<p>In this examination paper I’m using the qualitative method<em>: phenomenographic analysis</em> to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers’ opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject. After that I present the category system I’ve created based on the answers I’ve got from the interviews with the pre-school teachers. The category system have four main headlines: <em>Physical and psychological records of being outdoors</em>, <em>the</em> <em>outdoor environment</em>, <em>being outdoors </em>and<em> the outdoor environment in the Child’s perspective</em> and <em>being outdoors in the</em> <em>pedagogues perspective</em>.    In The ending chapter “Discussion/Analysis” I compare the literature with the pre-school teachers’ opinions and make the conclusions that good conditions for a qualitative time outdoors are: attending pedagogues manage to see possibilities in the outdoor environment, be conscious about what you are doing and why, never stress and have patience. Overall it doesn’t matter if you are indoors or outdoors you must always plan, have commitment and be full of happiness.</p> / <p>Genom den kvalitativa metoden fenomengrafisk analys redogör jag i det här examensarbetet för vad 20 utbildade förskollärare, som är verksamma på förskolor inom samma skolområde har för uppfattningar kring begreppet utevistelse. Syftet har varit att beskriva variationen i förskollärarnas uppfattningar, inte att visa på något som rätt eller fel.    Arbetet börjar med en genomgång av vad litteraturen har för olika uppfattningar kring utevistelsen på förskolan. Sedan har jag utifrån svaren jag fått av de intervjuade förskollärarna skapat ett kategorisystem med fyra rubriker som är genomgående genom hela arbetet. Dessa rubriker är: <em>Utevistelsens fysiska och psykiska förtjänster</em>, <em>utemiljön</em>, <em>utevistelsen och utemiljön i barnens perspektiv</em> och <em>pedagogen i utevistelsen</em>.    I det avslutande kapitlet ”Diskussion/analys” knyter jag an litteraturen till förskollärarnas svar i resultatet och drar slutsatser om vilka förutsättningarna för en bra utevistelse är. Främst krävs det närvarande pedagoger, pedagoger som kan se möjligheter i utemiljön, att vara medveten om varför man som pedagog agerar som man gör i olika situationer, att aldrig vara stressad och våga ha tålamod.  Övergripande kan jag se att det inte spelar någon roll om man är ute eller inne. Samma planering, engagemang och glädje ska alltid finnas som ledord hos pedagogerna.</p>

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute. Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer. Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling. Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik. / The purpose of this thesis is to investigate and explain how outdoor pedagogy as a way of education is used by teachers in the elementary school. We want to find out what educationalists’ opinions are about outdoor pedagogy and what purposes and goals they think are associated with outdoor education. The results of the investigation are based on a qualitative study where we have used semi-structured interview forms on eight elementary teachers. The studies were conducted at three different schools in Sweden with varying socio-economical and physical conditions. In the thesis we concluded that outdoor pedagogy is being put into practice by many educationalists, but very rarely. The purpose of outdoor education among the teachers has a theoretic ground, which means that they are indeed aware of how the specific method can stimulate children’s development. Additionally the study showed us that teachers associate outdoor pedagogy with many inconveniences and problems, thus there is a big discrepancy between theory and practice.

One of our big public health problems in Sweden is that human beings are too inactive in outdoor settings. That is why stress related diseases increase and influence humans both mentally and physical. The physical activity is halved among many children when they start school and the older they become the less they enjoy school. It is also an increasing problem that children and youth in today's society have lack of worthwhile experiences in the nature. The aim of this study was therefore to examine how the experience of outdoor environment had importance for health and learning on upper secondary school pupils. The study is used a questionnaire survey where 192 upper secondary school pupils in nature and farm focused programs, respectively social programs participated. Of the result it emerged that the outside environment was a positive place in order to create health and learning. Although social- and farm focused pupils had different opinions about good outside environments and where they rather learned, the pupils at the social program were less pleased with their outside environment at school, although they already had what they wanted. The pupils at the social program also wanted more outdoor education and more practical education, as the farm focused pupils considered positive for health and learning. Our conclusion is that the pupils’ wishes should be noticed and a more varying education, that include the outdoor environment and experiences in nature, should be introduced in more schools, even in the cities, since the school also is an arena where young people spends a lot of their time. If the school creates an interest for nature it can last for the rest of life.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan främjar inkludering av barn i åldrarna ett till sex år där möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien är förlagd till Mullvadens förskolegård på Södermalm i Stockholm. Det är en kvalitativ studie där observations-, intervju-, enkät- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska områden lyfts fram; åldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska områden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast. Empirin och teori ligger till grund för gestaltningsförslaget och har utförts för att undersöka förutsättningar, problem och visioner. Resultatet av studien visar att det finns potential för att, genom rumsliga element, förbättra förutsättningarna för inkludering, genom att ändra rörelseflöden och struktur samt tillföra material. Naturmiljöer framhålls genomgående som positivt för barns utveckling, vilket är en stor utmaning att tillgodose i en stadsmiljö. Gestaltningsförslaget avser att ge Mullvadens förskola en variationsrik gård med kontraster i en ”naturlig” miljö. Naturelement och material har tillförts vilket ämnar bidra till att egenskaper från naturen, så som att vara levande och modifierbar erhålls. / The purpose of this study is to investigate how the spatial design of the preschool outdoor environment has the potential to promote inclusivity of children aged one to six years, when utilised in conjunction with different types of play and educational activities. The study is located in Mullvadens preschool in Stockholm. This is a qualitative study were observation, interview, survey and literature studies have been conducted. The results have highlighted three key thematic areas; age adjustment, spatiality and educational work. The design process has these themes, "boiled down” to the theme of the design proposal; variety and contrast. The empirical data and theory underpin the design proposal and have been conducted to determine current conditions, problems and visions. The results of this study show that there is potential to, by utilisation of spatial elements, change the climate of inclusion. It is argued that this can be achieved by both the addition of materials and the removal of items, with the aim of changing the flow of motion and structure in the space. Natural environment is emphasised throughout as positive in the development of children, posing a major challenge in an urban environment. The design proposal aims, however, to make this challenge central and to provide Mullvadens preschool with a diversified yard which includes the "natural" environment. By using natural elements and materials an environment is proposed which not only links to nature but is, itself, more natural in that it is alive and modifiable.

In this examination paper I’m using the qualitative method: phenomenographic analysis to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers’ opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject. After that I present the category system I’ve created based on the answers I’ve got from the interviews with the pre-school teachers. The category system have four main headlines: Physical and psychological records of being outdoors, the outdoor environment, being outdoors and the outdoor environment in the Child’s perspective and being outdoors in the pedagogues perspective.    In The ending chapter “Discussion/Analysis” I compare the literature with the pre-school teachers’ opinions and make the conclusions that good conditions for a qualitative time outdoors are: attending pedagogues manage to see possibilities in the outdoor environment, be conscious about what you are doing and why, never stress and have patience. Overall it doesn’t matter if you are indoors or outdoors you must always plan, have commitment and be full of happiness. / Genom den kvalitativa metoden fenomengrafisk analys redogör jag i det här examensarbetet för vad 20 utbildade förskollärare, som är verksamma på förskolor inom samma skolområde har för uppfattningar kring begreppet utevistelse. Syftet har varit att beskriva variationen i förskollärarnas uppfattningar, inte att visa på något som rätt eller fel.    Arbetet börjar med en genomgång av vad litteraturen har för olika uppfattningar kring utevistelsen på förskolan. Sedan har jag utifrån svaren jag fått av de intervjuade förskollärarna skapat ett kategorisystem med fyra rubriker som är genomgående genom hela arbetet. Dessa rubriker är: Utevistelsens fysiska och psykiska förtjänster, utemiljön, utevistelsen och utemiljön i barnens perspektiv och pedagogen i utevistelsen.    I det avslutande kapitlet ”Diskussion/analys” knyter jag an litteraturen till förskollärarnas svar i resultatet och drar slutsatser om vilka förutsättningarna för en bra utevistelse är. Främst krävs det närvarande pedagoger, pedagoger som kan se möjligheter i utemiljön, att vara medveten om varför man som pedagog agerar som man gör i olika situationer, att aldrig vara stressad och våga ha tålamod.  Övergripande kan jag se att det inte spelar någon roll om man är ute eller inne. Samma planering, engagemang och glädje ska alltid finnas som ledord hos pedagogerna.

Syftet med vårt examensarbete är att få en inblick i hur lärare agerar och kommunicerar med förskolebarn i åldern ett till tre år om rumsuppfattning i utemiljön. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara våra tre frågeställningar. Resultatet visar att lärarnas intresse och kunskap att tolka barnens både verbala och ickeverbala uttryck är en förutsättning för att inspirera till nya läranden om rumsuppfattning. Utemiljöns föränderliga möjligheter inspirerar både barn och lärare i deras kommunikation och utmanar till nya lärande om rumsuppfattning. / The aim of our study is to gain insight into how teachers act and interact with preschool children aged one to three years in space perception in the outdoor environment. The method we use qualitative interviews and observations to answer our three questions. The results show that teachers' interest and knowledge to interpret children both verbal and non-verbal expression is a prerequisite to inspire new learners of spatial awareness. Outdoor environment changing opportunities inspires both children and teachers in their communication and challenge to new learning about spatial awareness.

Bakgrund: Demenssjukdom innebär gradvis försämring av kognitiva funktioner. Det finns ingen botande behandling men symtom kan lindras med läkemedel och åtgärder kan bidra till förbättrad livskvalité för patienter med demenssjukdom. Problem: Demensvård bör grundas på personcentrerat förhållningssätt samt främja patienters autonomi. Om demensvård inte anpassas till detta innebär det begränsad möjlighet till vistelse i utemiljön för patienter med demens. Det är viktigt att ta reda på vilken inverkan utemiljön har för patienter med demenssjukdom för att därefter kunna anpassa användning av utemiljön inom demensvård efter behovet hos patienter med demenssjukdom. Syfte: Syftet var att skapa en översikt om utemiljöns inverkan för patienter med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt med beskrivande design. Åtta artiklar med kvalitativ och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Utemiljön hade i stor utsträckning positiv inverkan psykiskt och fysiskt samt inverkan på beteenden för patienter med demenssjukdom. Positiv inverkan uppmärksammades bland annat genom att livskvalité och känsla av fysisk välmående främjades samt genom att aggressiva beteenden minskade. Slutsatser: Att involvera utemiljön i omvårdnaden kan bidra till förbättrade livssituationer för patienter med demenssjukdom. / Background: Dementia causes gradual loss of cognitive abilities. There is no cure for dementia but symptoms can be helped with medication and actions can contribute to improved quality of life. Problem: Dementia care should be based on a person-centered approach and promote patient autonomy. If not, consequently this means limited opportunity to be in the outdoor environment for patients with dementia. It is important to examine what impact the outdoor environment has on patients with dementia to adapt the use of the outdoor environment in dementia care to the need of patients with dementia. Aim: The aim was to make an overview about the impact of the outdoor environment on patients with dementia. Method: General literature review with descriptive design. Eight articles with qualitative approach and three with quantitative approach. Result: The outdoor environment had a significant positive impact psychologically, physically and on behaviors in patients with dementia. Positive impact was noted for example in promotion of quality of life, physical wellness and in decrease of aggressive behaviors. Conclusions: Usage of the outdoor environment in care for patients with dementia may contribute to improved life situations.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom påverkas och är känsliga för sin omgivning och hur den är utformad. En rörig och orolig miljö kan ha negativa inverkan på dessa personers hälsa jämtemot en miljö som är anpassad och rogivande. Miljön kan användas som en resurs i vårdandet och kan då bidra med hälsofrämjande effekter för människan. Problem: Tidigare forskning har fokuserat på personer med demenssjukdom och deras upplevelser av miljön. Forskning kring vårdares upplevelser av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom är dock mindre beforskad. Som vårdare är det betydelsefullt att få kunskap om utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom och därigenom förhindra ytterligare lidande för dessa personer. Syfte: Var att beskriva vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt innehållande tolv vårdvetenskapliga artiklar, sex mixad metod, fyra kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra kategorier identifierades som hade betydelse för vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Dessa kategorier var: gemenskap, inverkan på fysisk hälsa och kognition, inverkan på välbefinnande och meningsfullhet. Vårdare erfor att utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom ofta hade en positiv inverkan, dock kunde även utomhusmiljön skapa negativa upplevelser. Slutsats: Utomhusmiljöns positiva inverkan på personer med demenssjukdom bör användas som en hälsofrämjande resurs. / Background: People with dementia are sensitive and easily affected by their environment and how it is designed. A messy and uneasy environment can have a negative impact on health compared to an environment that is adapted and calming. The environment can be seen as an important tool when caring for people and has a health-promoting effect. Problem: Previous research has focused on people with dementia and their experiences of the environment. Research on caregivers’ experiences of the outdoor environment's impact on people with dementia is limited and needs to be examined further. It is important as a carer to gain knowledge about the impact of the outdoor environment on people with dementia and thereby prevent them from further suffering. Aim: To describe caregivers' experiences of the impact of the outdoor environment on people with dementia. Method: A literature review containing twelve care science articles, six articles were of mixed method, four were qualitative and two were quantitative. Results: Four categories were identified that were of significance in caregivers’ experiences of the impact of the outdoor environment for people with dementia. These categories were: community, meaningfulness, impact on physical health and cognition and impact on well-being. Caregivers experienced that the impact of the outdoor environment on people with dementia often had a positive impact, however, the outdoor environment could also create negative experiences. Conclusion: The positive impact of the outdoor environment on people with dementia should be used as a health-promoting resource.

This work examines the possibility of designing senior housing in collaboration withpreschool. The report focuses on how the common outdoor environment is designed, aswell as a common area for activities. Many elderly feel more lonely as they get older. Atthe same time research has shown that interaction between children and elderly peopleresults in positive effects. Therefore, interaction between the two generations bydesigning common environments is examined.The work is based on interviews conducted with several parties involved in the functionsand potential future residents of senior housing. The results of the interviews show that allrespondents are positive about collaboration between senior housing and preschool.Based on the wishes and experiences that emerged in the interviews, a design proposal ispresented. The design proposal consists of one-storey apartment buildings, a one-floorpreschool, a common room for activities and a common outdoor environment thatincludes a greenhouse, outdoor stage and barbecue areas. / I dagens samhälle minskar den generationsöverskridande kontakten allt mer. Många blir, isamband med att de blir äldre mer ensamma. Dessutom väljer många äldre att bo kvar isina villor längre och som en följd av det blir cirkulationen på bostadsmarknaden låg.Barn spenderar en stor del av sin tid på förskolan där de framförallt umgås med andrabarn, samtidigt som många äldre upplever ensamhet. Många studier visar att kontakt övergenerationsgränser är positiv för såväl ung som gammal. Därav är det intressant attundersöka om utformning av miljöer kan bidra till att samverkan mellan generationernaförenklas.Syftet med examensarbetet är att undersöka om det går att kombinera förskolor ochseniorboende, genom en god gemensam utomhusmiljö och möjlighet till samverkaninomhus, utifrån ett socialt hållbart perspektiv. Frågeställningarna som arbetet har utgåttfrån rör hur förutsättningar kan se ut och utformas för samverkan mellan olikagenerationer, olika generationers behov samt hänsyn till såväl privata som gemensammadelar. Utifrån resultatet har ett utformningsförslag illustrerats. Visualiseringen avförslaget framställdes på en tomt i Växjö.Tomten som valts ut för utformningsförslaget har studerats genom platsbesök ochinläsning av detaljplan. Arbetet har utförts genom intervjuer med flertalet engageradeparter i Växjö och Värnamo kommun, vilka är kommunpolitiker, arkitekter,förskolepersonal, förskolebarn, ordförande för bostadsrättsföreningen vid ett befintligtseniorboende samt potentiella intressenter för ett framtida seniorboende. Således byggerresultatet av arbetet på den information som framkommit vid genomförda intervjuer.Resultatet visar att samtliga tillfrågade respondenter är positivt inställda till samverkanmellan seniorboende och förskola. Det framkommer också att det är viktigt medmöjlighet till både samverkan och avskildhet. Samtliga parter anser att utomhusmiljön harstor betydelse. Det är också där som respondenterna i högst utsträckning tror attsamverkan mellan seniorboende och förskola fungerar bäst. Det framkommer även att engemensamhetslokal, där aktiviteter kan ske, ses som en möjlighet för samverkan.Utifrån intervjusvaren, med anpassning till den valda tomten, har ett program tagits framdär förutsättningar för utformning redovisas och sedan illustreras i utformningsförslaget.Utformningsförslaget består av seniorboende i form av markplanslägenheter, en förskola iett plan med två tillhörande gårdar, en gemensamhetslokal för aktiviteter samt engemensam utomhusmiljö som bland annat innehåller växthus, utomhusscen ochgrillplatser. På området löper cykel- och gångvägar förbi olika platser för aktiviteter ochgrönska.

Trees, plants, water,playgrounds, green areas and benches are just a few out of many components thatforms a pleasant outdoor environment. Not only are management and maintenancenecessary to keep the environment clean and nice for everybodys well-being, butalso documentation and records of geographic data representing the outdoorenvironment. Management and maintenance requires plans and cost calculationwhere the geographic data is used as a basis. The data needs to therefor bereliably and continuously controlled and updated, especially due to thecomponents of an outdoor environment constant change and move. An effective wayto store, visualize and manage data related to geographic locations is to useGeographic Information System (GIS) solutions.This thesis is applying a user-centered design approach to derive a prototypethat encourages use of web and mobile GIS solutions in the field duringcontrols and maintenance and thereby resulting in more efficient data updateprocedures and maintenance operations. A case study is performed involving thetwo housing companies Svenska Bostäder and Stockholmshem where management andmaintenance of geographic data representing the outdoor housing environment isinvolved in their work and is today managed by primitive methods. Theuser-centered design approach Focus Rapid Contextual Design is applied toderive user requirements in terms of functionality and user interface forfurther use to develop and integrate a prototype within the housing companiesexisting GIS solutions. The overall objective is to investigate, document andevaluate how an user-centered design approach can be applied to introduce webGIS solutions that will improve the workflow between office and field, this byreducing the number of steps performed during a field control by replacingprimitive tools such as paper and PDF maps used today with the suggested GISsolutions. The potential long term impact of this study is to encourage thelayman users that are working in field to use these new solutions instead ofprimitive methods, this by adapting functionalities and user interface in theweb and mobile GIS solutions according to the layman users needs and levels byapplying the user-centered design approach.The Focus Rapid Contextual Design method shows to be successful in terms ofgathering and managing user data in a structured way. Due to tight timeschedule and project resource limitations, an iterative prototype process whereuser feedback is used to redesign the prototype for further improvement was notperformed. Only one prototype evaluation was performed and did not take placein context of use. This lead to weak user feedback meaning that the prototypemost likely could have been further adapted to the users needs if an iterativeprocess that took place in context of use was performed. It would most likelyfacilitate the faster adaptation for the web GIS solutions in the housingcompanies daily work. Encouraging layman users to change from manual to digitalsystems is seen as one if the major challenges during this thesis. Even thougha user centered design approach contributes to reach the potential long termimpact of this study which is to encourage layman user to use the suggestedsolutions, most likely organizational changes and policies are needed toaccomplish process changes and make field workers change their working manners.A small case study like the one performed in this thesis could possibly havebeen performed excluding the Working Models and Storyboarding in the Focus RapidContextual Design method without affecting the final result, this to gain moretime for the iterative prototype process as well as time for involving moreusers. Doing so could improve the work in this study to better reach the statedgoals. / Träd, växter,vattenområden, lekplatser, grönområden och bänkar är bara ett fåtal av mångaandra komponenter som formar en utomhusmiljö. Inte är bara skötsel ochunderhåll nödvändigt för att hålla utomhusmiljön ren och trevlig för allasvälbefinnande, utan även dokumentation och protokoll över den geografiska datasom representerar utomhusmiljön. Skötsel och underhåll kräver planering ochkostnadsberäkningar där geografiska data står till grund. Data måste därförvara pålitlig, kontinuerligt kontrollerad och uppdaterad, speciellt i avseendetill att komponenterna i utomhusmiljöer är i en konstant förändring ochrörelse. Ett effektivt sätt att lagra geografiska data på är att använda sigGeografiska Informationssystems (GIS). I denna studie appliceras en användarcentrerad designmetod för att erhålla enprototyp som uppmuntrar användning av webb- och mobil-GIS ute i fält i sambandmed kontroller och skötsel och därmed resulterar i mer effektivadatauppdateringsprocedurer och skötseloperationer. En fallstudie är utförd ochinvolverar bostadsförvaltningarna Svenska Bostäder och Stockholmshem därskötsel och underhåll av geografiska data som representerarbostadsförvaltningarnas utomhusmiljö ingår i deras arbete och sköts idag medhjälp utav primitiva metoder. Den användarcentrerad designmetoden Focus RapidContextual Design används för att erhålla användarbehov gällande funktionalitetoch användargränssnitt för att vidare kunna utveckla och integrera en prototypi bostadsförvaltningarnas redan existerande GIS-lösningar. Det övergripandemålet är att undersöka, dokumentera och utvärdera hur en användarcentreraddesignmetod kan appliceras för att introducera web-GIS lösningar för attförbättra arbetsflödet mellan kontor och fält, detta genom att reducera antalsteg som utförs under en fältkontroll genom att ersätta primitiva verktyg såsom pappers- och PDF-kartor som används idag med förslagna GIS lösningar. Denpotentiellt långsikta effekt av denna studie är att uppmuntra oerfarnaanvändare som arbetar ute i fält att använda dessa nya lösningar istället förde primitiva lösningar som används idag, detta genom att anpassafunktionaliteter och användargränssnitt efter användarnas behov och nivå genomatt tillämpa den användarcentrereade designmetoden. Focus Rapid Contextual Design metoden visar sig vara effektiv i samband medinsamling och hantering av användardata och utförs på ett strukturerat vis. Pågrund av ett tight tidsschema och en resursbegränsning under denna studie ärden iterativa prototypprocess som föreslås i metoden inte applicerad.Prototypen utvärderades enbart en gång av användarna och utfördes inte ute ifält. Detta ledde till bristfällig användarfeedback vilket innebär att denslutliga prototypen möjligen skulle kunnat anpassats ytterligare efteranvändarnas behov om man hade utfört den iterativa prototypprocessen. Dettaskulle troligtvis också bidra till en snabbare anpassning av webb-GISlösningarna i deras dagliga arbete. Att uppmuntra oerfarna användare att bytafrån ett manuellt till ett digitalt system ansågs som en av de störreutmaningarna under denna studie. Även om den användarcentrerade designmetodenbidrar till att uppmuntra användare att använda de nya lösningarna, behövstroligtvis organisationsförändringar och policys för att uppnåprocessförändringar och få fältarbetare att ändra sina arbetsvanor. En så passliten studie som utförs här skulle möjligen kunna utföras utan processernaWorking Models och Storyboarding i Focus Rapid Contextual Design metoden utanatt påverka det slutliga resultatet avsevärt. Detta skulle bidra till mer tidför att tillämpa den iterativa prototypprocessen och involvera fler användarevilket troligtvis skulle förbättra arbetet i denna studie för att bättre kunnauppnå de satta målen.