The purpose of this study was to examine how SOS Children's Villages as an organization in Swaziland is affected by, and takes into account, the cultural, organizational and societal context in which it acts. Material was gathered through a field study during one month in one of the three SOS Children's Villages in Swaziland. The study has a qualitative approach and is based on the result from 12 semi-structured interviews with village mothers and other representatives from the organization. The other representatives were: social worker, program director, child and youth development coordinator, board member and educational manager. Since this study is both characterized by a specific historical, cultural and organizational context, we decided to connect the postcolonial perspective with an organization theory with focus on the concepts of culture, power and a children’s right perspective. The result from the study showed that SOS Children's village is affected by and takes into account the cultural and societal context in Swaziland in several ways. They do so, mainly by inlvolving the children in cultural values and activites. The result also showed that the village is influenced by the organizational field, because the SOS-Children´s village is in need of creating legitimacy. However, it becomes thus a dilemma how much the social work should be built upon, adapted, or should take into account the cultural, organizational and societal contexts to not maintain colonial worldviews.

Syftet med denna uppsats är att identifiera möjliga utfallspåverkande faktorer som möjliggör ett framgångsrikt implementerat utfall avseende social hänsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger på en jämförelse mellan två fall där utfallet utgör den gemensamma nämnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primärt på intervjuer med tjänstemän och politiker i Sigtuna och i Örebro. De teoretiska analysverktygen som används i denna uppsats är hämtade från Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har använts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa är spelregler, preferenser och resurser. Resultatet visar på att fallen har fler möjliga utfallspåverkande faktorer gemensamma än de har utfallspåverkande faktorer som skiljer dem åt. En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frågan om sociala krav har hanterats på ledningsnivå som en strategisk fråga, snarare än som en juridisk eller teknisk fråga. Fallen kan även förstås som att behovet av upphandling och behovet av sociala åtgärder har växt fram oberoende av varandra innan själva upphandlingsprocesserna och att det är genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrågan och den sociala frågan har kombinerats. Dock rör det sig inte om en institutionell förändring som katalysator för implementeringen, utan snarare om inkrementell förändring i synen på offentlig upphandling som ett verktyg för social förändring. / The purpose of this thesis is to identify probable outcome influencing factors that enable a successful implemented outcome of social considerations in public procurement in a Swedish context. The analysis and conclusions are based on a comparison between two cases where the outcome is the common denominator. The empirical material for the thesis is primarily gathered from interviews with officials and politicians in Sigtuna and in Örebro municipalities. The theoretical tools used for analysis in this thesis are taken from Rational choice and Normative institutionalism. Three thematic factors have been used to categorize the similarities and differences between the cases: these are the rules of the game, preferences and resources. The result shows that the cases have more probable outcome influencing factors in common than they exhibit outcome influencing factors that set them apart. A likely important probable explanatory factor is to be found in the fact that the subject of social considerations was handled at a management / political level as a strategic issue, rather than as a legal or technical issue. The cases can also be understood in a manner which informs us that the need for procurement and the need for social action have evolved independently of each other and before the actual procurement processes. It is through the actors’ actions that the procurement issues and the social considerations have been combined into a common issue. However, the result does not indicate an institutional change as a catalyst for the implementation, but rather that the change in the perception of public procurement as a tool with social policy implication represents an incremental change within the existing institutions.

Det klimatpolitiska ramverket antogs i Sverige 2017 till syftet att hålla den exekutiva makten ansvarig för att bedriva klimatpolitisk hänsyn. En grundläggande målsättning som ligger till bakgrund är att integrera klimatfrågan i samtliga politiska områden. Problemområdet berör svårigheter att uppnå klimatpolicyintegrering på nationell nivå i och med avsaknaden av sanktionsmöjligheter och på lokala nivån som inom ramen för självstyrelse likväl behöver förhålla sig till lokala institutioner och faktorer. Syftet med denna studie är att kartlägga hur denna integrering av klimatpolitik har tagit vid på den nationella nivån för att sedan undersöka huruvida detta har haft någon inverkan på den lokala nivåns klimatarbete på energiområdet. Studien avser i detta genomförande att undersöka hur värderingar och lokala förutsättningar påverkar klimatpolicyintegrering inom sex svenska kommuner. Med hjälp av kvalitativ textanalys och samtalsintervjuer kommer studien fram till ett antal slutsatser. Resultatet visar att den kartlagda klimatpolicyintegreringen är svag och därmed ger klimatmålet likvärdig hänsyn i relation till sektoriella mål såväl nationellt som lokalt. Inom kommuner har värderingar förmåga att i vissa fall stärka klimatpolicyintegrering medan kontextuella faktorer i form av ekonomiska resurser kan vara en hindrande omständighet i sammanhanget. / Sweden adopted its Climate Act and Policy Framework in 2017 which holds the government responsible to pursue climate policy based on the goals formulated by the Swedish Parliament. The main objective is to integrate climate policy within all political areas. The study revolves around the difficulties that may emerge on a national level where the possibility for sanctions are absent, and on a local level where the autonomy of municipalities have to take local institutions and contexts into account. The aim of this study is thus to identify how the integration of climate policy takes place on the national level and subsequently explore whether influence has occurred in the energy sector of the municipalities. This is accomplished by analyzing how values and local conditions affect climate policy integration in six Swedish municipalities. After applying qualitative methods, text analysis and interviews, two conclusions can be made. The results show, that on the one hand, although climate policy integration has occurred on the national and local levels, it has been weak by giving equal consideration to climate policy to sectorial issues. On the other, values can strengthen climate policy integration while economic resources may be a hindering circumstance.

In 2020, the corona virus was officially classified as a pandemic. Most countries’ economywas badly affected, and many companies were in need of state aid to survive. However, due to the European single market and its competition policy, the European commission has strict state aid rules. Hence, because of the circumstances, the commission implemented a temporary framework for state aid, which enabled for economic assistance that would normally not be in accordance with the competition policy. Because some countries had expressed concern for more generous state aid rules to threaten the single market, the commission needed to be strategic with their communication, in order for the member states to see it as necessary and legitimate. The aim of this study is to illustrate and analyze how the commission framed the temporary state aid rules to legitimize it. The method of use isframing analysis. The main results are that the two frames the commission used to legitimize the temporary state aid rules were that the crisis needed to be solved mutually, and the fact that it was an economic crisis. In conclusion, the commission framed the temporary state aidrules by alluding to common interests among the member states, such as the importance of European cooperation and the single market. They did this to legitimize the temporary state aid rules.

The purpose of this essay is to examine how human rights are implemented in a municipal context. The essay is based on a case study of the City of Malmö and analyzes the work of the city office, the high school and adult education administration and the service administration in incorporating the city’s human rights policy into their respective operations. To analyze the administrations’ work with human rights, central concepts from neo-institutionalism, Lennart Lundquist’s three aspects for successful implementation and Michael Lipsky’s theory of street-level bureaucrats have been applied to the collected material. The collected material mostly consists of regulatory documents such as budget and operational plans, publications from SKR, public documents and previous research and literature on human rights in public administration. In addition, five interviews with civil servants from the various administrations have been conducted. The results show that the committees’ budgets contain political guidelines which are then concretized into focus goals and evaluated using indicators. The goals are specified in relation to indicators that make out an increase compared to previous years. Based on municipal council goals and goals set for the operation, the administrations make various contributions in the form of activities. Based on the interviews it emerged that there was a lack of understanding about how to work rights-based. At the same time, the human rights work was prioritized. With that in mind, my conclusion is that there is a certain inertia within the administrations. Due to reasons such as high workload and a lack of resources the human rights policy has not been able to be fully implemented in the investigated administrations, which reasonably indicates that a de-coupling from higher to lower levels of governance has occurred. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man i en kommunal kontext implementerar mänskliga rättigheter. Uppsatsen baseras på en enfallsstudie av Malmö stad och analyserar stadskontoret, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och serviceförvaltningens arbete med att införliva stadens policy för mänskliga rättigheter i sina respektive verksamheter. För att analysera förvaltningarnas arbete med mänskliga rättigheter har centrala begrepp från nyinstitutionalismen, Lennart Lundquists tre aspekter för lyckad implementering och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater applicerats på det insamlade materialet. Det insamlade materialet består till största del av styrdokument såsom budget- och verksamhetsplaner, publikationer från SKR, offentliga dokument samt tidigare forskning och litteratur om mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning. Till detta har fem intervjuer med tjänstepersoner från de olika förvaltningarna genomförts. Resultatet visar att nämndernas budgetar innehåller politiska riktlinjer som sedan konkretiseras i inriktningsmål och utvärderas med hjälp av indikatorer. Målen specificeras i förhållande till indikatorer som handlar om en ökning jämfört med tidigare år. Utifrån kommunfullmäktigemål och mål satta för verksamheten gör förvaltningarna olika insatser i form av aktiviteter. Utifrån intervjuerna framkom att det fanns en avsaknad för förståelse kring hur man arbetar rättighetsbaserat. Samtidigt prioriterades MR-arbetet. Mot bakgrund av detta är min slutsats att det finns en viss tröghet inom förvaltningarna. På grund av anledningar såsom hög arbetsbelastning och en avsaknad av resurser har inte policyn för mänskliga rättigheter kunnat implementeras fullt ut i de undersökta verksamheterna, vilket någorlunda tyder på att en särkoppling från högre till lägre styrningsnivåer skett.

By comparative analysis of Swedish cultural policy (including art policy, heritage policy and Church policy) during the Riksdag periods of 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 the relationship between cultural policy and the concept of the nation as a homogenous cultural community (defined by either an ethnic or a state-framed concept) is explored. Neoinstitutional analysis of cultural policy as an organisational field is combined with analysis of how the nation is conceived as an imagined community, and what values it strives to uphold to show how these values and concepts are institutionalised in its cultural policy and how this supports the legitimacy of the State as a nation-state. In the early seventies, when a general cultural policy was first established in Sweden, most of its fields were already institutionalised and bound by strong path dependencies, binding art policy to protecting universal aesthetic values within the state-framed nation and heritage policy to ethnic particularism while Church policy stood between universalism and ethnic particularism (which infected the relationship between Church and State). These contradictions were managed by strong borders between the fields. In the early seventies these were overlaid with a general cultural policy focused on universal civil values within the state-framed nation. Since then the conflict between Church and State has been defused and the norms of heritage policy have become closer to those of cultural policy at large by the claim that cultural heritage should be used to uphold civil values (e.g. democracy and tolerance). In the late nineties cultural policy has again become less integrated by new government initiatives with specific goals. Civil universal values remain dominant while concepts of the nation are increasingly multi-ethnic. / Genom jämförande analys av svensk statlig kulturpolitik (inklusive konstpolitik, kulturarvspolitik och religionspolitik) under riksdagsperioderna 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 undersöks relationen mellan kulturpolitiken och föreställningen om nationen som en homogen kulturell gemenskap som i vissa fall tänks inkludera dess innevånare och i andra fall en etnisk grupp. Nyinstitutionell analys av kulturpolitik som organisatoriskt fält kombineras med analys av hur nationen konceptualiseras som en föreställd gemenskap och vilka värderingar den upprätthåller för att visa hur dessa värden och koncept institutionaliseras i statens kulturpolitik och hur denna bidrar till att upprätthålla nationalstatens legitimitet. När en enhetlig kulturpolitik etablerades i Sverige i början av 1970-talet var de flesta av de ingående fälten redan låsta i sedan länge etablerade stigberoenden som band konstpolitiken till upprätthållandet av estetiska värden inom ramarna för en med utgångspunkt i staten definierad nation samtidigt som kulturarvspolitiken bundits vid etniskt partikularistiska nationskoncept och kyrkopolitiken slets mellan universalism och etnisk partikularism (vilket komplicerade kyrka-stat-relationen). Motsättningar hanterades genom kraftiga institutionella gränser mellan fälten. Till dessa fogades en övergripande kulturpolitik baserad på universella civila värden inom ramarna för den statsdefinierade nationen. Sedan dess har konflikten mellan kyrka och stat lösts upp och kulturarvspolitiken integrerats i den generella kulturpolitiken bl.a. genom organisatoriska reformer. I slutet av 1990-talet tycks trenden mot en allt mer integrerad kulturpolitik dock ha vänt bl.a. genom direkta men begränsade regeringsinitiativ. Den domineras fortfarande av universella civila värden, men också av alltmer mångetniska föreställningar om nationen.

Vikten av strategisk Corporate Social Responsibility (CSR) har ökat under de senaste åren då intressenter ställer krav på företag att agera ansvarsfullt gentemot samhället. För att möta dessa krav är en fungerande CSR-strategi en nödvändighet, och för att företag på lång sikt ska kunna få ökat förtroende hos sina intressenter är kommunikationen av CSR-arbetet en angelägenhet. Informationsteknologi (IT) kan ha en stor negativ påverkan på samhället, men IT-företagens produkter och tjänster kan vara avgörande verktyg för att lösa många av dagens och morgondagens samhällsproblem. Det finns en brist inom den tidigare forskningen gällande strategisk CSR inom IT-branschen. Därför ämnar denna studie belysa hur företag inom den svenska IT-branschen uppfattar det ansvar de har för samhället och hur de möter sina intressenters krav. Genom att besvara frågeställningarna (1) Vilka är drivkrafterna till det strategiska arbetet med CSR hos IT-företag i Sverige? och (2) Hur kommunicerar IT-företag i Sverige sitt strategiska CSR-arbete till sina intressenter? ämnar uppsatsen därmed besvara vad det är som driver företagen till att arbeta strategiskt med CSR och hur detta arbete kan bidra till värde för dess primära intressenter. Med hjälp av den nyinstitutionella teorin har drivkrafter till det strategiska CSR-arbetet kunnat belysas och för att undersöka hur IT-företag kommunicerar har denna studie använt Morsing och Schultz, tre CSR-kommunikationsstrategier. Denna uppsats har sin utgångspunkt i strategiskt CSR-arbete ur ett ledningsperspektiv och har utförts genom att intervjua CSR- och hållbarhetschefer samt analysera hållbarhetsrapporter från sju erkända aktörer i den svenska IT-branschen. Resultaten har visat att de största drivkrafterna till företagens strategiska CSR-arbete är legitimitet, anseende och konkurrenskraft. Resultaten har även visat att kommunikationen av det strategiska CSR-arbetet styrs av den målgrupp kommunikationen är ämnad för och att företagen tillämpar kommunikationsstrategin därefter. / The importance of Strategic Corporate Social Responsibility (CSR) has increased in recent years as stakeholders demand companies to act responsibly towards the society. In order to meet these demands, a functioning CSR strategy is a necessity, and in order for companies to gain trust from their stakeholders in the long term, communication of the CSR strategy is essential. Information technology (IT) can have a major negative impact on society, but IT companies' products and services can be crucial tools to solve many of today's and tomorrow's societal problems. There is a shortage in previous research on strategic CSR in the IT sector. Therefore, this study aims to shed light on how companies in the Swedish IT sector perceive the responsibility they have for society and how they meet the demands of their stakeholders. By answering the questions (1) What are the drivers of the strategic work with CSR in IT companies in Sweden? and (2) How do IT companies in Sweden communicate their strategic CSR to their stakeholders?, this paper aims to answer what drives the companies to work strategically with CSR and how this work can add value for its primary stakeholders. By applying the neo-institutional theory, driving forces for strategic CSR have been highlighted, and in order to investigate how IT companies communicate their strategic CSR, this study has applied Morsing and Schultz’ three CSR communication strategies. This paper studies strategic CSR from a management perspective by interviewing Sustainability Managers and analysing Sustainability Reports from seven recognized actors within the swedish IT sector. The results have shown that the main drivers of strategic CSR for IT companies are legitimacy, reputation and competitiveness. Additionally, the results have shown that the communication of the strategic CSR is dependent on the stakeholder group the communication is intended for and that the companies apply the communication strategy thereafter.