Attraktivitet ses idag som en viktig del för regioner och kommuners överlevnad och konkurrenskraftighet, något som har väckt vårt intresse för detta ämne. Denna uppsats syftar därmed till att undersöka hur attraktivitet som utvecklingsideal behandlas i Karlstads kommuns kommunala planer och visioner. Vidare är syftet att införskaffa en fördjupad kunskap i hur det offentliga rummet kan komma att påverkas om Karlstads kommuns kommunala planer och visioner präglas av utvecklingsidealet attraktivitet. Uppsatsen har utgått från två frågeställningar vilka är: Hur behandlar Karlstads kommun attraktivitet i sina kommunala dokument gällande utvecklingen av stadskärnan? samt Vilka blir effekterna på det offentliga rummet och dess funktion om stadsutvecklingen i Karlstads kommun eftersträvar attraktivitet? Det teoretiska ramverket utgörs av forskning som behandlar offentliga rum, stadskärnan, regionalpolitik, tillväxt och attraktivitet, vilket är utgångspunkten för studien. Uppsatsen har utgått från ett socialkonstruktivistiskt och kvalitativt förhållningssätt, där en diskursanalys har genomförts av Karlstads kommuns kommunala planer och visioner. Utifrån det metodologiska förhållningssättet utgjordes därmed empirin av fyra kommunala dokument, Översiktsplan 2012, Stadsdelsvision för Tingvallastaden, Strategisk plan mars 2020 samt Framtidens stad. I studiens slutsats har vi kommit fram till att attraktivitet som begrepp används mycket generellt gällande stadskärnans utveckling, Karlstads kommuns generella användning av attraktivitet leder till att begreppet får en tunn betydelse och även riskerar att inverka på stadens offentliga rum negativt.

Bakgrunden till projektet är aktuella frågeställningar om förtätning av Stockholm. Projektet kretsar kring närförort, miljöer från 1930-50 tal och som präglar en stor del av Stockholm. Det är områden som har en annan relation mellan bostaden och det offentliga rummet än kvartersstaden. Den specifika platsen är Nytorps Gärde, en parkmiljö som ligger mellan de södra förorterna Hammarbyhöjden, Björkhagen och Kärrtorp. Utgångspunkten har varit att undersöka hur nya tillägg relaterar till befintliga miljöer och om hur man värnar om kvaliteter vid förändring. Det har varit en undersökning om hur nya strukturer står i relation till nuvarande miljö, rörelser och offentligt rum, hur man kan arbeta med tillvaratagande och förhöjning av befintliga rum. Intentionen har varit att göra ett förslag som förhåller sig till kvaliteter i bostadsområdet, parkmiljön, stråk och närliggande områden. Det har också handlat om att försöka vara medveten om konsekvensen av rum i olika skalor, från gesten i landskapet, rummen mellan husen och bostadens rum. / The projekt deals with current questions on how to densify the suburbs of Stockholm. These areas have another relation between housing and public space, rather than the typical city block structure. The specific site is Nytorps Gärde, a park area located between the southern suburbs Hammarbyhöjden, Björkhagen och Kärrtorp. The aim with the project has been to investigate what happens in the landscape, how new structures connect to existing environment and qualities and what happens in between.

No description available.

Handelsmarknader har haft en betydande faktor för stadens uppkomst. Shopping är en av de främsta anledningarna till varför människor vistas i stadskärnan. Stadskärnan handlar däremot om mycket mer, den är en naturlig mötesplats. Städer kommer alltid att omvandlas och förändras i takt med samhällsutvecklingen. I och med bilens intåg, präglades det tidigare stadsplaneringsidealet efter detta fordon. Staden glesades ut och fick storskaliga miljöer vilket skapade känslor av alienering hos människan. Inom den nutida planeringen blickar kommuner tillbaka till tiden innan bilen och försöker återskapa en tät och livfull stad.  Förutom den bilvänliga externhandeln står Sveriges kommuner inför nya utmaningar: e-handeln. I ett samhälle som blir alltmer digitaliserat, där människor handlar hemifrån, kan det vara svårt att bibehålla liv och rörelse i staden. Det här leder till studiens syfte som är att undersöka vad som gör en stad livfull, hur e-handeln påverkar och bidrar till de fysiska butikerna i stadskärnan samt det offentliga livet. Studien syftar även till att klargöra hur svenska kommuner, med särskilt fokus på två av dessa, hanterar denna handelsutveckling och vad de gör samt kan göra för att främja en attraktiv och livfull stad. En stad är ingen stad utan människor och således har den teoretiska ramen tagits fram utifrån Jan Gehl, Jane Jacobs och Boverket som lägger stor vikt vid den mänskliga upplevelsen på offentliga platser och att stadsplaneringen ska utgå ifrån en mänsklig skala.  Metoden för att samla och granska information har varit kvalitativ textanalys. En fallstudie har också gjorts för Karlskrona och Kalmar som kompletterats med två telefonintervjuer från vardera staden. Därefter har delanalyser gjorts för kommunerna och sedan en gemensam analys där de ställs mot varandra. Med den teoretiska utgångspunkten, perspektiven från kunskapsöversikten och materialet från fallstudien har uppsatsens frågeställning om hur e-handeln påverkar stadskärnans funktioner, hur de två kommunerna ställer sig till relationen mellan handeln och stadslivet samt hur stadsplaneringen kan främja en livfull stadskärna besvarats.

Torg har genom historien varit en viktig del av stadslivet och fortsätter att vara en central del i städer världen över. Detta arbete syftar till att belysa hur torg planeras idag och vilka teorier som finns för utformandet av offentlig plats. En fallstudie av två torg ligger som grund för arbetet. De studerade torgen är: Norra och Södra torget i Kristinehamn och Fristadstorget i Eskilstuna. Dessa torg befinner sig i olika stadier av omvandling. Fristadstorgets omvandling är slutförd, Norra och Södra torget pågår.

The theme for the essay was community planning and changed everyday life during Covid-19. The pandemic is worldwide and has affected almost everything in today's society. The essay deals with interaction in the public spaces and well-being, and how these have been affected during Covid-19 compared to before. The purpose of the essay was to investigate if young adults' interaction in the public space and well-being has been affected during Covid-19 compared to before the pandemic outbreak. Based on the purpose, two questions were formed "Has the well-being of young adults been affected during Covid-19 compared to before the outbreak of the pandemic?" and "Has interaction in the public space affected young adults during Covid-19 compared to before the pandemic outbreak?" In the essay, a quantitative study has been used in the form of a questionnaire study, this study was conducted on young adults between 18 - 29 years at Karlstads University. The results showed that both interaction and well-being in the public space were affected during Covid-19. The changing well-being due to the pandemic showed that the impact was negative. The interaction in the public space had become less during Covid-19 compared to before. In Chapter 5, the results were analyzed using our previous research and Foucault's power perspective. Finally, in the last chapter, the results were discussed to answer the questions that in turn answered the purpose of the essay. This chapter also includes a critical review section where misinterpretations and other shortcomings are addressed.

Det offentliga rummet pekas ut som allt mer betydelsefull för stadens tillväxt och välstånd vilket har skapat ett intresse av att utveckla och förändra det. Studien problematiserar en ökad fokusering på det offentliga rummet, både bland offentliga och privata aktörer. Nya typer av miljöer skapas som en följd av olika typer av stadsförnyelseprogram och samhällsstyrning. Genom fallstudier i Rotterdam, Calgary och Karlskrona så belyses olika typer av privatiseringar som har skett samt olika motiv och strategier som föranleder denna utveckling.

Att kommuner uppmuntrar en medborgarledd utveckling av offentliga rum är en internationell trend som även syns i Sverige. Det kan finnas många anledningar till att kommunen väljer att uppmuntra den här typen av initiativ, ofta handlar det om platsmarknadsföring eller att stärka medborgarnas inflytande i sin stad. Denna studie har undersökt tre olika fall av medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Uppsatsens syfte är att utifrån ett kommunikativt planeringsteoretiskt perspektiv undersöka och utveckla kunskap om den kommunala stadsplanerings handlingsutrymme för att möjliggöra för medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Det ligger även inom studiens ram att undersöka planerarens roll i att skapa utrymme för medborgarledd utveckling. Utifrån den övergripande forskningsfrågan Hur går det att förstå medborgarledd utveckling i det offentliga rummet utifrån kommunikativ planeringsteori? behandlas fyra fokusområden; förutsättningar, interaktion, resultat och planerarens roll. Detta är en kvalitativ studie där den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet beskrivits utifrån sju intervjuer, fyra planerare och 3 medborgare. Den kommunikativa planeringsteorin används som teoretiskt perspektiv vilket också påverkat forskningsfrågornas utformning. Slutsatsen är att den kommunikativa planeringsteorin fungerar väl som verktyg för att analysera och förstå den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet. Studien har gett ytterligare kunskap om det handlingsutrymme som kommun och medborgare har för att möjliggöra medborgarledda initiativ. Studien visar att det i de undersökta fallen fanns ett handlingsutrymme och att det gick att utvidga detta. Samtidigt stod klart att det fanns gränser för vad som är möjligt att göra. Den kommunikativa planeringsteorin betonar vikten av en dialog, gemensamma intressen och självständighet. Det är förhållanden som återfinns i denna studie.

This bachelor’s thesis examines the ideas behind the phenomenon art exhibitions in public libraries. My interest is to see if and how the art exhibitions can support the libraries in being a public sphere in Jürgen Habermas’ sense, open for all citizens and their opinions. My study therefore has two purposes. The first is to find out which arguments and ideas that are used to motivate the activity. The second purpose is to see if and how the arguments and ideas can be related to Habermas’ theories about the public sphere. The study is based on qualitative interviews with four librarians who are responsible for the art exhibitions in four libraries, located in three Swedish municipalities; Borås, Kinna and Malmö. The concepts by Jürgen Habermas are used to make sense of the information I got from the interviews. The results show that art exhibitions in the public libraries are seen as having a democratic, pedagogical and informational function. It can be seen as supporting the public libraries role as public sphere by creating meetings and room for the citizens to express themselves. But the function of the exhibitions differs between the four libraries because the art exhibition activity depends on the values of one single person. / Uppsatsnivå: C

In recent years, there has been an increasing focus in Sweden on the library as a “public room” - a public space open to all. In light of this, the aim of this thesis were to explore existing discourses in the Swedish library-field surrounding users who use the libraries primarily in this capacity, i.e. users who use the libraries public open spaces without necessarily accessing in the library's other functions. The following research questions was formulated: How are users of the libraries public room categorised? What notions of the users are expressed in these categorizations? What discourses can be linked to these notions? How do the discourses relate to each other? To answer the research questions sixty-seven articles in three publications aimed at library professionals (Biblioteksbladet, Bibliotek i samhället and Framsidan) were analyzed. Using Laclau and Mouffe's discourse theory and Hedemark and Hedman's (2002) four-step analytical model for discourse analysis, four discourses were identified: (1) educational, (2) democratic, (3) norm-critical, (4) market economy. The discourses, except the market-economy discourse, outlined democratic aims for the user's stay in the public room. The educational discourse aimed at fostering the user's ability to reason and function in society, the democratic discourse aimed at empowering the user while the norm-critical discourse aimed at enhance the user's ability to improve societal equality. The thesis concludes that there might exist disparities between how the library-field and the user attributes meaning to the concept “public room” and that further research is needed to define the concept.