Bakgrund: Ångest är en folksjukdom som cirka 25 % av befolkningen drabbas av någon gång i sitt liv. Behandlingsmetoderna är få, så som läkemedelsbehandling, och innebär ofta ett patogent förhållningssätt till patienten. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är omvårdnad, och enligt kompetensbeskrivningen ska hen främja hälsa och omvårdnad med ett salutogent förhållningssätt. Integrativ vård, så som akupunktur, riktar sig mot att främja just hälsa och det salutogena. Akupunktur används idag inom psykiatrin, men ingår inte i sjuksköterskans grundutbildning. Information om behandling och effekt förväntas ändå att ges trots den bristande kunskapen. Syfte: Syftet var att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av akupunkturbehandling vid ångest. Metod: Litteraturstudien bygger på sex kvalitativa artiklar, som hämtats från olika databaser. En manifest innehållsanalys gjordes för att få fram den data ur artiklarna som svarade an på syftet och som bildade resultatet. Resultat: Det framkom tre kategorier av patientens upplevelse, dessa var: lindring, oro samt hopp och välmående. Majoriteten av patienterna upplevde en stark ångestlindring och svarar då an på den här studiens syfte. Övriga upplevelser var att läkemedelsbehovet kunde minskas, och att akupunkturbehandlingen gav en känsla av hopp och ökat välmående. Ett visst obehag kunde infinna sig hos patienterna. Trots obehag upplevde samtliga patienter behandlingen som mycket positiv. Slutsats: Denna studie styrker akupunkturens lindrande effekt på ångest och positiva inverkan på omvårdnad. Författarnas förförståelse har blivit bekräftad. Det finns svagheter i studien gällande generaliserbarhet, grundat i det bristande underlaget, samt tillförlitlighet gällande författarnas bristande erfarenheter att utföra en liknande studie. Mer forskning krävs inom ämnet. / Background: Anxiety is a common disease that approximately 25% of Sweden's population suffers from at some point in their lives. The treatment methods are few and often imply a pathogenic approach to the patient, such as drug treatment. One of the nurse's area of responsibility is patient care, and according to the nurse's competence description he or she shall promote health and nursing with a salutogenic approach. Integrative medicine, as acupuncture, is aimed at promoting health and the salutogenic. Acupuncture is used today in psychiatry, but is not included in the nurse education, information about treatment and efficacy are expected to be given despite the lack of knowledge. Objective: The objective was that from a patient perspective describe the experience of acupuncture treatment for anxiety. Method: The literature study is based on six qualitative articles, taken from different databases. A manifest content analysis was done to obtain the data from the articles who responded to their purpose and which formed the result. Results: Three categories of patient experience were found, these were: relief, discomfort and hope and well being. The majority of patients experienced a strong anxiety relief and then responds to the purpose of this study. Other experience was that medicine needs were reduced and that the acupuncture treatment gave a sense of hope and increased well being. Some discomfort could appear in the patients. Despite the discomfort, all patients experienced the treatment as very positive. Conclusion: This study proves acupuncture effect on relieving anxiety and positive impact on nursing care. The authors' preconception has become probable. There are weaknesses in the study that concerns generalizability due to the lack of existing research as well as reliability in the authors' lack of experience to carry out a similar study. More research is needed on the subject.

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att patienten får ökad uppmärksamhet men patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd – till känslan av övergivenhet. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten. Tre aspekter av resultatet kommer särskilt att diskuteras: Barriärer för ett forskningsdeltagande kontra viljan att delta, Beroendeställningen till vårdpersonal -en riskfaktor för både patienten och forskningen samt Patientens delaktighet och autonomi i samband med beslutsfattande om att delta i forskning. / Background: Research and development is conducted in many areas of health care. This means that many patients seeking care and treatment may be asked to participate in research. A person who is ill and in need of care can experience him/herself, in the role of patient, ending up in a position of dependence in relation to health care professionals. The patient is seeking help and health care staff are those who by virtue of knowledge and ability to help patients have a stronger position. Being a patient and participating in research may thus imply receiving increasing attention, but also inferiority or dependency. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of participating in research. Method: A literature review was performed based on results from ten qualitative articles, limited to adult patients with experience of participating in research. Results: The results are presented in four categories; exploring the decision to participate in research, Meaningfulness of participating in research, Perception of barriers related to research and from the feeling of support – to the feeling of abandonment. Discussion: The result has been discussed in relation to the life-world perspective according to Dahlberg and Segesten. Three main aspects of the results will be discussed; Barriers for participating in clinical trials versus willingness to participate, dependency on health care professionals – a risk factor both for the patient and the research trial, and the patient’s autonomy and participation in the decision-making about research.

No description available.

Background: It´s obvious that stigma reduces life opportunities and make people act throughout an outcast role. Stigma enters spheres where it is made up to protect a group, but only results in painful feelings for the vulnerable. Individuals suffering from psychosis are exposed to discrimination because of fear and prejudices. These are applied upon individuals whereas they stigmatize themselves.  Aim: To investigate the experience of self-stigma and stigmas effects on life for patients suffering from psychosis. Method: 24 scientific articles have been used and analyzed together with Whittemore and Knalfs integrative method (2005) for the result in this literature review.   After formulating a problem literature has been searched, evaluated, and analyzed in four steps which are presented. The literature was found through databases, free searching compounds and through references. As a theoretic framework the figure Existentiell ensamhet hos personer med psykiska funktionshinder from the doctoral Berättelser om ensamhetens vardag has been used.  Results: The psychiatric contact, to be a psychiatric patient and being labeled with a psychiatric diagnosis affected the way individuals labeled themselves. Individuals wanted to be seen as unique and listened to. The diagnosis contributed to feelings of shame and affected self-esteem and self-ability. Through acceptance of the disease participants could become something different than just a patient in the psychiatric services. Through other people the participant’s self-image could be built up. Social stigmas were described in all levels of society and also within the family. Relationships were important and a link to live a normal life and recover. Normality was desirable and said to occur through activities such as work and studies. Discussion: Was discussed through relevant research and Anette Erdners figure Existentiell ensamhet hos personer med psykiska funktionshinder from the doctoral Berättelser om ensamhetens vardag.

Bakgrund: Överrapportering vid skiftbyte är en essentiell del av sjuksköterskans kliniska arbete, trots detta råder inte konsensus om vilken rapporteringsmetod som är bästa praxis. I takt med en större personcentrering av vården står patientens rätt till delaktighet och medbestämmande i större fokus, och bedsiderapportering har vuxit fram som ett alternativ till den traditionella rapporten. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor och vuxna patienter i den somatiska slutenvården beskriver sin upplevelse av bedsiderapportering. Metod: Denna litteraturöversikt genomfördes som en förenklad metasyntes där dataanalysen baserades på kvalitativ innehållsanalytisk teknik. Resultat: Tre huvudteman framkom gällande patienters upplevelse av bedsiderapportering: patientmedverkan, bättre vårdupplevelse samt möjliga hinder. Ytterligare tre huvudteman framkom för sjuksköterskors upplevelser: upplevda fördelar, möjliga hinder och förutsättningar för bedsiderapportering. Både patienter och sjuksköterskor beskrev positiva upplevelser av bedsiderapportering med den främsta fördelen att patienten blev mer delaktig i vården. Patienter beskrev en ökad trygghetskänsla och ett tillgodosett informationsbehov. Sjuksköterskor beskrev hur patientsäkerheten förbättrades och prioriteringar underlättades av bedsiderapportering. Oro kring sekretess och känslig information lyftes av både sjuksköterskor och patienter. Slutsats: Bedsiderapportering kan utgöra ett värdefullt verktyg i en mer personcentrerad vård, men att ytterligare kunskap behövs kring hantering av sekretessen. / Background: Shift reporting is an essential part of the nurse’s clinical work, despite this there is no consensus about what constitutes best practice. As personcentredness is becoming more important, more focus is on the patients’ right to participation and shared decision-making, and bedside reporting has become an alternative to the traditional shift report. Aim: To illustrate how nurses and adult inpatients within the somatic care describe their experience of bedside handover. Method: This literature review was conducted through a simplified meta-synthesis approach based on qualitative content analysis as a tool for the analysis of data. Results: Three main themes regarding patients’ experiences of bedside handover emerged: patient participation, improved care experience and possible barriers. Three additional main themes regarding nurses’ experiences emerged: perceived advantages, possible barriers and enabling factors for bedside handover. Both patients and nurses reported positive experiences of bedside handover, with the foremost advantage being the patients’ involvement in their care. Patients described an increased feeling of safety and that their needs of information were met. Nurses described how patient safety was improved and how prioritization was facilitated. Both nurses and patients had concerns about confidentiality and sensitive information. Conclusion: Bedside handover can be used as a valuable tool in the work towards a more person centred care, but there is a need for further knowledge about how confidentiality can be managed.

Bakgrund: Anestesi och operation är en stor händelse för många patienter och kan leda till rädsla och oro där höga krav ställs på anestesisjuksköterskans förmåga att kommunicera och bemöta patienterna professionellt. Patienterna överlämnar sig själva och sin kropp i någon annans händer, detta kan skapa känslor av maktlöshet och utsatthet. Oro är något alla människor erfar någon gång och är en del av livet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av oro perioperativt. Metod: En litteraturstudie där urval skett med inklusions- och exklusionskriterier och datainsamling har utförts genom systematisk sökning. Resultatet består av elva kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats enligt Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) riktlinjer. Resultat: Resultaten presenteras i tre huvudkategorier. Förlorad autonomi, Rädsla för operationen och dess resultat samt Ovisshet inför framtid. Resultatet visar att i upplevelsen av oro finns vissa återkommande mönster som kan gestalta sig i känslor av att förlora kontrollen över sig själv och sin kropp, av sårbarhet och utsatthet, av rädsla för operationen exempelvis att vakna och att dö under anestesin och operationen. En osäkerhet beskrevs i väntan på operation där behovet av att få information varierade. Patienterna beskrev även en osäkerhet över sin rehabilitering samt hur livskvaliteten skulle vara efter operation. Slutsats: Alla känslor som skapar oro i samband med en operation kan skapa ett lidande för patienten. En viktig del som framkommer i studiens resultat är att dessa olika känslor ofta uppstår på grund av att patienterna inte vet vad som ska hända. Detta visar att tydlig information är viktigt för att kunna lindra patientens oro och lidande perioperativt. Där spelar anestesisjuksköterskor en stor roll i att ge denna information och skapa ett förtroende hos patienten. Genom att lindra patientens oro preoperativt kan patienternas mående postoperativt påverkas. / Background: Anesthesia and surgery are a major event for many patients that can lead to fear and anxiety where high demands are placed on the anesthesia nurse's ability to communicate and respond to patients professionally. Patients surrender themselves and their bodies in someone else's hands, this can create feelings of powerlessness and vulnerability. Anxiety is a part of life and something everyone experience. Aim: The purpose was to describe patients´ experiences of perioperative anxiety.   Method: A literature study where selection with inclusion and exclusion criteria and data collection have been carried out through systematic searches. The result consists of eleven qualitative articles that have been analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) recommendations.   Results: The results are presented in three main categories. Lost autonomy, Fear of the operation and its results, and Uncertainty for the future. The result shows that in the experience of anxiety there are certain recurring patterns that can manifest themselves in feelings of losing control of oneself and one's body, of vulnerability and of being exposed, of fear of the operation, for example, of waking up and of dying during anesthesia and surgery. An uncertainty was described while waiting for surgery where the need to obtain information varied between patients. Patients also described uncertainty about their rehabilitation as well as what the quality of life would be after surgery.   Conclusion: All feelings that create anxiety in connection with an operation can create a suffering for the patient. An important part that is evident in the study's results is that these different emotions often arise because patients do not know what is going to happen. This shows that distinct information is important in order to relieve the patient's anxiety and suffering perioperatively. Anesthesia nurses play a major role in providing this information and creating patient confidence. By alleviating the patient's concerns preoperatively, the patients' well-being can be affected postoperatively.

Bakgrund: En stor revision av lagstiftningen för tvångsvård skedde 2008 då lagen om öppen psykiatrisk tvångsvård [ÖPT] tillkom. En av intentionerna med lagstiftningen var att användandet av tvångsåtgärder skulle minska, och patienter som får vård i ÖPT vistas i regel i sitt hem. Det finns dock bestämmelser att förhålla sig till för den som får öppen tvångsvård, vårdformen är tämligen omfattande och påverkar nästan alla aspekter av en individs vardag. Studier om vilka erfarenheter och upplevelser patienterna faktiskt har av att vårdas i ÖPT är dock sällsynta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård Metod: Åtta patienter som vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård har ingått som deltagare i studien. Det är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, intervjuerna var individuella och analyserades med en manifest metod för att synliggöra patienternas egna ord om sina erfarenheter. Resultat: Resultatet beskrevs genom temat: Begränsningar och möjligheter, och visade att flertalet områden i deltagarnas liv berördes. Resultatet kunde sammanfattas i fem huvudkategorier: Att känna sig begränsad i sin vardag; Att känna vanmakt av att inte bli trodd och inte kunna påverka; Att känna sig utanför och inte förstå sina rättigheter; Att känna sig involverad av att bli sedd och hörd samt Att vårdens innehåll är viktigare än formen. Slutsats: Att vårdas i ÖPT innebär att känna sig begränsad, men slutsatsen är att denna erfarenhet till viss del kan hänga samman med otillräcklig medvetenhet hos patienter om vad ÖPT och dess villkor innebär. Vården misslyckas i vissa fall att tillgodose patienters behov av och rätt till information, och det finns uppenbara brister i att involvera både patienter liksom anhöriga i utformandet av vården, samt hur vården tar hänsyn till patienters lagliga rättigheter. Vården kan också bli bättre på att ge patienter personligt anpassad information samt tro på patientens önskan att medverka. Att patienter bjuds in till diskussion och medverkan kan öka möjligheter till förståelse och acceptans för vårdbehovet, att ges utrymme att få uttrycka sin åsikt samt ha möjlighet att påverka stärker också autonomi. Det är även betydelsefullt för patienterna att finnas i ett sammanhang, omvårdnadspersonal behöver därför tillvarata de erfarenheter som beskrivs som främjade och arbeta motiverande. Det finns positiva konsekvenser av vårdformen, såsom ökat stöd som ett resultat av tvingande samverkan. Men vi drar slutsatsen av att finns betydande brister, varför det är ett angeläget område i behov av översyn gällande hur patienters lagliga rättigheter tillgodoses.

Bakgrund: Sjukdom kan innebära en påverkan på något mer än det fysiska, sjukdom kan även innebära något annat än ohälsa. Sjuksköterskans kunskap samt relationen mellan sjuksköterska och patient är en viktigdel i skapandet av trygghet i hälsoprocesserna. För somligakan sjukdom ha en positiv effekt på hälsan. Penicillinet kom med stora möjligheter att behandla infektioner, men snabbt började bakterier utveckla resistens. Idag är de vanligaste, anmälningspliktiga multiresistenta bakterierna i Sverige MRSA, ESBL och VRE. Det innebär förhållningsregler för patienter och gör att hälso-och sjukvården behöver genomföra smittskyddsåtgärder för att minska spridning. Sjuksköterskan kan känna osäkerhet och rädsla i omvårdnaden av dessa patienter vilket kan ha en inverkan på den jämlika vård som enligt lagen ska ges. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL eller VRE). Metod: En litteraturöversikt där informationssökning har gjorts i PubMed, CINAHL och SwePub. Artiklar inkluderades om de svarade på syftet, var orginalartiklar, publicerade mellan 2010-2020, skrivna på engelska, hade kvalitativ eller mixad metod, var granskade av referenter och hade ett etiskt godkännande. Den insamlade datan analyserades av författarna och sammanställdes i tre teman och tillhörande underteman. Resultat: Tre teman vilka rubricerades som känslomässig påverkan, upplevelser i mötet med hälso-och sjukvård och förändringar i relationen till andra. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuteras gentemot Livsvärldsteorin, bakgrunden, andra referenser och författarnas egna tankar. / Background: Disease can have impact on something more than the physical, disease can be something else than illness. The nurse’s knowledge and the relationship between nurse and patient is an importantpart in creating safety in the health processes. For some, disease can have a positive effecton the health. The penicillin came with great possibilities in treating infections, but the bacteria quickly began to develop resistance. Today, the most common notifiable multidrug-resistant bacteria in Sweden are MRSA, ESBL and VRE. It induces instructions for patients and the health care has to conduct disease control to reduce spread. The nurse can feel uncertainty and fear in the caring of these patients, which can have an impact on the equal care which is to be given according to the law. Aim: The aim was to illustrate patients’ experiences of living with multidrug-resistant bacteria (MRSA, ESBL or VRE). Method: A literature review where the information search has been conducted in PubMed, CINAHL and SwePub. Articles were included if they answered to the aim, was original articles, published between 2010-2020, written in English, had qualitative or mixed method, were peer-reviewed and had an ethical approval. The collected data were analysed by the authors and compiled in to three themes and belonging sub-themes. Results: Three themes who were labelled emotional impact, experiences in the encounter with health care and change in the relationship with others. Discussion: The result of the literaturereview was discussed towards Life World Theory, the background, other references and the authors’ own thoughts.

Bakgrund: Antalet njurtransplantationer har under de senaste åren ökat i Sverige. För patienter med CKD-5 är det den säkraste åtgärden för att kunna leva ett längre och bekvämare liv. En njurtransplantation från en levande donator bidrar till bättre återhämtning och längre liv. Den grundutbildade sjuksköterskan behöver ha god insikt i ämnet njurtransplantation för att ge god och säker vård, både medicinskt och omvårdnadsmässigt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska patienters upplevelser i väntan på njurtransplantation med en levande donator. Metod: I litteraturstudien används tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.  Resultat: Resultatet belyser två huvudteman, förväntningar i väntan samt förändrade relationer. Deltagarna i studien upplevde känslor som hopp, oro, förhoppning om att kunna återgå till ett normalt liv samt skuld. Mottagarnas upplevelser varierade beroende på vilken relation de hade till donatorn. Slutsats: Det är viktigt för den grundutbildade sjuksköterskan att ge korrekt omvårdnad och god information till patienten. Sjuksköterskan kan bidra till god omvårdnad genom stöttande samtal och att initiera kontakt mellan donator och mottagare. Mottagarna upplever levande njurtransplantation som livsomvälvande, och många olika känslor och funderingar väcks till liv. / Background: The number of kidney transplants has increased in Sweden in recent years. Kidney transplantation is the safest measure for patients living with CKD-5, it prolongs and leads to a better life. A kidney donation from a living donor contributes to better recovery and a longer life. The graduate nurse needs good insight regarding the subject of kidney transplantation to be able to provide adequate and safe care, both in the aspect of medicine and care. Aim: The aim of this literature study is to explore patients' experiences while waiting for a kidney transplantation from a living donor.  Method: In this literary study ten scientific articles were used with a qualitative method. Results: In the result two main themes arose, Expectations in waiting and Changing relations. The participants of this study experienced feelings of hope, worry, hope of getting back to a normal life and guilt. Recipients' experiences varied depending on what relation they had to the donor. Conclusion: It is of importance to the graduate nurse to provide just care and correct information to the patient. The nurse is able to contribute to just care through supportive conversation and initiating contact between the donor and the recipient. The recipient perceives waiting for kidney transplantation as life changing, and many diverse feelings appear.

Bakgrund: Idag är det drygt 700 personer som väntar på en njurtransplantation i Sverige. Njurtransplantationen är en räddning från döden för många patienter som genomgår dialys behandling eller andra former av interventioner för att kunna leva ett ”normalt liv”. För att kunna erbjuda den bästa omvårdnaden bör sjuksköterskan ha en god kunskap om patienters upplevelser. Syfte: Avsikten med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga studier med kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning av artiklarna och sammanställning av resultat genomfördes. Resultat: Resultaten presenteras genom två tema som omfattar patienternas upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Teman som valdes ut är:Osäkerhet i väntan på en njurtransplantation; Behovet av stöd från omgivningen. Slutsats: Att få en njurtransplantation innebär en chans till ett nytt liv. Den komplexa processen som en transplantation innebar framkallade många upplevelser hos patienter med njursjukdom. Vårdens insatser bör vara inriktade på att utveckla strategier och vara mer fokuserade på patienternas behov av information och kunskapsutveckling för att kunna hantera upplevelserna vid väntan på en njurtransplantation. / Background: There are currently around 700 people waiting for a kidney transplant in Sweden. Kidney transplantation is a lifesaver for many patients undergoing dialysis or other previous interventions to be able to live a “norma llife”. In order to be able to offer the best care, the nurse should have a good knowledge of patients' experiences. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on patients´ experiences of waiting for a kidney transplant. Method: The literature study is based on ten scientific studies with a qualitative method. Quality review of the articles and compilation of results was carried out. Results: The results are presented through two themes that include patients´experiences of waiting for a kidney transplant. Themes selected are: Uncertaintyin waiting for a kidney transplant; The need for support from the environment. Conclusion: Getting a kidney transplant means a chance at a new life. The complex process involved in a transplant evoked many experiences in patients with kidney disease. Healthcare efforts should develop their strategies and be more focused on the patients´ needs for information and knowledge development in order to be able to manage the experiences while waiting for a kidney transplant.