Syftet med denna undersökning är att undersöka vad pedagoger har för tankar om hur och vart de arbetar med fysik i förskolan. Undersökningen handlar både om vad pedagoger har för syn på fysik och hur de upplever att det är att arbeta med det i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och denna metod användes för att ge utrymme till att ställa följdfrågor under intervjuerna. Åtta pedagoger deltog i undersökningen. I resultatet framkommer bland annat att fysik är ett ämne som flera av pedagogerna upplever som svårt. Majoriteten av pedagogerna arbetar helst med lärarstyrda experiment och detta sker mestadels inomhus. Anledning till att de vill styra upp arbetet med fysik är att de då har möjlighet att i förväg förbereda experimenten. Sju av åtta pedagoger anser sig behöva vidareutbildning för att bli mer medvetna om vad fysik är och hur de kan jobba med det. / The aim of this study is to investigate pedagogues thoughts of how and where they work with physics in pre-school. The study is about pedagogues’ views of physics and also about their experiences working with it in pre-school. The study was conducted using qualitative semi structured interviews and this method was used to provide room to ask follow-up questions during the interviews. Eight pedagogues participated in the study. The result shows that physics, among other things, is a subject that several pedagogues find difficult. The majority of the pedagogues prefer to work with teacher-controlled experiments and most of the time this takes place indoors. The reason why they want to control the work with physics is because they then have time to prepare the experiments in advance. Seven of eight pedagogues believe they need further education to become more aware of what physics is and how they can work with it.

Vaikų teisių apsaugos magistro darbo tema aktuali, nes šiandien ikimokyklinio ugdymo paslaugos Lietuvoje yra nevienodai prieinamos miesto ir kaimo gyventojams. Ikimokyklinės ugdymo institucijos rengia naujas ugdymo programas, kurių turinys turi užtikrinti ugdymo proceso kokybę. Iškyla probleminis darbo klausimas, kaip ugdymo turinys ugdymo procese atliepia šiuolaikinio vaiko poreikius, kaip užtikrinama ugdymo kokybė? Tyrimo objektas – ikimokyklinio ugdymo paslaugų prieinamumo kokybinė raiška. Iškeltas darbo tikslas – atskleisti ikimokyklinio ugdymo paslaugų prieinamumo kokybę mieste ir kaime, tiriant 5-6 metų amžiaus vaikų kompetencijas. Siekiant įgyvendinti šį tikslą, iškelti uždaviniai: išanalizuoti ikimokyklinio ugdymo politikos kryptis ir teorinius aspektus Lietuvoje; išanalizuoti ikimokyklinio ugdymo paslaugų prieinamumą bei kokybę mieste ir kaime; palyginti 5-6 metų amžiaus vaikų, ugdomų ikimokyklinėse įstaigose gebėjimų lygmenį, šeimoje ir institucijoje pagal kompetencijas; apibendrinti ikimokyklinio ugdymo prieinamumo kokybę, vertinant 5-6 metų amžiaus vaikų įgūdžius ir gebėjimus. Šiems uždaviniams įgyvendinti 2008 metų rudenį atliktas tyrimas, kuris grindžiamas humanistine filosofine ugdymo kryptimi, kuri pabrėžia vaiko saviraiškos galimybių svarbą ugdymo procese. Empirinio tyrimo įgyvendinimui pasirinkta kokybinė tyrimų metodologija, naudojant tėvų ir pedagogų anketinę apklausą. Tyrimo metu nustatyta, kad kokybiškos ikimokyklinio ugdymo paslaugos labiau prieinamos... [toliau žr. visą tekstą] / Nowadays pre-school education services are not equally accessible in city and countryside in Lithuania, therefore, the topic related with protection of children rights covered in this Master paper is relevant. Pre-school organizations prepare new curricula, whose content should ensure educational process’ quality. Here the question should be posed – in what way are modern children’s needs reflected in the educational process; in what way is the quality of education guaranteed? The subject of analysis is quality’s expression of pre-school education services’ accessibility. The paper’s main aim is to reveal the quality of pre-school education services’ accessibility in city and countryside investigating competencies of 5-6 year old children. To achieve this aim the following objectives are: to investigate the guidelines and theoretical aspects of pre-school education policy; investigate accessibility and its quality of pre-school education services in city and countryside; compare the abilities’ level in organization and family of 5-6 year old children who are educated in pre-school organizations; review the quality of pre-school education services’ accessibility comparing the abilities and skills of 5-6 year old children. To achieve the above mentioned objectives the investigation was carried out in autumn of 2008. The investigation was substantiated by humanistic philosophy education’s guideline emphasising relevance of child’s self-expression in educational process. To carry... [to full text]

Text in Afrikaans / The researcher is qualified as a pre-school teacher and experiences that pre-schoolers behave negatively at times. The researcher was exposed to playtherapy techniques in post-graduate studies . These techniques could be used by pre-school teachers to handle negative behavior. The question arises if pre-school teachers are already applying these techniques . This question is researched in this study by using research questionnaires . The study was done in and Tshwane. The dissertation consists of five chapters. In the first chapter the research proposal is discussed. The second chapter covers terms like play and playtherapy with reference to the pre-schooler . Chapter three looks at the pre-schooler, pre-school education and negative behavior. In chapter four the results of the research are presented and discussed. In the last chapter, chapter five, conclusions, recommendations, a general conclusion and a closing remark are made. / Social Work / M. Diac. (Play Theraphy)

The goal of the study was to determine whether there would be a significant improvement in preschool children’s emotional intelligence when a Gestalt intervention programme was implemented. The research was conducted according to the quantitative approach with a pre-test/post-test design. The Vineland Adaptive Behaviour Scales (2nd edition) was completed and returned by a sample of 30 parents (N=30) from a crèche in the Gauteng area. The Joseph Picture Self-Concept Scale was used to test a sample of 30 preschool children (N=30) from the same crèche. The representative sample of preschoolers aged 3 to 5 years was divided into an experimental (n=15) and control (n=15) group. A Gestalt play therapy intervention programme, the Wise child programme, was conducted with the experimental group. The results indicated that there was a significant improvement of the preschool children’s emotional intelligence in terms of intra- and interpersonal skills after the implementation of a Gestalt intervention programme. / Social Work / M. Diac. (Play Therapy)

Language development is a part of what pre-school teachers are supposed to teach children in pre-school and reading books, singing songs and rhyming is something that goes on although it isn’t always thought of how or why it is done. Phonological awareness, as just mentioned, is something that pre-school teachers work with on an everyday basis. The purpose of this study is to see how pre-school teachers work with the part of the phonological awareness that is called phonemic awareness. This study aims to see how pre-school teachers teach how the letters of the alphabet sounds and what words sounds like in the beginning, in the middle and at the end of words and how the children in pre-school get to learn how to use these sounds in their language development. The methodology used in this study is semistructured interviews with pre-school teachers. The results of the interviews conducted in this study show that pre-school teachers have several different ways to teach young children in the preschool about phonemic awareness. / Språkutveckling är en del av vad förskollärare ska undervisa barn i förskolan och att läsa böcker, sjunga sånger och rimma är något som hela tiden pågår, men det är inte alltid att det tänks till på hur eller varför det görs. Fonologisk medvetenhet, som just nämnts, är något som förskollärare arbetar med på vardaglig basis. Syftet med denna studie är att se hur förskollärare arbetar med den del av den fonologiska medvetenheten som kallas fonemisk medvetenhet. Denna studie syftar till att se hur förskollärare lär ut hur bokstäverna i alfabetet låter och hur ord låter i början, i mitten och i slutet av orden och hur barnen i förskolan lär sig att använda dessa ljud i sin språkutveckling. Den metod som använts i studien är semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultaten av de intervjuer som genomfördes i denna studie visar att förskollärare har flera olika sätt att lära unga barn i förskolan om fonemisk medvetenhet.

The purpose of this study is to explore how and which communicative tools five different pre-school teachers use to communicate with children in the ages of one to two years old, and in that way contribute to the area of knowledge about how to use communicative tools in pre-school. To answer the purpose and the questions of issue I used non-participating observations as my method, which means that I kept myself in the background to influence the situation as little as possible. The result shows that pre-school teachers use different artifacts, ACC and the pre-school environment to communicate with children. ACC was for example used in connection to food situations. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur och vilka kommunikativa redskap fem olika förskollärare använder sig av för att kommunicera med barn i åldrarna ett till två år, och på så sätt bidra till kunskapsfältet om hur kommunikativa redskap kan användas i verksamheten. För att få svar på syftet och frågeställningarna använde jag mig av icke-deltagande observationer, vilket innebär att jag höll mig i bakgrunden för att påverka situationen så lite som möjligt. Resultatet visar på att förskollärare använder sig av artefakter av olika slag, TAKK och förskolans miljö när de kommunicerar med barn, TAKK användes till exempelvis i samband med matsituationer.

The purpose of this study was to investigate how the goal in the curriculum that concerns construction can be realized in pre-school activities. The curriculum for the pre-school states that pre-school shall strive towards making sure each child develops the ability to build, create and construct with the use of different techniques, materials and tools (Skolverket, 2016a). The issue of this study is: how do pre-school staff interpret the goal of the curriculum and which preconditions do pre-school staff think they offer children to enable the development of the abilities defined by the goal? These questions have been answered by interviewing one child minder and four pre-school teachers from different pre-schools. The result shows that the pre-school staff interprets the goal rather literally. The participating pre-schools work accordingly to what can clearly be read in the wording of the curriculum goal. They build, create and construct and explore different tools, materials and techniques. The results also shows that according to the pre-school staff themselves children are offered the following preconditions: offer of material, the children’s interests and capabilities as a starting point, rules and routines to relate to and personnel. / Syftet med denna studie var att undersöka hur läroplansmålet som behandlar bygg och konstruktion kan realiseras i förskolans verksamhet. Det som står skrivet i förskolans läroplan är att verksamheten ska sträva efter att varje barn ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Skolverket, 2016a, s. 10). För att uppfylla syftet har följande frågeställning utgåtts ifrån: hur tolkas läroplansmålet av pedagogerna och vilka förutsättningar anser sig pedagogerna erbjuda barnen för att de ska utveckla de förmågor som målet anger? Frågeställningen har besvarats med hjälp av intervjuer som genomförts med en barnskötare och fyra förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna främst tolkar läroplansmålet relativt ordagrant. Det som görs på de deltagande förskolorna är det som tydligt går att utläsa i läroplansmålet. Det byggs, skapas och konstrueras samtidigt som olika material, redskap och tekniker utforskas.  Resultatet visar också att pedagogerna anser sig erbjuda barnen förutsättningar i form av fyra huvudsakliga teman: erbjudande av material, barnens intressen och förmågor som utgångspunkt, regler och rutiner att förhålla sig till samt personal.

The aim of this thesis is analysis of the market situation of pre-school education in the Czech Republic. It consists of theoretical and practical parts. In the theoretical part, there is a focus mainly on legislation, general overview of the educational system and description of institutions for pre-school care and education. The practical part deals with the statistic about amount of children and pre-school institutions, the current situation and outlook for the future. Finally, there are SWOT analysis for the pre-school education and advice for those thinking about doing business in this area.

In our essay we account for the relation between us and two boys during our many years working in the Swedish preschool system. The boys have been diagnosed within the autism spectrum. They attend the practice but the question is to what extent they partake in the activities. Inclusion is a charged word which is not necessarily discussed.  All children within the municipal preschool system should be included. But as we execute our activities, we ask: are the disabled children as included as the rest? Another aspect of our study is: how is the preschool environment adapted?  Is it designed for all children? We interviewed the teachers at a preschool that has a department that specializes in children within the autism spectrum.We saw a big difference in their work procedures but above all in the environment´s design. Within the autism spectrum we have found three criteria’s children with autism struggle with. These are Theory of Mind, Executive functions and Central coherence. Further we came in to contact with the special education concepts of compensational perspective, critical perspective and behaviorism, during our visit at the support units. In the essay we discuss how such current research on autism can be used in preschools. We also bring to light the children´s rights from our readings of the central documents and what the preschool does to communicate and treat children within the autism spectrum at the best possible way.

The purpose of this study is to find out how, when and why the pre-school teachers work with the meaning that the food has for our bodies. The method used for this survey was to interview six pre-school teachers to try to find out when they work with passing on this knowledge to the children, how they choose to work with this topic and why they think it’s important to spread awareness among the children in preschool about this. The result of the study showed that the pre-school teachers see them selves as strong influences when it comes to giving the children in pre-school a good foundation and a healthy attitude towards food. The pre-school has a responsibility for the childrens knowledge of good food and how its related to good health and well-being but the study also showed that pre-school teachers consider them selfes to have too little knowledge when it comes to this subject and this inhibits them from giving the children any profound knowledge more than that milk is good for our skeleton och vegetables and fruit keeps us healthy. / Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur, när och varför förskollärare, inom förskolan, arbetar med matens betydelse för kroppen. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativa intervjuer av sex stycken förskollärare där det skulle undersökas hur de förmedlar vidare sin kunskap till barnen, hur de jobbar med och runt detta ämne och varför det är viktigt att barnen inom förskolan får ta del av denna kunskap. Resultatet av denna undersökning visade att förskollärare ansåg sig ha en stark roll gällande att lägga en bra grund och ge barnen en sund inställning till mat. Förskolan har ansvar för att ge barnen kunskap om att bra kost hör ihop med god hälsa och välbefinnande men undersökningen visade att förskollärare anser sig ha för lite kunskap för att kunna ge barnen någon djupare kunskap än att mjölk är bra för skelettet och grönsaker och frukt håller oss friska.