Disputats, Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Serien udg. af: Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik. På titelsiden: The Swedish National Graduate School in Science and Technology Education, FontD.

Vi har valt att skriva om naturvetenskap i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med naturvetenskap i förskolan ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Dessutom är syftet att undersöka vilken betydelse det pedagogiska materialet har i den naturvetenskapliga undervisningen. PISA och TIMMS undersökningar visar att svenska elever lär sig mindre inom naturvetenskap. Elever på gymnasiet upplever ämnet som svårt, attityderna och känslan av att detta ämne är svårt påverkar valet av gymnasier och självklart framtida yrken (Thulin, 2015). Förskolans läroplan beskriver tydligt att barnen ska få möjligheter, förståelse och kunskap i naturvetenskap.Vi har använt oss utav observationer för att kunna se närmare på hur pedagoger arbetar och undervisar naturvetenskap. Vi har fokuserat på förskollärarens arbete samt materialen som användes i undervisningen. Vi har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet på lärande av Vygotskij med hjälp av vissa centrala begrepp som medierade artefakter, språk, samspel, den proximala utveckling zonen samt produktiva frågor har vi bearbetat materialet. Vi analyserar tre olika observationer under tre olika situationer. Den första var under en planerad aktivitet, andra var under den spontana undervisningen och tredje var under vardagliga aktiviteter. För att få en bredare bild av naturvetenskapsundervisning och hur den sker i olika situationer.Resultatet visar att didaktiska kunskaper är betydelsefulla för att kunna uppmärksamma och intressera barn i naturvetenskapsundervisning i förskolan. Pedagogiskt material har en viktig roll i naturvetenskapsundervisningen. Ämneskunskaper är viktiga men utan didaktiska kunskaper kan naturvetenskap vara tråkigt och upplevas som svårt om pedagogen missar den didaktiska kunskapen. Materialet som används är viktiga verktyg för att kunna väcka intresse och uppmärksamma barn på naturvetenskap. Naturvetenskapsundervisning i förskolan är inte detsamma som naturvetenskapsundervisning i grundskolan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares syn på undervisning i naturvetenskap samt ämnets utrymme i förskolans undervisning. Syftet bryts ner i följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärare den naturvetenskapliga undervisningen i förskolan? Vilket utrymme ger förskollärare naturvetenskapen i förskolan? Hur kan detta utrymme förklaras? Frågorna undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Studien har utgått från det teoretiska perspektivet ramfaktorsteori. Resultatet visar attnaturvetenskapsundervisningen till viss del får tillräckligt med utrymme i förskolan, i form av spontan undervisning och att det framför allt beror på förskollärarens syn på sin egen kunskap om naturvetenskap. Studiens slutsats är att de inre faktorerna kan ses som starkare om förskollärarna är tillräckligt intresserade och även är intresserade av att utveckla naturvetenskapsundervisningen i förskolan. Förskollärarens kunskap och syn på ett ämne blir då en inre ram som bidrar till och påverkar undervisningen och handlandet i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriveratt NTA:s digitala läromedel "Kroppen" kan användas för att stödja elevers lärande i naturvetenskap samt vilka upplevelser elever beskriver i samband med arbete med NTA:s digitala läromedel "Kroppen"? Studiens metod utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra fokusgrupper med tre elever i vardera fokusgrupp samt en femte fokusgrupp med fyra elever. Det teoretiska ramverk studien utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet. Resultatet från lärarintervjuerna visar att NTA:s digitala läromedel "Kroppen" har en för hög nivå på faktatexterna samtidigt som de tredimensionella (3D) modellerna skapar förståelse för hur kroppen fungerar. Resultatet visar även att lärarna kan behöva stödja eleverna i att se samband mellan de digitala kunskaperna de skaffar sig och det verkliga livet. Resultatet visat att om NTA:s digitala läromedel gällande människokroppen ska fungera mer optimalt behöver lärare arbeta med de naturvetenskapliga begreppen för att skapa en förförståelse innan eleverna börjar arbeta med läromedlet "Kroppen" . Resultatet från lärar- och elevintervjuerna visar också att berättelsen i NTA:s digitala läromedel "Kroppen" skapar engagemang och motivation hos eleverna för att genomföra alla uppdrag och laborationer, men att texterna lämpar sig för de högre årskurserna. Eleverna i studien uttrycker även att de upplever att 3D-modellerna hjälper dem att förstå svåra naturvetenskapliga begrepp. Det eleverna dock saknar är fler fysiska laborationer, vilka lärare som tänker använda sig av NTA:s digitala läromedel "Kroppen" kan tänka på i sin framtida undervisning. / <p>NO</p>

Genom Agenda 2030 har Sverige åtagit sig att säkerställa att all utbildning ska främja lärande och förmågor som bidrar till hållbar utveckling. Med hänsyn till den framtida målbilden om ett hållbart samhälle pågår det en tematisk kvalitetsgranskning av ett flertal skolor ute i landet på uppdrag av Skolinspektionen för att skapa en sammanhållen bild av hur undervisning i hållbar utveckling bedrivs. Indikationer visar dock på att lärare upplever en saknad av didaktisk stöttning i arbetet. Denna litteraturstudie har därför som syfte att undersöka hur naturvetenskapsundervisning kan utformas i de lägre årskurserna för att stärka elevers lärande inom hållbar utveckling. All data som använts i denna litteraturstudie är kvalitetsgranskad av sakkunniga inom området och bygger på ett målstyrt urval där litteraturen valts ut på grund av dess relevans för studiens frågeställning. För att bearbeta datan har tematisk analys tillämpats, där olika teman har identifierats som besvarar den aktuella frågeställningen. Resultatet av denna studie erbjuder olika förslag på hur naturvetenskapsundervisning kan utformas för att främja elevers lärande inom hållbar utveckling. Att tillämpa kreativa processer, förlägga undervisning utomhus och erbjuda möjligheter att kritiskt värdera och diskutera elevnära frågor och etiska dilemman såsom SSI-frågor kan alla ses som centrala delar av resultatet. Att undervisa i etiska frågor är dock inte helt okomplicerat då många lärare uttrycker en osäkerhet och en bristande kunskap om hur detta ska gå till. Denna litteraturstudie kan fungera som ett underlag för etablerade eller framtida lärare i deras didaktiska planering av hållbar utveckling inom naturvetenskapsundervisning.

Undervisningens syfte i naturkunskap är att ge eleverna förståelse för sig själva och omvärlden de lever i (LGR11 rev. 2019). Vår skyldighet som blivande lärare är att se till att alla elever lyckas, därför ligger det i vårt intresse att hitta samt tillämpa arbetssätt som främjar undervisningen i ämnet. Det finns omfattande forskning som redogör för att utomhuspedagogik är ett främjande komplement för att uppnå en framgångsrik undervisning i naturkunskap. Kunskapsöversiktens syfte är att lyfta lärares syn på utomhuspedagogik i naturkunskap, vad de ser för möjligheter samt hinder med detta. Kunskapsöversikten är avgränsad till endast nordisk forskning och inkluderar studier med lärare verksamma i grundskolan. För att uppnå syftet granskades artiklarna utifrån följande frågeställningar:  - Vad ser lärare för möjligheter med utomhuspedagogik i naturkunskap?  - Vad ser lärare för hinder med utomhuspedagogik i naturkunskap? Kunskapsöversikten innefattar sex vetenskapliga artiklar med fokus på lärares syn på utomhuspedagogik i naturkunskap. Urvalet grundar sig på systematiska litteratursökningar genom databassökningar i två olika sökmotorer, samt genom manuell sökning. Utifrån forskningsfrågorna formulerades sökord som tillämpades vid databassökningen. Urvalet begränsades sedan utifrån inkluderingskriterier som var anpassade efter översiktens syfte. Därefter genomfördes en kartläggning för att styrka artiklarnas relevans för vår frågeställning och syfte. Resultatet av kartläggningen belyser likheter respektive skillnader i lärare syn på utomhusundervisning i naturkunskap. Lärarna betonar flera möjligheter med utomhuspedagogik i naturkunskap som de menar gynnar elevers lärande. Konkretisering med autentiska upplevelser, affektiva känslor och rumsliga möjligheter lyfts som gemensamma faktorer i lärarnas utsagor. De framhäver även hinder för att bedriva utomhuspedagogisk undervisning. Dessa berör aspekter som lärarkompetens, måluppfyllelse samt organisatoriska aspekter. Det framkommer att lärare saknar tydlig struktur och vägledning för att kunna utforma en framgångsrik utomhuspedagogisk undervisning som kompletterar den traditionella lärandekontexten inomhus. Vidare forskning erfordras för att kunna tillgodose lärares behov av resurser och vägledning.

Denna studie undersökte elevers, i årskurs 5-6, upplevelse av utomhusundervisning inaturvetenskapsundervisning och om det fanns någon skillnad mellan årskurserna. Syftetmed studien var att undersöka elevers, i årskurs 5-6, upplevelser vid lektioner dåutomhuspedagogikens metoder använts i naturvetenskapsundervisningen. En lektionpräglad av utomhuspedagogik genomfördes i fyra klasser, årskurs 5-6. Därefter fick allaeleverna fylla i en webbaserad enkät. Elevernas enkätsvar sammanställdes ochanalyserades. Resultatet visade att eleverna uppskattade utomhusundervisning och ville hamer av detta i den vardagliga undervisningen. Däremot präglades elevernas upplevelse avväder, lektionsinnehåll, ålder och tidigare erfarenheter av utomhuspedagogik. Intresset förutomhuspedagogik minskar med ökad ålder. Eleverna uttryckte attutomhusundervisningen förde med sig mer fysisk aktivitet och ett aktivt deltagande underlektionen.

Detta är en studie som grundar sig teoretiskt i ett sociokulturellt perspektiv och med Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som ramverk. Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för hur lärare erfar och använder digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen.        I denna studie i didaktik står två naturvetenskapslärare i fokus och hur de ser på sin egen förändringsprocess som yrkesutövare i ett digitaliserat klassrum. Datamaterialet för studien består av semistrukturerade intervjuer med lärarna när de planerar och analyserar en genomförd lektion i sex och samlevnad med VSR. De transkriberade intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av kategoriseringskoder som bygger på TPACK utarbetad av Mishra och Koehler (2006) och med influenser från TPACK-in-Action (Koh, Chai, &amp; Tay, 2014).       Resultatet visar att lärarna har tydligt fokus att överföra sin tidigare undervisning in en ny digital ”kostym”. Lärarna betonar faran med att se införseln av digitala hjälpmedel som t.ex. surfplattor som ett syfte i sig. Vikten av att ha en tydlig plan och ett syfte med användningen av surfplattan och inte lämna eleverna själva i dessa processer är något lärarna lyfter fram.       Lärarna framhåller olika fördelar med de digitala verktygen bl.a. att tillbakadragna elever lättare kan få möjlighet att komma till uttryck. Andra fördelar som framkommer vid intervjuerna är att elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med annat modersmål en svenska kan stödjas genom olika appar och program som hjälpverktyg.  Dessutom menar lärarna att när undervisningen sker i ämnen som kan vara känsliga för eleverna som t.ex. i sex och samlevnad går det att arbeta med program där eleverna kan ställa frågor och svara anonymt.       Vidare visar resultatet att lärarna har ett tydligt fokus mot de delar i TPACK som förenar pedagogiken med tekniken (TPK). Lärarna lyfter i väldigt liten omfattning fram hur tekniken kan användas för att förtydliga och understödja elevernas förståelse för ämnesinnehåll.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i årskurs F-6 kan utformas för att stödja elevers begreppsbildning inom de naturorienterande ämnena. Studiens syfte är även att studera hur lärarna riktar elevers uppmärksamhet i meningsskapandet av naturvetenskapliga begrepp och fenomen i undervisningen. Studie har genomförts genom intervjuer och observationer av fyra lärare. Intervjuerna har bearbetats och analyserats med en innehållsanalys medan observationerna har analyserats utifrån EMA-riktningsgivare. Resultatet från intervjuerna visar att arbetssätten samtal, praktiskt arbete, grupparbete, återkoppling till vardag och varierande arbetssätt beskrivs av lärarna som stödjande för elevernas begreppsbildning i NO-ämnena. I samband med detta beskriver även lärarna vikten av att låta eleverna resonera och diskutera kring NO-begrepp tillsammans. Resultatet av observationerna indikerar att även om lärarna i studien använde riktningsgivare på olika sätt fanns ändå gemensamma drag för i vilka sammanhang lärarna använde riktningsgivarna. Lärarna använde exempelvis genererande riktningsgivare i samband med praktiskt arbete, samtal och grupparbete genom frågor till eleverna. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Den här uppsatsen ger en insikt i hur elever på lågstadiet kommunicerar för att förstå och göra sig förstådda inom naturvetenskap. Att ”tala naturvetenskap” handlar om mer än vetenskapliga begrepp och att en elev kan rabbla inlärda svar eller försöka lista ut vilka svar läraren vill höra. Genom intervjuer med elevpar från årskurs ett, två och tre undersöks hur barn på lågstadiet kommunicerar om naturvetenskapliga fenomen. Studien syftar även till att ta reda på hur elever på lågstadiet använder sig av varandras tankar när de talar om naturkunskap. Kan de hjälpa varandra att komma framåt? Resultatet från intervjuerna visar att eleverna använder sig av vardagsspråk framför naturvetenskapliga begrepp men att deras sätt att tala ändå är naturvetenskapligt.