The aim of this study is two-fold, firstly to ascertain whether teachers consider that the Fonomix method (a Swedish phonological training programme with articulation) contributes to an improved pupil learning and, secondly, whether pupils who have been taught using the Fonomix method find decoding easier in their first year at school. The study’s methodology consists of qualitative interviews with teachers who have experience of the Fonomix method. The interviews were carried out at two different schools within the same municipality. The study shows that the teachers interviewed agreed that the Fonomix method benefits many of the pupils in a class. The teachers also considered that the pupils starting year one were advanced as regards their knowledge of letters and words thanks to the teaching they had received during their preschool class using the Fonomix method. This is due to the phonetic teaching being multi-sensory and varied which facilitates learning for a greater number of pupils. The Fonomix articulation method provides extensive teaching material which can easily be varied and adapted to suit the pupils and consolidate learning. / Fonomix-Munmetoden är en metod som kan användas när barn ska lära sig läsa. Metoden är multisensorisk och bygger på den fonologiska medvetenheten, det vill säga kopplingen mellan språkljud och bokstäver. Syftet med denna undersökning är att få mer kunskap om ifall lärare anser Fonomix- Munmetoden bidrar till ökat lärande hos fler elever samt om lärare anser att elever som undervisats med Fonomix i förskoleklassen knäcker avkodningen lättare i årskurs 1 än de elever som inte arbetat med Fonomix i förskoleklassen. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare som har erfarenhet av Fonomix-Munmetoden. Intervjuerna har utförts på två olika skolor i samma kommun. Undersökningen visar att de lärare som intervjuats är eniga om att Fonomix-Munmetoden är en metod som gynnar fler elever i en klass. Det visar sig även att när eleverna börjar årkurs 1 har de kommit långt i sin bokstavskunskap tack vare undervisningen med Fonomix-Munmetoden i förskoleklass. Det är tack vare att träningen med den fonetiska medvetenheten sker multisensoriskt och varierat som gör att fler elever kan tillgodogöra sig kunskaperna. Fonomix-Munmetoden har ett gediget material som lätt kan varieras och anpassas efter eleverna. Detta gör att de på olika sätt kan träna in samma bokstav och språkljud.

The purpose of this study is to investigate how teachers initiate their reading instruction for students in the early years and what method(s) they use and why. This has been investigated through a qualitative interview study in which five teachers participated. The result showed that all five participating teachers mix methods in their teaching to adapt the teaching and bring in as many students as possible. In addition, they all agreed that high-frequency letters, some vowels and some consonants, had to be initiated in order for students to start building small short words early. / Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inleder sin läsundervisning för elever i de tidiga åren och vilken/vilka metod(er) de då använder sig av och varför. Detta har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie där fem lärare har deltagit. Resultatet visade att samtliga fem deltagande lärare blandar metoder i sin läsundervisning för att anpassa undervisningen och få med så många elever som möjligt. De var alla dessutom överens om att man måste inleda med högfrekventa bokstäver, några vokaler och några konsonanter, för att eleverna tidigt ska kunna börja bygga små korta ord.

Syftet med denna studie är att synliggöra verksamma pedagogers kunskaper kring vilka insatser som gynnar lässvaga elever i syfte att stärka deras chanser att nå en hållbar läsutveckling.  Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med i huvudsak personliga intervjuer bestående av fem lärare och specialpedagoger. Fenomenografi har använts för att bearbeta insamlad data, där respondenternas uppfattningar har varit centrala. Resultatet har diskuterats mot tidigare forskning samt utifrån en sociokulturell och kognitivistisk syn på lärande. Studiens resultat presenteras i rubriker som har formats utifrån studiens frågeställningar: ”Vilka insatser sätter pedagoger in för elever som har svårigheter med läsinlärningen i de tidigare årskurserna?”, ”Vilka varningstecken bör en pedagog vara uppmärksam på vad gäller läsinlärningen?” och ”Vilka läsinlärningsmetoder används för att tillgodose elever med bristande läsförmåga?”. I studiens resultat framhävs vikten av tidiga insatser för elever som har någon form av läsproblematik, såväl som vikten av att anpassa undervisningen efter elevens behov och kunskaper. Resultatet visar även, i enighet med tidigare forskning, betydelsen av att använda olika metoder i läsinlärningen, för att alla elever skall ges möjlighet att nå en hållbar läsutveckling. / The purpose of this study is to make the knowledge of active educators visible, about the efforts that benefit pupils with low readiness to strengthen their chances of achieving sustainable reading development. The study is based on qualitative method with mainly personal interviews of five teachers and special educators. Phenomenography has been used to process the collected data, where respondents' perceptions have been central. The results have been discussed against previous research and on the basis of sociocultural and cognitivist views on learning. The study's results are presented in headings that have been formed based on the study's questions, “What efforts do pedagogues put in for pupils who have difficulties with reading learning in previous grades?”, “What warning signs should an educator be aware of in terms of reading learning?” and “What reading learning methods are used to accommodate pupils with reading difficulties?” The study's results emphasize the importance of early intervention for students who have some form of reading problems, as well as the importance of adapting the teaching to the pupil’s needs and knowledge. The respondents also highlight, in agreement with previous research, the importance of using different methods in reading learning, to give all pupils the opportunity to achieve sustainable reading development.

PhD (Xitsonga) / Ehansi ka Senthara ya M. E. R. Mathivha ya Tindzimi ta Afrika, Vutshila na Ndhavuko / Ndzavisiso lowu wu wela ehansi ka dyondzo ya swa vuhundzuluxi leyi nga tlhelaka yi vuriwaka leswaku i xiyenge xa swa ririmi ni ndhavuko. Ndzavisiso lowu wu boxa no kanela mitlhontlho leyi ku hlanganiwaka na yona eka vuhundzuluxi lebyi khumbaka Xichangana eZimbabwe. Ndzavisiso lowu wu xopaxopa mitlhontlho leyi eka swiyimo swo hambanahambana swa xilingwistiki leswi katsaka mipfumawulo ya marito, swivumbeko swa marito, vulongoloxamarito na tinhlamuselo ta wona. Ndzavisiso lowu wu tlhela wu xopaxopa mitlhontlho ya vuhundzuluxi leyi khumbaka swa ndhavuko. Eka swa ndhavuko ku langutiwa swivuriso, swivulavulelo, switekatekisani/mitshayilo, swivongo na swithopo. Ndzavisiso lowu wu wela eka xivumbeko xa nhlawulo naswona ku tirhisiwa tindlela to hlengeleta mahungu ta nhlokohliso wa swivutiso ni ntlhatlho wa vundzeni. Tithiyori leti tirhisiweke i ta xilingwistiki ni ya matirhiselo leti khumbaka timhaka ta mindhavuko. Nsusumeto wo endla ndzavisiso wa muxaka lowu wu kongomisa eka Xichangana xa Zimbabwe i ku vona leswaku matsalwa manyingi ya hundzuluxeriwa eka tindzimi leti hluvukeke khale ta Xixona na Xindhevele, kasi tindzimi to fana na Xichangana na tin’wana leti a ti vuriwa ta vavulavuri va nhlayo yintsongo ti karhi ti honisiwa. Ndzavisiso lowu wu kumile leswaku ku na mitlhontlho ya swa ririmi leyi ku hlanganiwaka na yona eka swiyimo swa fonoloji, mofoloji, vulongoloxamarito na semantiki loko ku hundzuluxiwa switsariwa exikarhi ka Xichangana na Xinghezi. Xivangelonkulu xa mhaka leyi i ku hambana ka swivumbeko swa vuvulavuri bya tindzimi, ngopfungopfu eka mofoloji ni vulongoloxamarito. Ndzavisiso lowu wu kumile nakambe leswaku mitlhontlho yin’wana yi tisiwa hi timhaka ta matsalelo laha vahundzuluxi va tirhisaka matsalelo yo hambana ya Xichangana. Hi tlhelo ra swa ndhavuko, ndzavisiso lowu wu kumile leswaku ku na mitlhontlho loko swi fika eka ku hundzuluxela swivuriso, swivulavulelo, switekatekisani/mitshayilo, swivongo n swithopo. Eka xiyenge lexi ku kumekile leswaku ku na marito ya ndhavuko lama nga hundzuluxekiki ku ya eka Xinghezi. Leswi swi vangiwa hi ku hambana ka mindhavuko exikarhi ka Xichangana na Xinghezi.

I denna studie har jag administrerat ett ordinlärningstest och ett vokabulärtest för barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Ordinlärningstestet är baserat på en svensk anpassning av Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) engelska ordinlärningsparadigm. Syftet var att undersöka effekterna av fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet på ordinlärning. Storkel et al. (2006) genomförde paradigmet ursprungligen på en grupp med vuxna och i tidigare studier då paradigmet använts på barn har det anpassats på olika sätt. Anpassningarna i denna studie har varit ökade upprepningar av orden under testningen samt att barnen har fått peka på bilder istället för att säga orden som svarsalternativ då många av deltagarna har begränsade möjligheter att utrycka sig med ord.   Resultaten av vokabulärtestet och ordinlärningstestet har jämförts med typiskt utvecklade barn. Utifrån vokabulärtestets resultat så har testgruppen för barn med intellektuell funktionsnedsättning presterat lägre än barn med typisk utveckling. För framtida studier skulle ett vokabulärtest kunna utformas med mer anpassade och tydliga bilder för barn med intellektuell funktionsnedsättning.   Resultaten för ordinlärningstestet med pekningar som svarsalternativ har inte kunnat ge ett fullständigt resultat utan det har endast kunnat ske visuella inspektioner av den insamlade datan. Utifrån den visuella inspektionen kunde man inte antyda något tecken på ökat lärande eller effekter av fonotaktisk sannolikhet eller grannordstäthet. Vid jämförandet med typiskt utvecklade barn antyder det att dessa barn når ett högre resultat än testgruppen med intellektuell funktionsnedsättning. Däremot har det skett intressanta beteendeobservationer under ordinlärningstestet. Det skedde spontana verbala repetitioner av orden under testningen. Antal gånger orden repeterades ökade för varje testomgång och det fanns också trender för kombinationerna hög fonotaktisk sannolikhet & hög grannordstäthet och låg fonotaktisk sannolikhet & låg grannordstäthet. För framtida forskning kan dessa resultat och hur testen administreras vara intressant för hur nya studier skulle kunna designas. / In this study, I have administered a word-learning test and a vocabulary test for children with intellectual disabilities. The word-learning test in this study is based on a swedish adaptation of Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) english word-learning paradigm. The purpose was to investigate the effects of phonological probability and neighborhood density on word-learning. Storkel et al. (2006) originally implemented the paradigm on a group of adults and in previous studies when the paradigm was used on children it has been adapted in different ways. The adaptations in this study have been increased repetitions of the words during the testing and that the children have been allowed to point at pictures instead of saying the words as a response alternative, because many of the participants have limited opportunities to express themselves with words.   The results of the vocabulary test and the word-learning test have been compared with typically developed children. Based on the results of the vocabulary test, the test group for children with intellectual disabilities performed lower than children with typical development. For future studies, a vocabulary test could be designed with more customized images for children with intellectual disabilities.   The results for the word-learning test with pointing as a response alternative have not been able to give a complete result, only visual inspections of the collected data have been possible. Based on the visual inspections, there was no indication of increased learning or effects of phonological probability or neighborhood density. However, interesting behavioural observations has been observed during the word-learning test. Spontaneous verbal repetitions of the words were observed during testing. The number of times the words were repeated increased for each test session and there were also trends for an effect for the combinations high phonological probability & high neighborhood density and low phonological probability & low neighborhood density. For future research, these results and how the tests were administered may be interesting and helpful in how new studies could be designed.

Die vorliegende Studie untersucht die zugrunde liegende Frage, ob die Sprechapraxie und die aphasisch-phonologische Störung anhand phonetischer Entstellungen und phonematischer Paraphasien bei Diphthongen und Monophthongen voneinander unterschieden werden können. Ergänzend werden messphonetische Daten wie Vokal- und Wortdauern, der erste und zweite Vokalformant und die Voice Onset Time bei stimmlosen Plosiven im Silbenanlaut vergleichend herangezogen. Dazu werden drei Gruppen à vier Probanden untersucht: Gruppe SAX (mit Sprechapraxie), Gruppe APH (mit aphasisch-phonologischer Störung) und Gruppe NOM (sprachgesunde Kontrollgruppe). Es wird ein Nachsprechtest von 104 deutschen, meist monomorphematischen, einsilbigen Nomina, 52 einfache (CVC) und 52 komplexe (CCVC und CVCC) Silben, durchgeführt. Jeder Vokal wird durch acht meist unterschiedliche Wörter überprüft. Die Reaktionen werden mit dem phonetischen Analyseprogramm „Praat“ (Version 5.2.22, Boersma & Weenink, 1992–2011) segmentiert sowie ohren- und messphonetisch analysiert. Die statistische Auswertung erfolgt mit R (R Foundation) und R Studio (Version 0.98.1103, 2009–2014). Die Ergebnisse liefern Hinweise auf störungsspezifische Fehler bzw. Pathomechanismen der Sprechapraxie. Die Gruppe SAX produziert signifikant mehr phonetische Entstellungen bei Monophthongen und Diphthongen sowie signifikant längere Wortdauern als die Gruppe APH. In der Gruppe SAX sind einige Vokale nur teilweise entstellt, wie z. B. initial atypisch behauchte oder gerundete Vokale. Auch zeigen sich die Formantwerte in der Gruppe SAX variabler als in der Gruppe APH und der Gruppe NOM. Die Ergebnisse verweisen auf ein angenommenes Timing-Defizit bei der Planung und Kontrolle sprechmotorischer Bewegungen der Sprechapraxie. / This study analyses the underlying question if it is possible to distinguish apraxia of speech (SAX) and phonemic aphasia (APH) by phonetic distortions and phonological paraphasia of monophthongs and diphthongs. Phonetic measurements like the duration of vowels and words, the Voice Onset Time of voiceless plosives in the onset of syllables and the first and second formant will be analyzed as well. Three groups of four subjects are studied: Group SAX (no/mild aphasia), group APH (without apraxia of speech), group NOM (without any speech disorder). A repetition task comprising 104 German mostly monomorphemic, monosyllabic nouns, 52 simple (CVC) and 52 complex (CCVC and CVCC) syllables, is performed. Each of the vowels is tested in eight mostly different words. The reactions will be segmented, phonetically measured, and analyzed by ear with the help of the program “Praat” (Version 5.2.22, Boersma & Weenink, 1992–2011). The statistical analysis is conducted with R (The R Foundation), within the “R-Studio” software suite (Version 0.98.1103, 2009–2014). The results show some indications of failures and pathological mechanisms of apraxia of speech. Group SAX produces significantly more phonetic distorted monophthongs and diphthongs and significantly longer word durations than group APH. Some vowels are just partly distorted, for example, in form of atypical initial aspirated or rounded monophthongs. Also the formants show greater variability in group SAX than in groups APH and NOM. The results suggest a timing deficit during planning and control of speech movements in apraxia of speech.

Examensarbetet bygger på tidigare forskning som visat att två egenskaper hos ord, hög/låg fonotaktisk sannolikhet och hög/låg grannskapstäthet, kan påverka ordinlärning hos vuxna och barn. I examens­arbetet upprepas ett ordexperiment som tidigare genomförts i USA och Neder­länderna. Syftet var att, genom en experimentell design, undersöka påverkan av fonotaktisk sannolikhet och grannskapstäthet på ordinlärningen hos 21 elever i åk 3 med typisk språk­ut­veckling. Sambandet mellan elevernas ordinlärning och vokabulär, fonologisk medvetenhet och/eller verbalt arbetsminne undersöktes också. Varje elev genomförde ett ordexperiment i en sagokontext med inlärning av 16 nonord som representerar svenska substantiv. De verbalt och visuellt förmedlade orden har skapats utifrån den svenska fonotaxen. Eleven mötte orden upprepade gånger och skulle genom sagans olika episoder lära in och reproducera dessa. Denna studies resultat är i linje med tidigare resultat från USA och Nederländerna. Eleverna genom­förde också ett test av ordförrådets bredd, PPVT-IV, fonologisk medvetenhet och verbalt arbets­minne, NEPSY-II.  Statistisk analys (ANOVA) visade att repetition förbättrade inlärning­en. En korrelationsanalys visade ett starkt positivt samband mellan antalet inlärda ord och fonologisk medvetenhet. Då det fanns en effekt av hög/låg fonotaktisk sannolikhet i interaktion med hög/ låg grannskapstäthet hos elever med typisk språkutveckling, kan det i vidare forskning vara av intresse att undersöka om denna effekt även gäller för elever med språkstörning och/eller dyslexi. / This student thesis is based on former research which claims that certain characteristics of words, high/low phonotactic probability and high/low neighbourhood density, may affect word learning in adults and children. In this thesis a word experiment, formerly used in the USA and the Netherlands, was replicated. The aim was through experimental design, examine the impact of phonotactic probability and neighbourhood density on word learning in 21 pupils in grade 3 with typical language development. Correlations between pupils’ word learning and vocabulary, phonological awareness and/or verbal short-term memory were also examined. Each pupil performed a word experiment through a story context where 16 pseudo words representing Swedish nouns were learned. The verbally and visually presented words have been created using Swedish phonotactics. The student encountered the words repeatedly and was tasked to during the different episodes learn and produce the words. The result of this study is in line with former studies in the USA and the Netherlands. The pupils also performed tests of vocabulary, PPVT-IV, phonological awareness and verbal short-term memory, NEPSY-II. Statistical analyses (ANOVA) suggested that repeated training improves learning. Correlation analysis indicated a strong positive correlation between number of words learned and phonological awareness. Since there was an effect of high/low phonotactic probability combined with high/low neighbourhood density in pupils with typical language development, future research may examine this effect in pupils with developmental language disorder and/or dyslexia.

Studiens syfte är att undersöka expressiv fonologisk förmåga hos barn i åldrarna 3;5-4;9 år som följer en atypisk tal- och språkutveckling och jämföra den med en åldersmatchad kontrollgrupp.  Ytterligare ett syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga. Elva barn med konstaterade uttalssvårigheter rekryterades från logopedmottagningar och språkförskolor i Stockholm och i Östergötland. Barnen testades i en för dem välkänd miljö med bedömningsmaterialet LINUS. Barnens svar audioinspelades och transkriberades och utifrån transkriptionerna gjordes en analys med utgångspunkt från icke-linjär fonologi samt beräkning av Percentage Phonemes Correct och Word Complexity Measure. Resultatet jämfördes sedan med kontrollgruppen. Åtta av barnen i studiegruppen testades även med PPVT-IV för att undersöka eventuella samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga. Resultatet visade att barnen i de båda grupperna uppvisade uttalsavvikelser från vuxet målordsuttal på ord-, stavelse och segmentnivå, stavelsenivån var den nivå där flest avvikelser förekom i båda grupperna, men att avvikelserna förekom i högre grad hos barnen i studiegruppen. På stavelse- och segmentnivå kunde signifikanta skillnader ses men inte på ordnivå mellan grupperna. På stavelsenivå förekom klusterreduktioner i större utsträckning än uteslutning av enskilda segment för båda grupperna. På segmentnivå uppvisade barnen i studiegruppen problem med samtliga särdrag (sätt, plats och ton), till skillnad från barnen i kontrollgruppen som endast uppvisade problem med särdraget plats. Barnen i studiegruppen fick lägre värden på såväl PPC och WCM. En signifikant skillnad sågs mellan PPC och WCM i studiegruppen men inte i kontrollgruppen. Inget samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga kunde påvisas i följande studie. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att ta hänsyn till alla fonologiska nivåer vid en bedömning och resultatet motiverar att ett icke-linjärt perspektiv kan vara till fördel vid planering av intervention. Då stavelsenivån ger upphov till störst svårigheter är det viktigt att ta hänsyn till detta vid fonologisk intervention. Studiens resultat kan ligga till grund för hur en icke-linjär analys kan användas inom klinisk verksamhet. / The aim of the study is to investigate the expressive phonological ability in children aged 3;5-4;9 following an atypical speech and language development and make a comparison to an age-matched control group following a typical speech and language development. A further purpose is to investigate whether there is a relation between expressive phonological ability and receptive lexical ability. Eleven children with speech sound difficulties were recruited from Speech-Language Pathology clinics and preschool language units in Stockholm and Östergötland. The children were tested in a familiar environment, with the swedish phonological assessment material LINUS. The children's responses were audio-recorded and transcribed and based on the transcriptions, a non-linear phonology analysis and calculations of Percentage Phonemes Correct and Word Complexity Measure were made. The results were then compared to the control group. Eight of the children were also tested with PPVT-IV to investigate a possible correlation between expressive phonological ability and receptive lexical ability. The results showed that the children in both groups had deviations at word-, syllable- and segmental levels, the syllable level appeared to be the most affected level in both groups, but that the deviations were more frequent in the study group. The differences on syllable- and segmental levels were significant, whereas the difference at word level was not significant between the groups. At the level of syllable, cluster reductions occurred to a greater extent than the exclusion of individual segments for both groups. At the segmental level, the study group showed problems with all features (manner, place and tone), whereas the children in the control group only had problems with the feature place. The study group had lower PPC and WCM than the control group. A significant difference was seen between PPC and WCM in the study group but not in the control group. No correlation between expressive phonological ability and receptive lexical ability was found. The results of the study indicate that it’s important to address all phonological levels in assessment and motivate that a non-linear approach could be beneficial as basis for planning of treatment. Since the syllable-level is the most affected it is important to address it in intervention. The report could serve as a guide for clinicians when applying a non-linear analysis.

Fonologisk medvetenhet krävs för en framgångsrik läsinlärning. Samtidigt digitaliseras skolan och digitala redskap blir allt vanligare. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur digitala läromedel kan fungera som medierande verktyg för utveckling av läsinlärningen och mer specifikt av den fonologiska medvetenheten hos elever. Syftet uppfylls genom följande frågeställningar: Hur svarar digitala läromedel upp mot vad forskningen menar är framgångsfaktorer vid utveckling av elevens fonologiska medvetenhet? Behöver digitala läromedel kompletteras med annan undervisning och inom vilka områden behöver de i så fall kompletteras för att utveckla elevens fonologiska medvetenhet? Genom en kvalitativ innehållsanalys med en sociokulturell syn samlades data från fyra digitala läromedel in, kategoriserades och ett resultat togs fram. Samtliga analyserade läromedel innefattar övningar som tränar den fonologiska medvetenheten. Läromedlen svarar också upp mot flertalet av framgångsfaktorerna i fonologisk medvetenhetsträning, exempelvis genom en explicit undervisning. Dock är inget av de analyserade läromedlen utformade för att ge en komplett undervisning i fonologisk medvetenhet. Resultat pekar således mot att de analyserade läromedlen kan vara ett redskap som till viss del förändrar lärarens roll, men som inte ersätter läraren. / To successfully learn to read phonological awareness is required. At the same time, schools are being digitized and digital tools are becoming more common. The purpose of this study is to investigate whether and how digital learning materials can act as a mediation tool for the development of reading skills and more specifically of the phonological awareness of students. The aim is fulfilled by the following issues: How do digital learning materials respond to what research believes are success factors in the development of the student's phonological awareness? Do digital learning materials need to be complemented by other teaching form and in what areas do they need to be supplemented to develop the student’s phonological awareness? Through a qualitative content analysis with a sociocultural view, data from four digital learning materials was collected, categorized and a result was produced. All analyzed learning materials include exercises that train the phonological awareness. The learning materials also correspond to the majority of the success factors in phonological awareness training, for example through explicit teaching. However, none of the analyzed learning materials are designed to provide a complete teaching of phonological awareness. The result points out that the analyzed learning materials can be a tool and to some extent change the role of the teacher, but not replace the teacher.

Ordförrådet är en central del i språkförståelsen. Forskning visar att svårigheter inom detta område kan leda till sämre förutsättningar att utvecklas kunskapsmässigt i skolan. Därför är det betydelsefullt att speciallärarens arbete är evidensbaserat för att främja och utveckla ordförrådet hos eleverna. Ordinlärning är ett komplext område med många ingående delar. Två variabler som har undersökts i internationell forskning för att få kunskap om ordinlärningsprocessen är fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet. Att brister i fonologisk medvetenhet försvårar ordinlärning har också uppmärksammats. I vårt arbete utfördes ett ordinlärningsexperiment och tre språkliga/kognitiva tester med 16 elever i årskurs 1 med typisk utveckling. I experimentet varierades ords fonotaktiska sannolikhet och grannordstäthet i syfte att undersöka vilken roll dessa variabler hade vid ordinlärning. Eleverna fick lyssna på två olika berättelser där 16 non-ord presenterades. Målet var att försöka lära sig dessa ord. Vi undersökte också, genom ett test i fonologisk medvetenhet, hur sambandet såg ut mellan ordinlärning och fonologisk medvetenhet. I studien uppnås inte ett signifikant resultat för variablernas påverkan vid ordinlärning. Däremot kan en ordinlärningsprogression säkerställas allteftersom exponeringarna för non-orden ökar. Korrelation mellan ordinlärning och fonologisk medvetenhet påvisas inte. Studiens resultat beror på att golveffekter uppnås i samband med experimentet. Eleverna lär sig få ord, vilket beror på att testet är för svårt. Framtida forskning bör vid liknande experiment med aktuell åldersgrupp beakta och överväga ett större urval, öka antalet exponeringar av målorden i testsituationen samt ändra rättningsförfarandet