Studien syftar till att undersöka hur utbildning av de anställda påverkar deras arbetssätt med Self-Service Business Intelligence (SSBI). SSBI kan sammanfattas som en arbetsmetod baserad på dataunderlag som ger beslutstöd för anställda inom verksamheten. Vid tidigare beslutstöd som Business intelligence (BI) fanns det specifika roller som använde sig av dataunderlag och skapade rapporter. Dessa roller befann sig i IT-avdelningen och fick förfrågningar av anställda som var i behov av rapporter för att ta beslut. Syftet med SSBI är att möjliggöra för anställda att vara oberoende av IT-avdelningen och självständigt kunna analysera och tolka data för att sedan skapa rapporter. Detta är något som effektiviserar arbetet hos företag och skapar mer värde genom att underlätta för IT-avdelningen. Även om SSBI tillåter anställda till att bli mer självständiga inom sitt arbete, finns det utmaningar vid införandet. Den väsentliga utmaningen som denna uppsats fokuserar på är hur utbildning påverkar BI-användarna i sitt arbete med SSBI. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt fyra företag och fem respondenter. Frågorna som ställts har utgått från det teoretiska ramverket med teorier och modeller om självständighet, kunskap, utbildning och värdeskapande. Detta har varit en substantiell aspekt för att kunna generera kunskap om huruvida utbildning påverkar anställdas arbetssätt med SSBI.   Resultatet av uppsatsen presenterade att utbildning har en tydlig påverkan och en stor roll vid användningen av SSBI. Införandet av SSBI har lett till att anställda känner sig mer självständiga med en större frihet, däremot klarar de med formell utbildning mer avancerade arbetsuppgifter med SSBI. Arbetet inom organisationen har förenklats med SSBIeftersom navigering, definitioner och tolkning av data kan ske självständigt. Uppsatsen visar en tydlig indikation att deltagarna blivit påverkade av införandet av SSBI på olika nivåer framför allt beroende på utbildning men även tidigare kunskap och hur engagerade företag är med att kontinuerligt utveckla SSBI inom verksamheten. / The purpose of this study is to investigate how the education of employees affect their way of working with Self-Service Business intelligence (SSBI) as a working method. SSBI can be summarized as a working method based on data that provides decision support for employees within the business. In previous decision support such as Business intelligence (BI), there were specific roles that were used for data and creating of reports. These roles were in the IT department and received inquiries from employees who needed reports to make decisions. The purpose of SSBI is to enable employees to be independent of the IT department and to be able to independently analyze and interpret data so that reports can be created. With this method implemented in companies, it will create more value by creating more relief for the IT department. Although SSBI applies to employees to become more independent in their work, there are challenges with the implementation. The significant challenges that this study focuses on are how education affects BI users in their work with SSBI. The study has been conducted with qualitative interviews with a total of four companies and five respondents. The questions are based on the theories and models of independence, education, knowledge and value creation to generate knowledge whether training affects employees' working methods.  The results of the study showed a clear impact on how education plays a major role in the use of SSBI. The implementation of SSBI has made employees feel more independent with greater freedom, but with a formal education they can handle more advanced tasks with SSBI. The work within the organization has been simplified with SSBI because navigation, definitions and interpretation of data independently. The study shows a clear indication that the participants have been affected by the introduction of SSBI at different levels, primarily due to training but also previous knowledge and how committed companies are to continuously developing SSBI within the business.

I takt med att världens befolkning åldras ökar också gruppen av äldre användare. För denna användargrupp är ensamhet ett samhälleligt problem som riskerar att förvärras i och med ökande digitalisering. Ensamhet har identifierats som en orsak till flera psykiska och fysiska hälsoproblem. Åtgärder för att minska ensamhet bör fokusera på att stärka användares redan existerande sociala kopplingar; ett sätt att stärka den sociala sammankopplingen för äldre användare är genom hågkomst och berättande i ett intergenerationellt perspektiv. Denna studie undersöker just hur ett digitalt verktyg skulle kunna utformas i syfte att stimulera äldre till intergenerationellt berättande. För detta ändamål skapades en prototyp (“Minnesvandring”) av en möjlig mobilapplikation för intergenerationellt berättande. Denna prototyp undersöktes sedan med hjälp av fyra respondenter (74 - 92 år) i en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med den Stegvis-deduktiva induktiva metoden. Undersökningens viktigaste slutsatser är: minnesberättande är en process; triggers bör utformas med tanke på både de yngre och de äldre; trygghet och kontroll är viktiga; att få respons är motiverande för de äldre. Dessa slutsatser kan tjäna som hjälpmedel för en designer vid design av en tjänst avsedd att stödja äldre i deras minnesberättande. / The world's population is ageing and the number of elderly technology users increases. For this user group loneliness has become a public health concern which is likely to continue growing along with the rising digitalisation. Worsened mental and physical health in elderly users has also been attributed to loneliness. Measures aiming to reduce loneliness should focus on strengthening users’ existing social bonds; one way to achieve this is through intergenerational storytelling and reminiscing. This paper evaluates how a digital artefact could be designed for intergenerational storytelling, with a focus on the elderly users’ engagement. To fulfil this research objective, we created a prototype of a mobile application for intergenerational storytelling. The prototype was tested together with four elderly (74 – 92 years) users in a qualitative study of semi-structured interviews. The stepwise deductive-inductive approach was used to analyse the empirical data.   The most important findings of this study indicate that: storytelling of memories is a process; triggers should be designed together with both the elderly users and their audience; security and control are important; receiving an answer is motivating to the elderly users.  These conclusions can be used as a guide for design of digital services that aim to support elderly users in their intergenerational storytelling.

Introduction. Simulation-based training courses are commonly used in medical and teacher education in order to practice handling difficult tasks and situations in a safe environment. This paper researches a training course held by the university library of Linköping. Using simulations with avatars the librarians acted out challenging and troublesome scenarios with library users. The library users were played by computer simulated avatars, in a virtual environment. The avatars were controlled by a simulation specialist. The aim of the paper is to research if and how this kind of simulation-based training course can strengthen librarians’ ability to handle difficult situations with library users, and if it can be a useful tool in the aim to improve the workplace environment. Method. To find out the thoughts and feelings of the participants of the training course, a questionnaire was distributed to all participants. To get a deeper understanding, five of the participants also took part in an interview. One of the simulation-specialists and the librarian who led the training course, were also interviewed, to find out more about the simulation-based training course. Lastly, both authors of this paper participated in a short simulation exercise as well, to gain a deeper understanding of how it works. Analysis. The research material from the questionnaires and interviews were analyzed using Albert Bandura’s theory of self-efficacy, Stevan E. Hobfoll’s resource theory, and John Dewey’s education theory. The three theories together made possible for us to research the simulation-based training course from several different perspectives. This enabled an investigation into the training course’s potential to strengthen the librarians’ ability to handle difficult situations, conserve resources and make them resilient, and what this unique form of training course can teach. Results. The questionnaires and interviews show that difficult or threatening situations with library users rarely occur at the university library where the participants work. The respondents emphasize however, the importance of recurrent training in the treatment of library users. A few respondents express that they feel safer after completing the training course, and that they feel better prepared to face difficult situations with library users. The results also show that the simulation-based training course is a good way to learn as it is based on the real experiences of the librarians, and they get to be physically active, using their bodies in acting during the scenarios. Conclusions. The findings of this research suggest that this kind of simulation-based training course in handling difficult situations with library users, has the potential to strengthen librarians’ resilience and ability to handle difficult situations. It concludes as well that the form of the training course, acting out scenarios with computer simulated avatars, is a good way to learn different strategies to cope with challenging situations. Any overarching conclusions cannot be drawn since this paper only research one training course and it is not within its scope to study the long-term effects.  This is a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

Psykisk ohälsa är idag ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Syftet med studien var att inom socialpsykiatrin undersöka samverkan, personcentrering och brukarinflytande för brukare med psykisk ohälsa. Syftet var också att kartlägga hur COVID-19 pandemin har påverkat organisationernas planerade insatser för brukarinflytande. Kvalitativ ansats användes för att intervjua olika professioner för att undersöka hur deras samverkan bidrog till brukarinflytande. Sammanlagt intervjuades 8 personer. Resultatet visade två kategorier: samverkan är nödvändig för arbete med brukarinflytande och personcentrering samt COVID-19 pandemin har begränsat organisationernas planerade insatser för brukarinflytande. Resultatet visade att brukarinflytande var en viktig del av arbetet som bidrog till att brukarna alltid var i centrum med att vara en del av utformningen av insatserna. Genom brukarnas delaktighet och inflytande kunde den psykiska ohälsan motverkas och bidra till välmående. De slutsatser som kan dras av studien var att samverkan var svår men samtidigt väldigt viktigt. Det behövdes samarbete med många aktörer för att samverkan skulle vara lyckat och naturlig del av arbetsprocessen för personcentrering och brukarinflytande.

Autonoma bilar är ett utav de mest efterlängtade teknologierna som hastigt utvecklas i världen idag. De autonoma bilarna har redan tillämpats på vägarna idag och kommer med stor sannolikhet att fortsätta tillämpas i framtiden med de fördelar som de tillför. Men trots alla fördelar så kan samhället fortfarande känna sig osäkert på ifall det faktiskt kan förlita sig på fullt autonoma bilar. Det gäller att människorna känner sig säkra både när de sitter i bilen och när de befinner sig i den omgivande trafiken. Studien undersöker ifall kön, ålder, tillit och vetskap har en påverkan i hur människor i det svenska samhället uppfattar säkerheten med autonoma bilar i trafiken. En kvantitativ forskningsmetod i form av ett webbaserat frågeformulär användes för att samla in data. Frågeformuläret besvarades av totalt 265 respondenter mellan åldrarna 18-50+ där 121 var män och 144 var kvinnor. Den data som samlades in analyserades sedan genom den statistiska plattformen SPSS Software. Studien rapporterade att inget samband kunde påvisas mellan kön och säkerhetsuppfattningen utav autonoma bilar och likaså för faktorn ålder. Däremot upptäcktes ett samband för både faktorerna tillit och vetskap. / Autonomous cars are one of the most anticipated technologies that are rapidly evolving in the world today. The autonomous cars have already been applied on the roads today and will most likely continue to be applied in the future with the benefits they bring. But despite all the benefits, the society can still feel insecure about whether it can actually rely on fully autonomous cars. It is important that people feel safe both when they are in the car and when they are in the surrounding traffic. The study examines whether gender, age, trust and awareness have an impact on how people in the Swedish society perceive the safety of autonomous cars in the traffic. A quantitative research method in the form of a web-based questionnaire was used to collect data. The questionnaire was answered by a total of 265 respondents between the ages of 18-50+ of which 121 were men and 144 were women. The data collected was then analyzed through the statistical platform SPSS Software. The study reported that no association could be indicated between gender and the safety perception of autonomous cars and also for the factor age. However, a correlation was discovered for both factors trust and awareness.

Studien syftar till att undersöka hur designlösningar kan hjälpa förstagångsanvändare till att få en bättre förståelse för hur digitala vårdcentraler fungerar. Begreppet onboarding är centralt i arbetet samt Cardoso's ramverk för onboarding. Onboarding beskriver en upplärningsprocess där användaren introduceras till tjänsten så att han eller hon kan använda den och bli en aktiv användare. För att genomföra studien har en explorativ ansats gjorts. Undersökningen har delats upp i tre delar; en förstudie, en designfas och en värderingsfas. Sammanlagt har 17 deltagare rekryterats. Studien resulterade i tre olika prototyper som testades. Resultatet av studien visade att deltagarnas kunskapslucka kring hur läkarbesöket går till fylldes med hjälp av en introduktion - en onboarding. / The study aims to investigating how design solutions can help first-time users to gain a better understanding of how digital primary care works. The concept of onboarding is central to this study and the scientist Cardoso's onboarding framework. Onboarding describes a learning process where the user is introduced to the service so that he or she can use it and become an active user. In order to complete the study, an explorative approach has been made. The study has been divided into three parts; a preliminary study, a design phase and a valuation phase. A total of 17 participants have been recruited. The study resulted in three different prototypes that participant tested. The result of the study showed that the participants' knowledge gap about how the doctor visit works on a digital primary care application was filled with an introduction - an onboarding.

Diploma thesis " Information and library services for students of art schools with a focus on dramatic and musical art in the Czech Republic " aims to analyze the environment of libraries with a fund focused on music and theater, which serves students of art schools. This thesis also describes library and information services and the impact of copyright law to provide services in libraries with a fund containing score, audio and audiovisual media. The last section describes methodology of qualitative research and evaluates research by force field analyzing method and also analyzed findings and recommendations to address the identified facts.

ŘEHÁKOVÁ, Radka. A Personal Assistance for People with Mental Disorder in Chosen Areas. Praha: Philosophical Faculty, Charles University, 2012, 72 pp. Master's Thesis. The diploma thesis attends to personal assistance for people with mental disorder. The thesis is divided on theoretic and experimental part. The theoretic section describes people with mental disorder and summarises problems of personal assistance comprehensively. This part also gives an overview of contemporary services and trends in care for people with mental infliction in the Czech Republic. The experimental section consists of two parts. The first part focuses on mapping and basic characteristics of organization offering personal assistance to people with mental disorderb in Královéhradecký region and Prague. The data found out in both regions are comapared to each other. The aim of the second part of the research is to learn information and attitude of users' parents to service provided in chosen regions. Keywords: personal assistance, people with mental disorder, personal assistant, organization providing personal assistance, parents of users of personal assistance

Diplomová práce "Chráněné bydlení pro osoby s fyzickým postižením" se věnuje aspektům, které zasahují do vzniku a úspěšného poskytování této služby. Jedná se o aktuální otázku, která je v souladu s cíli probíhajícího procesu transformace sociálních služeb, který směřuje k individualizaci sociální péče a přechodu ke komunitnímu typu pobytových služeb s důrazem na sociální začlenění uživatelů, což by služba chráněného bydlení měla pomoci naplnit. Prvotním záměrem práce bylo prozkoumat využití, případně absenci, metodických materiálů ve vztahu k chráněnému bydlení a na základě těchto zjištění navrhnout jejich úpravy či doplnění. Dále nahlédnout do důvodů, které způsobují nedostatek chráněného bydlení pro osoby s fyzickým postižením oproti možnostem pro osoby s postižením mentálním. Data byla sbírána prostřednictvím hloubkových rozhovorů s poskytovateli chráněného bydlení (či jejich zástupci) a analyzována dle principů kvalitativního výzkumu pomocí otevřeného, axiálního a selektivního kódování. V průběhu sběru a analýzy dat vyplynulo, že poskytovatelé metodické materiály příliš nevyužívají a neudávali tedy jejich výrazný dopad na praxi. Naopak poskytovatelé zmiňovali jiné aspekty, které poskytování chráněného bydlení pozitivně ovlivňují. Kromě zodpovězení výzkumných otázek, které se týkají výše...

The topic of this master's degree diploma thesis is the Google Books service, formerly Google Book Search and Google Print. The wider general context is described briefly in the first two chapters. Google company and its portfolio of services are introduced, as well as the latest progress in sharing of information, for example trends as digital libraries and open access. Third chapter presents results of the analysis of the Google Books as the complex system. Mentioned are: a history of the service, Library Project, Partner Program, metadata harvesting, scanning methods, available searching options, all information and functionalities in the individual records, users' participation. Chapter four is focused on copyright law and disputes related to the Google Books. Fifth chapter deals with the usage of the Google Books in the Czech Republic, in the terms of all local activities. Great attention belongs to digitization in cooperation of Google company with National Library of the Czech Republic. Two questionnaires were done for this thesis, between college students and large Czech publishers. Good knowledge of the service existence was found; the most attractive attribute is the presence of full texts. Publishers appreciate a possibility of selling e-books. Detailed results of both surveys are the content of...