[pt] Aquilo que Martin Heidegger considera o niilismo moderno e a consu-mação da metafísica constituiriam, segundo ele, dois dos grandes fundamentos do pensamento nietzschiano e do que seria uma época moderna. A filosofia de Nietzsche é a que melhor reflete os rumos da metafísica, no sentido do resgate de sua essência no mundo grego, e da descoberta, aí, de seu caráter eminentemente niilista. Isto pressupõe uma consumação, um esgotamento da metafísica, mas também o descortinar de um outro início a partir do significado do ser. Hei-degger desenvolve seu argumento com base no que diz ser os cinco títulos cen-trais da metafísica nietzschiana; são eles: vontade de poder, eterno retorno do mesmo, transvaloração de todos os valores até aqui, além-do-homem e o próprio niilismo. Torna-se inevitável, porém, em meio ao aprofundamento de tais temas, a descoberta de que as conclusões sobre a filosofia de Nietzsche aca-bam por falar muito do próprio pensamento heideggeriano e, indo mais à fundo, de sua história de filiação à ideologia nazista. / [en] What Martin Heidegger considers nihilism and the consummation of the methaphysics would constitute, according to him, two of the big fundamen-tals of nietzsche s thinking and the modern era. Nietzsche s philosophy reflect the course of metaphysics on its way from the recovery of its greek world essence, as eminently nihilist. This assumes a consummation, a fulfillment os metaphys-ics, but also the unveiling of another beginning based on the meaning of the being. Heidegger develops his concepts according to what he calls Nietzsche s main five titles; they are: will power, eternal return of the same, transvalu-ation of all values, beyond man and the nihilism itself. Becomes inevitable, however, with the deepening of such issues, the discovery that the conclusions about Nietzsche reveal s a lot of the heideggerian s thinking itself, and, going further, ist history of affiliation with the Nazi ideology.

Cette recherche diffère des monographies habituelles en présentant un regard neuf sur les dirigeants nazis, celui d’André François-Poncet ambassadeur de France à Berlin de 1931 à 1938. Elle se prolonge par sa réflexion distanciée lorsqu’il devient ambassadeur de France à Rome de 1938 à 1940 puis captif en Allemagne de 1943 à 1945. Comprendre l’atmosphère de la période est sans doute une des clés de l’histoire allemande de 1933 à 1945. François-Poncet fut de ceux qui la perçurent le mieux et le plus précocement ainsi que la menace nazie. Le plan de l’étude comporte trois parties. D’abord le jugement qu’André François-Poncet portait sur les Allemands face au nazisme, dans un deuxième temps celui qu’il portait sur les cercles du pouvoir et enfin celui qu’il portait sur Hitler. Cette étude a un caractère pluridisciplinaire entre la recherche historique et l’analyse psychologique du phénomène qui a suscité une des historiographies les plus importantes et les plus évolutives qui soient : le nazisme. Elle repose sur l’étude qualitative de la production intellectuelle du diplomate au travers de ses dépêches, de ses écrits ainsi que du fonds André François-Poncet conservé aux Archives nationales. / Different from usual monographs this research deep dives into Nazi leaders’mind from André François-Poncet’ angle, the in Berlin French ambassador from 1931 to 1938. A few years later in Rome again as French ambassador from 1938 to 1940 then in Germany as prisoner from 1943 to 1945 the distance helped him prolong his reflection about Nazism. Atmosphere of the period is probably one of the keys of German 1933-1945 history understanding. François-Poncet was one of those who perceived it as well as the nazi menace the better and the more precociously. This is a three part plan. First François-Poncet’s assessment about Germans, then about the circles of power and ultimately about Hitler himself. This is a multidisciplinary approach involving both historical and psychological analysis about Nazism phenomenon, one of the greatest and evolutive historiography ever. Based on qualitative study of the diplomat’s intellectual output it is carried out from his reports, his written papers and Archives nationales André François-Poncet private fund

<p>Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism. Jag hoppas att skolorna i framtiden arbetar mer aktivt och följer de riktlinjer som finns i styrdokumenten för att motverka rasism och nazism.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.</p>

<p>Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas. Uppsatsen ger insikt i hur viktigt det är att som lärare vara medveten om historiens tidsbundenhet samt att förhålla sig kritisk till sitt undervisningsmaterial</p>

<p>This is an analysis of the ethics of the Deutsche Christen, a pro-Nazi christian movement in the Third Reich. The movement was a part of the German protestant church and attracted as much as one third of the church members. They incorporated Nazi symbols in the church activities and aimed to ”cleanse” the church from what they called jewish influenses. It is debated if a group that supports Nazi ideals can be considered ethical, or even christian, but this analysis examines their etchics and raises the question if the ethics of the Deutsche Christen can be compared to other christian ethical models. It also tries to see how the ethical reflection of the Deutsche Christen was made from a christian standpoint. What concepts formed their morals?</p>

<p>Syftet med uppsatsen är dels att försöka se vilka frågor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fått av regeringen se hur olika historielärare ser på informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig på att genom användandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska världen och skolans värld, mellan forskare på våra universitet och historielärare ute på våra skolor och det utifrån den debatt som uppstått kring Forum för levande historias senaste uppdrag – att belysa och informera om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, är att utifrån mitt undersöknings-material kan det påvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska världen och grund- och gymnasieskolan. På frågan om man kan härleda de olika inblandades agerande utifrån olika historiebruk, så tror jag också att jag har fått fram att så är fallet.</p>

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism. Jag hoppas att skolorna i framtiden arbetar mer aktivt och följer de riktlinjer som finns i styrdokumenten för att motverka rasism och nazism.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas. Uppsatsen ger insikt i hur viktigt det är att som lärare vara medveten om historiens tidsbundenhet samt att förhålla sig kritisk till sitt undervisningsmaterial

This is an analysis of the ethics of the Deutsche Christen, a pro-Nazi christian movement in the Third Reich. The movement was a part of the German protestant church and attracted as much as one third of the church members. They incorporated Nazi symbols in the church activities and aimed to ”cleanse” the church from what they called jewish influenses. It is debated if a group that supports Nazi ideals can be considered ethical, or even christian, but this analysis examines their etchics and raises the question if the ethics of the Deutsche Christen can be compared to other christian ethical models. It also tries to see how the ethical reflection of the Deutsche Christen was made from a christian standpoint. What concepts formed their morals?