Mitt Examensarbete våren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning är att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö. Jag tog själv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgåttfrån ett specifikt uppdrag, men i samstämmighet med företaget har jaglagt fokus på att tillföra något i deras produktsegment Inredning och dekoration. Målet med projektet har varit att, med ett nära samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tänkta platsenför belysningen är satt till hotell där användaren är både gäst och anställd. Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer från tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till.

Den här uppsatsen har till syfte att återge en designprocess, genom att beskriva ett uppdrag och de ställningstaganden som gjorts med hänsyn därav. Uppdraget har varit att designa belysningsarmaturer för offentliga toaletter i exklusivare miljöer, såsom hotell, restauranger och kontor där man vill ha en funktionell belysning av ansiktet. En ljussättning vars avsikt är att ge ett naturligt ljus som underlättar ögats uttolkning av ansiktet och huden, som i sin tur skapar förutsättningar för en bättre sminkning. Löpande behandlar uppsatsen förhållningssättet som designer i relation till interna ställningstaganden samt gentemot belysningsföretaget Zero, som varit uppdragsgivaren. Uppsatsen tar upp ljuset och hur det förhåller sig till människans sinnesförnimmelser på olika sätt. Här beskrivs studier av ljussättning i olika typer av badrumsmiljöer, känslor inför toalettbesök, hur ljuset beskriver sin omgivning och armaturtyper som kan tillgodose den belysning som eftersträvats. Vidare beskrivs färg utifrån olika aspekter; såsom kulturella konventioner, färgsymbolik samt hur ögat upplever kulörer, för att nå fram till vilken typ av kulör som kan lämpa sig i badrumsmiljöer. Metoden beskriver designprocessen genom att redogöra för de metoder som använts för att skapa en förståelse för uppdragsgivaren, marknaden och formspråk. Denna process beskriver även skissande och idégenerering, samt konstruktionsplanering och produktionsrelaterade ställningstaganden. Resultatet är två armaturer; dels en väggarmatur, som är tänkt att ge ett riktat ljus mot ansiktet då den placeras i det vänstra övre hörnet om en spegel. Dels en takarmatur som ger ett allmänljus i rummet. Det tänkta badrummet har vita reflekterande väggar och sammantaget ska denna belysning ge ljuskontraster som lyfter fram texturen i ansiktet. På grund av den miljö, i vilken armaturerna placeras, är de tänkta att hålla en god täthet. Materialen är opal plast samt stål som kan lackeras i tre kulöralternativ; en grön kulör med mycket gult (förslagsvis NCS S 0530-G50Y), en halvblank svart kulör eller en med kromat stål.

<p>Den här uppsatsen har till syfte att återge en designprocess, genom att beskriva ett uppdrag och de ställningstaganden som gjorts med hänsyn därav. Uppdraget har varit att designa belysningsarmaturer för offentliga toaletter i exklusivare miljöer, såsom hotell, restauranger och kontor där man vill ha en funktionell belysning av ansiktet. En ljussättning vars avsikt är att ge ett naturligt ljus som underlättar ögats uttolkning av ansiktet och huden, som i sin tur skapar förutsättningar för en bättre sminkning.</p><p>Löpande behandlar uppsatsen förhållningssättet som designer i relation till interna ställningstaganden samt gentemot belysningsföretaget Zero, som varit uppdragsgivaren.</p><p>Uppsatsen tar upp ljuset och hur det förhåller sig till människans sinnesförnimmelser på olika sätt. Här beskrivs studier av ljussättning i olika typer av badrumsmiljöer, känslor inför toalettbesök, hur ljuset beskriver sin omgivning och armaturtyper som kan tillgodose den belysning som eftersträvats.</p><p>Vidare beskrivs färg utifrån olika aspekter; såsom kulturella konventioner, färgsymbolik samt hur ögat upplever kulörer, för att nå fram till vilken typ av kulör som kan lämpa sig i badrumsmiljöer.</p><p>Metoden beskriver designprocessen genom att redogöra för de metoder som använts för att skapa en förståelse för uppdragsgivaren, marknaden och formspråk. Denna process beskriver även skissande och idégenerering, samt konstruktionsplanering och produktionsrelaterade ställningstaganden.</p><p>Resultatet är två armaturer; dels en väggarmatur, som är tänkt att ge ett riktat ljus mot ansiktet då den placeras i det vänstra övre hörnet om en spegel. Dels en takarmatur som ger ett allmänljus i rummet. Det tänkta badrummet har vita reflekterande väggar och sammantaget ska denna belysning ge ljuskontraster som lyfter fram texturen i ansiktet.</p><p>På grund av den miljö, i vilken armaturerna placeras, är de tänkta att hålla en god täthet. Materialen är opal plast samt stål som kan lackeras i tre kulöralternativ; en grön kulör med mycket gult (förslagsvis NCS S 0530-G50Y), en halvblank svart kulör eller en med kromat stål.</p>

Min blick är en dansares blick. När jag tittar på våra offentliga rum ser jag styrda rörelsemönster, instruktioner och uppmaningar för våra beteenden. Tysta koder talar om vad som är tillåtet och inte på olika platser. Jag ser subtila skillnader i kroppsspråk, mekaniska rörelser och en bortkopplad medvetenhet och kontakt till kroppen. Jag ser rum som inte är utformade för kroppen, som inte uppmanar till varken kroppslig rörelse eller frihet. Jag ser miljöer som ofta stöttar de stillasittande beteendena. Platser och objekt som är formgivna efter industrin och maskinen, snarare än kroppar eller händelser. I mitt examensarbete undersöker jag kroppslig rörelse och aktivitet i våra offentliga rum med målet att aktivera rummet genom kroppen samtidigt som rummet aktiverar kroppen.

I detta arbete har jag undersökt vilka möjligheter och metoder som finns för att skapa konst i utemiljö. Hur kan skapande i offentlig miljö utföras inom skolan? Vad går att göra med hänsyn till olika regler och lagar? Syftet med studien är att synliggöra tillvägagångssätt för skapande i offentlig miljö som kan utföras som platsspecifikt görande tillsammans med elever. Empirin består av flera olika delar; en intervjustudie, litteraturstudie och dokumentation från konstnärlig forskning. Som komplement till detta undersöks telefonsamtal och mejlkorrespondens med olika företag och myndigheter. Den konstnärliga forskningens empiri består av en skriftlig och en visuell dokumentation från när jag prövat olika praktiker som gatukonst eller land art, och undersökt skapandeprocessen genom mitt eget görande. Dessa experiment är gestaltningar i sig själva, men fotodokumentation från dessa försök ligger till grund för gestaltningen som visades på Konstfacks vårutställning. Där sammanställs de olika försöken och sorteras i två olika grupper, lagliga metoder eller olagliga. Resultatet av projektet visar att det trots den juridiska gråzonen kring skapande i utemiljö finns goda möjligheter att genomföra undervisning lämplig att genomföra tillsammans med elever i skolan, med hjälp av flera användbara metoder från land art och gatukonst. Gestaltningen visar fotodokumentation på några av dessa möjliga metoder och kan även användas som diskussionsunderlag tillsammans med elever.

Det rapporteras återkommande om grova våldsbrott på Söder i Helsingborg och stadsdelen karaktäriseras som ett av Sveriges mest brottsutsatta områden. Helsingborgs trygghetsundersökning tyder på att många känner oro för att bli överfallna eller misshandlade på Söder. Syftet med föreliggande uppsats är att redogöra för utvecklingen över våld i offentlig miljö på Södergatan på Söder under perioden 2010–2019. Vidare är även syftet att redogöra vilka åtgärder som har implementerats på gatan. Utifrån resultatet och tidigare forskning ämnar även uppsatsen till att bidra med kunskap över brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Brottsstatistiken indikerar på att våld i offentlig miljö på Södergatan har minskat under perioden 2010–2019. Samtidigt menar informanterna att det förekommer ett parallellsamhälle på Söder och att våldet till stor del är klustrat mellan kriminella. De löser sina problem inom sin egen kontext och involverar inte polisen. Detta resulterar i att brottsstatistiken inte visar den verkliga lägesbilden utan omfattas av ett stort mörkertal. Helsingborgs stad och polisen kraftsamlar nu och satsar på Söder, bland annat genom polisens citygrupp och projekt som Purple flag. Trots pågående arbete och projekt med positiv utveckling kvarstår svårigheter med att arbeta proaktivt i stadsdelen. Det krävs kunskap om bland annat brottsutvecklingen, aktuell lägesbild och effekterna av brottsförebyggande åtgärder. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det behövs fler studier som djupgående undersöker lägesbilden för att få en mer rättvis bild av brottsligheten på Söder i Helsingborg. / There are regular reports of recurring serious violent crime on Söder in Helsingborg and the district is characterized as one of Sweden’s most crime-prone areas. Helsingborg’s safety survey suggests that many people are worried about being assaulted or abused on Söder. The purpose of this thesis is to account for the development of violence in a public environment on Södergatan on Söder during the period 2010–2019. Furthermore, the aim is also to describe what measures have been implemented in the street. Based on the results and previous research, the paper also aims to contribute with knowledge on crime prevention and safety measures. Crime statistics indicate that violence in a public environment on Södergatan has decreased during the period 2010–2019. At the same time, the informants believe that there is a parallel society on Söder and that violence is largely clustered between criminals. They solve their problems within their own context and do not involve the police. As a result, the crime statistics do not illustrate the actual situation, but rather are subject to a large number of unrecorded cases. Helsingborg city and the police are now gathering strength and directing their focus on Söder, for example through the police city group and projects such as Purple flag. Despite ongoing work and projects with positive development, difficulties persist in working proactively in the district. Knowledge of, among other things, the development of crime, the current state of play and the effects of crime prevention measures are required. In conclusion, it can be noted that more studies are needed to comprehensive examine the situation, in order to get a more palpable view of crime on Söder in Helsingborg.

No description available.

Målet med denna kvalitativa studie är att studera hur män upplever otrygghet i det offentliga rummet samt jämföra kvinnors upplevelser och hur det påverkar samtliga köns rörlighet i staden. För en jämställd diskussion inom ämnet är det viktigt att studera samtliga köns behov. Mäns upplevda otrygghet i offentlig miljö är relativt ostuderat jämfört med kvinnors och därför har en intervjustudie kompletterats med tidigare forskning för att undersöka detta. Undersökningens mål är att studera likheter och skillnader mellan män och kvinnors upplevelser. Hur upplever män och kvinnor otrygghet på offentliga platser, vilka offentliga platser upplevs otrygga av respektive kön, och vilka strategier tillämpas för att motverka otrygga känslor. Studien konstaterar att det förekommer uppenbara skillnader mellan kön men också internt hos männen som intervjuats. Rädslor kan skapas av samma källor hos båda könen, men den distinkta skillnaden är vad de faktiskt är rädda för. Den otrygghet som skapas är ofta situationsbaserad, där flertal faktorer spelar in. Fysiska, sociala, och mentala aspekter pekas ut hos båda könen i dess upplevda otrygghet. Studien visar att både män och kvinnor upplever otrygghet, men att kvinnors upplevda otrygghet påverkar deras vardag i större utsträckning, mycket på grund av det sexuellt inriktade hotet, vilket är skilt från individers faktiska utsatthet i den offentliga miljön. Tanken med studien var att de intervjuade skulle kunna peka ut faktiska platser och beskriva varför otrygghet upplevdes på dessa och sedan jämföra med platser kvinnor generellt upplever otrygghet på, baserat på tidigare forskning. Frågan visades vara mer komplex än så och att otrygghet är svårt att faktiskt kartlägga. Ofta handlade det snarare om tidigare erfarenheter eller vilka sociala situationer individer befann sig i.

På uppdrag av Nässjö kommun har en process – och effektutvärdering av samverkansöverenskommelsen mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län genomförts. Utvärderingarna berör perioden 2012 till 2013. Överenskommelsen innefattar fyra problemområden men två har exkluderats på grund av begränsad tid samt bristfällig dokumentation. Inom ramen av effektutvärderingen har tillgreppsbrott samt våldsbrott i offentlig miljö studerats, detta genom analys av offentlig statistik. För att studera processen genomfördes fem intervjuer med nyckelinformanter. Av intervjuerna framgick det att kommunikationen och återkopplingen mellan aktörerna varit bristfällig, men samtliga respondenter ansåg att de involverade aktörerna var relevanta för aktiviteterna. I effektutvärderingen redovisades brottslighetens utveckling i kommunen med fokus på jämförelse av 2013 med 2011. Tillgreppsbrotten hade inte minskat vid jämförelse med 2011, det hade däremot våldsbrotten i offentlig miljö. / A process- and effect evaluation regarding the collaboration agreement between Nässjö municipality and the police authority in Jönköping County has been requested by Nässjö municipality. The evaluations studies the time period between 2012 and 2013. The collaboration agreement includes four different areas of concern, but two of them were excluded due to lack of time and lack of documentation. Acquisitive crimes and violent crimes in public spaces were chosen for the effect evaluation, and the analyzes were based on publicly available statistics. To study the process five interviews were conducted with key informants. The interviews revealed that all respondents felt like the involved participants were relevant for the activities, but the communication and feedback between them have been flawed. The effect evaluation presented the crime trends in Nässjö municipality. When comparing 2013 with 2011 the analyzes showed that the violent crimes in public spaces had decreased but acquisitive crimes had not.

Bakgrund: Den prehospitala miljön är en komplex och mångfacetterad miljö där ambulanssjuksköterskan inte bara ställs inför olika kliniska svårighet, utan också av ett brett spektrum av sociala, miljömässiga och logistiska utmaningar. Etylpåverkade patienter försvårar patientbedömningen och gör situationen svår och mer komplex. Etylpåverkan och den offentliga miljön är även förknippad med ökad risk för hot och våld, både för ambulanssjuksköterskan men också för den utsatta etylpåverkade patienten. Detta bidrar till att ambulanssjuksköterskan utsätts för svåra patientbedömningar men även känslomässigt och psykiskt påfrestande situationer. Syfte: Syftet med studien är att utforska ambulanssjuksköterskans upplevelser av att vårda etylpåverkade patienter i en prehospital vårdmiljö Metod: En intervjustudie genomfördes genomenskilda intervjuer med tio ambulanssjuksköterskor inom Västra Götalandsregionen. Data analyserades med hjälp utav en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier som bildade resultatets huvudrubriker “kunskap”, “vårdinstanser”, “etiska utmaningar” samt “arbetsmiljöns påverkan på mötet”. Slutsats: Genom denna studie kan kunskapsbidraget generera ökad förståelse för ambulanssjuksköterskors upplevelse av att vårda etylpåverkade patienter i en prehospitalmiljö. Studien kan även bidra till bättre förståelse för ambulanssjuksköterskans behov av vidare utbildning i ämnet för att öka den egna erfarenheten. Genom ökad förståelse och stöd för ambulanssjuksköterskor vid omvårdnad av etylpåverkade patienter möjliggörs en högre patientsäkerhet.