tydligt och lättillgängligt att använda för verksamma lärare.

This study examines if the indoor sandbox is a possible arena for early explorations and discoveries regarding physics amongst preschool toddlers. This thesis draws upon a phenomenological perspective, where Merleau-Ponty’s theories of the lifeworld and the phenomenology of perception are central to the study. A critical moments methodology is used in this study when observing preschool children playing in an indoor sandbox. Themes such as which toys are used and if there are physics phenomena present in the sandbox are investigated. Semi-structural interviews, done with the pedagogues from the wards where the observations where done, are used as a complement to the observations. The interviews focus on the pedagogues’ experiences of the potential of the sandbox as a place of learning and exploring in relation to physics. The study shows that there is a relation between the toys, the quality of the sand and physical aspects of the sandbox. One of the main results is that elements as toys and the quality of the sand have a positive effect upon the presence of physics phenomena in the sandbox.

Att utbilda för en hållbar utveckling är en viktig del av det svenska skolväsendets uppdrag. Inte minst för att kunna uppnå det hållbarhetsmål som antagits genom Agenda 2030, att erbjuda en utbildning som ska främja ett lärande och en förståelse för hur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter samverkar och kan bidra till en hållbar samtid och framtid. Samtidigt finns det indikationer på att lärare upplever ett bristande stöd i det didaktiska och ämnesövergripande arbetet vid undervisning för hållbar utveckling, vilket har lett till en granskning på uppdrag av Skolinspektionen för att undersöka hur undervisningen bedrivs. Granskningen har pausats på grund av coronapandemin, men agerar vägledande för denna studie som syftar till att undersöka och besvara hur lärare utformar sin naturvetenskapsundervisning för att stödja ett lärande för hållbar utveckling i årskurs F-3, samt vilka möjligheter och utmaningar som lärare upplever. Studiens data bygger på kvalitativa intervjuer som genomförts med sex yrkesverksamma lärare som undervisar mot de yngre åldrarna. Analysen av datainsamlingen har främst haft en deduktiv ansats med utgångspunkt i tidigare forskning som fokuserar på tre didaktiska val som kan stödja ett lärande för hållbar utveckling. En induktiv tematisk analys har sedan gjorts på det empiriska material som inte platsade i den deduktiva analysen. Analysen resulterade i fem teman, där de första tre svarar till den teoretiska utgångspunkt som utgjorde den deduktiva ansatsen. Utöver dessa framkom ytterligare två teman. Resultatet visar på att den naturvetenskapsundervisning som utformats för att stödja elevers lärande för hållbar utveckling överensstämmer med tidigare forskning, med en tonvikt på ekologisk hållbarhet kombinerat med estetiska uttrycksformer och undervisning i utemiljö. Det framkommer även att ett ämnesövergripande arbetssätt ökar förståelsen hos eleverna. Frågor av mer etisk och moralisk karaktär syns stundvis i undervisningen, men upplevs av lärare som svårt att tillämpa på ett objektivt sätt. Begreppet hållbar utveckling tenderar även att uppfattas som ett eget ämne i sig, och inte ett perspektiv som genomsyrar hela läroplanen. Samtidigt upplevs såväl läroplanen som begreppet hållbar utveckling som diffust och svårt att konkretisera vilket således resulterar i en svårighet att utbilda för hållbar utveckling. Resultatet visar på att konsekvenserna av detta är att den utbildning för hållbar utveckling som erbjuds är avhängd lärares kunskap, intresse och engagemang i hållbarhetsfrågor. Av den anledningen är behovet av fortbildning stort för att säkerställa en likvärdig utbildning för alla och att det hållbarhetsmål som antagits har en chans att uppfyllas.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers upplevelse av vardagskopplingar i undervisningen av ämnet biologi i en svensk gymnasieskola. Forskning visar att många elever tycker att naturvetenskapliga ämnen är svåra samtidigt som intresset för dessa ämnen sjunker med elevers stigande åldrar. Vardagskopplingar anses kunna göra naturvetenskap relevant för elever och öka intresset för de naturvetenskapliga skolämnena. Det finns en hel del forskning om hur vardagskopplingar kan implementeras i skolundervisningen men viktigt är också hur eleverna upplever dessa vardagskopplingar. I denna kvantitativa studie undersöks elevernas syn på vardagskopplingar i biologiundervisningen i gymnasieskolan genom en enkätundersökning. Studien undersöker även elevernas syn på hur viktiga och hur användbara de anser att biologikunskaper är. Studien visar att eleverna upplevde medel och liten grad av vardagskopplingar i undervisningen av ämnet biologi men att de samtidigt tyckte att ämnet biologi var ganska och mycket intressant. Tydligt i studiens resultat är att eleverna såg relativt stor vikt och användbarhet av biologikunskaper men främst för andra människor och inte dem själva personligen. Trots att eleverna upplevde lägre grad av vardagskopplingar inom ämnesområdet ”Människokroppen och hälsa”, i jämförelse med ”Natur och miljö”, var intresset bland eleverna högre för detta ämnesområde. Enligt denna studie finns det alltså inte någon direkt korrelation mellan vardagskopplingar i undervisningen och graden av intresse för ett ämne i skolan.

Studiens syfte är att synliggöra möjligheter och begränsningar för kontinuitet och progression i barns naturvetenskapliga lärande inför övergången från förskola till förskoleklass. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. För att identifiera möjligheter och begränsningar genomfördes intervjuer med barn, förskollärare och förskoleklasslärare. Resultatet i studien presenteras i fyra teman; barnens intressen, utmanande lärandeinnehåll och arbetssätt, samarbete och insyn samt prioriterade utvecklingsområden. Resultaten visade att barnen förväntar sig och önskar utmanande, nya innehåll och arbetssätt som inkluderar inslag av deras personliga intresseområden. Både förskolan och förskoleklassen behöver arbeta medvetet med naturvetenskap för att skapa möjligheter för kontinuitet och progression. Naturvetenskapsundervisning kan och bör utgå från barns intressen och kombineras med andra ämnesinnehåll i tema- och projektarbeten samt utformas med hänsyn till barns erfarenheter och proximala utvecklingszoner för att främja progression i barns naturvetenskapliga lärande. Detta skapar i sin tur tillfällen att beröra naturvetenskapen i samverkan mellan förskola och förskoleklass inför övergången. Resultaten har även visat att förskollärare ochförskoleklasslärare måste prioritera samverkan och skapa insyn i varandras verksamheter för att främja ett gott samarbete inför övergången till förskoleklass.

Dagens svenska samhälle innefattar ett stort kulturellt kapital och en omfattande språkflora. Den språkrikedom som finns i vår omgivning kan direkt avspeglas i klassrummet där nästintill alla landets klassrum är flerspråkiga. Studien ämnar undersöka vilka hjälpmedel flerspråkiga och nyanlända elever i mellanstadiet har tillgång till i det naturvetenskapliga klassrummet som har direkt betydelse för sin språk- och kunskapsutveckling. Studien syftar även till att belysa dessa elevers egna perspektiv på naturvetenskapsundervisningen i ordinarie klasser. Dataunderlaget består av elevsamtal och genomgångar under elevernas möten med artefakter från två olika klasser inom samma område norr om Stockholm. Dessa videoinspelade observationer kompletterades med fokusgruppsintervjuer där eleverna reflekterade över sin undervisning. I studien möter eleverna i den ena klassen ett naturvetenskapligt innehåll rörande kemiförsök medan den andra klassen möter ett naturvetenskapligt innehåll rörande ett skolgemensamt tema om kropp och hälsa. Dataunderlaget analyserades utifrån ett praktiskt epistemologiskt perspektiv och kring begreppen artefakt, translanguaging och kontinuitet. Resultatet visar att de kommunikativa artefakterna såsom filmer, bilder och gestikulerande, men även andra hjälpmedel såsom digitala lexikon ger de flerspråkiga eleverna möjlighet att föra informella samtal med samspråkiga och olikspråkiga elever. Detta leder till ett meningsskapande inom naturvetenskap och bidrar till en såväl språklig som kunskapsmässig utveckling. Sammantaget har detta en viktig roll i utformandet av en språkinriktad naturvetenskapsundervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra med upptäckter som uppmuntrar lärare att anpassa sin undervisning och följaktligen höja kvalitéten på flerspråkiga elevers undervisning i naturvetenskap.

Bakgrund: När barn i tidig ålder får en positiv upplevelse av naturvetenskap kan det utveckla deras intresse för miljön och hur världen fungerar. Därför tycker vi att det är intressant att ta reda på hur förskollärarna ser på naturvetenskap och vilka möjligheter de anser sig erbjuda barnen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares attityder till arbetet med naturvetenskap i förskolan och hur naturvetenskap realiseras i undervisningen. Metod: Studien är kvalitativ med sju explorativa intervjuer, vilket innebär att de genomförts med öppna frågor som gav informanterna möjlighet att fritt uttrycka sig. Den tematiska analysen gjordes utifrån aktivitetsfokuserat perspektiv och begreppsutvecklingsperspektiv. Resultat: I resultatet framkom fyra teman på hur naturvetenskap blev synligt i förskolan. Förskollärarna ansåg att barnen skulle få upptäcka på egen hand och att det var viktigt med sensomotoriska erfarenheter för att barnen skulle kunna ta till sig kunskapen. Studien visade även att det fanns en osäkerhet bland förskollärarna, samtidigt som de ansåg att barnen ska få en positiv upplevelse av naturen. Deras beskrivningar antydde på att naturvetenskap var inget de arbetade med skilt från övriga ämnen utan var integrerat.

Denna kvalitativa studie grundar sig i syftet att undersöka vad meningsfull undervisning i detnaturvetenskapliga klassrummet innebär ur ett lärar- och elevperspektiv i årskurs 4–6. Vilka metodersom engagerar eleverna och som lärare använder eftersom studier visar att ämnet inte engagerareleverna då de har svårt att se syftet med undervisningen. I studiens teoretiska bakgrund har verktygetKASAM – känsla för sammanhang använts i kombination med begrepp kopplat till meningsfulltlärande för att ge stöd till resultatet som studien genererar. Studiens två frågeställningar som besvarasär, vad beskriver lärare skapar ett meningsfullt lärande för elever i naturvetenskapsundervisning samtvad upplever elever är meningsfullt för dem. Datamaterialet består av inspelat intervjumaterial somsamlades in genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppintervjuer. Det inspeladeintervjumaterialet transkriberades och bearbetades med stöd av en tematisk analys. Resultatet visar attundervisningsmetoder som lärare och elever upplever engagerar bör vara varierade, aktiva och erbjudavisuella representationer. Lärare upplever även att koppla undervisningen till ett större sammanhang ärviktigt. Med koppling till vad som påverkar elevernas engagemang lyfts det ur båda perspektiven attlärarens engagemang och dagsform spelar en viktig roll där det anses betydande att tydliggöraundervisningens syfte. Lärarna beskrev även att eleverna har en påverkan på varandras engagemang.Resultatet av denna kvalitativa studie kan vara till stöd för befintliga samt blivande lärare inomnaturvetenskapsämnena för att möjliggöra en klassrumspraktik i undervisningen som för elevernaanses meningsfull.