Syftet med denna studie är att undersöka hur kön/genus och sexualitet gestaltas i figurteater i förskolan samt om/hur berättelserna som gestaltas utmanar och/eller reproducerar normer kring kön/genus och sexualitet. Genom kvalitativ metod och observationer där pedagoger gestaltat figurteater har empirin samlats in och analyserats med Butlers (i Rosenberg 2005; 2007) begrepp performativitet och den heterosexuella matrisen. Med begreppen som analysverktyg har tre mönster trätt fram i empirin från observationerna i förhållande till mina två frågeställningar. Mönstren är: figurerna, aktörskap och heterosexualitet. Mina frågeställningar är:•Hur gestaltas kön/genus och sexualitet i narrativen?•Vilka berättelser gestaltas med figurteater i förskolan, är det utmanande och/eller reproduktiva berättelser?Resultatet av denna studie visar att gestaltningarna med figurteater till största delen reproduserar de rådande normer kring kön/genus och sexualitet. Det fanns några exempel när pedagoger bröt mot de rådande stereotypa kön/genus normerna genom att förändra berättelsen, karaktärers aktörskap eller hur figurernas såg ut i gestaltningen däremot fanns det ingen annan sexualitet gestaltad än den heterosexuella. Slutsatsen är att de berättelser som gestaltas till mycket liten del utmanar de rådande normerna kring kön/genus och sexualitet.

Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap 106 91 Stockholms universitet 08-16 20 00 vx  Handledare: Magdalena Holdar Titel och undertitel: Empirens belysning: Ljuskronorna på Rosersbergs slott 1818–1860 Författare: Isabella Forssberg  Kontaktuppgifter till författaren: tel: 070-4537559 e-mail: bella_forssberg@hotmail.com  Uppsatsnivå: kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2021 ABSTRACT: Den här uppsatsen behandlar performativiteten hos ljuskronorna på Rosersbergs slott 1818–1860 då slottet var regelbundet bebott av Karl XIV Johan och Desirée. Författaren har kartlagt vilka ljuskronor som byttes ut när Karl XIV Johan och senare Desirée tog över slottet från Karl XIII och Charlotta. Detta har gjorts utifrån bouppteckningar, inventarieförteckningar och en rekvisition. Författaren har även besökt Rosersbergs slott för att kontrollera vilka ljuskronor som hänger kvar från den tid då Karl XIV Johan och Desirée bebodde slottet. Syftet har varit att analysera hur ljuskronornas utformning och ljusbringande egenskaper kunde påverka intrycket av rummen när de var bebodda, samt kartlägga och analysera vad valet av ljuskrona kan säga om rummens roll och funktion under Karl XIV Johans och Desirées tid. Det teoretiska ramverket utgörs av Mårten Snickares beskrivning av performativitet. Föremål och byggnader kan genom sin utformning och funktion påverka hur människor förhåller sig till dem. De har en agens genom att de får människor att agera på ett visst sätt i relation till dem. Performativ analys har även varit den metod som använts för att analysera hur ljuskronornas funktion och utseende påverkar hur rummet kunde användas och uppfattas under Karl XIV Johans och Desirées tid.  Undersökningen har resulterat i en fördjupad förståelse för hur slottet kunde uppfattas beroende på hur de olika rummen var belysta. Mer representativa rum hade mer belysning, vilket visar att ljus var en statussymbol under 1800-talets första hälft. Studien visar att Karl XIV Johan och Desirée bytte ut de flesta äldre kristallkronor och övriga ljuskronor mot nya, större kristallkronor och framför allt amplar i brännförgylld brons när de tog över slottet. Detta tyder på att ljuskronornas utformning ansågs viktigt. Nya ljuskronor bidrog med att modernisera slottets utseende. Slutsatsen är att ljuskronornas utseende och funktionalitet hade stor påverkan på hur rummen de hängde i kunde användas, men även att rummens tilltänkta funktion påverkade valet av ljuskrona.   Nyckelord: Rosersbergs slott, empir, ljuskronor, kristallkronor, bronsamplar, brännförgyllt brons, Karl XIV Johan, performativitet.

Inom vår utbildning och speciellt den verksamhetsförlagda utbildningen som vi haft inom fritidshemmet, har vi sett brister och otydlighet i samverkan på våra respektive skolor. Detta fick oss att tänka på vad samverkan innebär och hur det kan se ut när samverkan fungerar mellan fritidshemmet och skolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och belysa hur fritids- och klasslärare ser på samverkan och de positiva samt negativa aspekterna som existerar i verksamheterna. Studien har utgått från en kvalitativ metod där intervjuer hölls med tre fritidslärare och tre klasslärare från olika skolor i södra Sverige. Vi har formulerat tre frågeställningar som hjälpt oss att förstå hur samverkan kan genomföras på olika arbetsplatser och mellan olika människor. Teorierna vi utgår från i analysen är performativitet och social konstruktivism. Studiens resultat visar att samverkan utförs på liknande sätt på olika arbetsplatser, fritids- och klasslärare har samma syn på samverkan och dess innebörd. Något gemensamt vi såg mellan alla informanter är att de nämner hur viktig kommunikation mellan kollegor är, samt att samverkans främsta uppgift är att bidra till elevernas utveckling och lärande i skolan på ett gynnsamt sätt.

This essay aims to examine how fan fiction texts and the digital non-profit platform Archive of Our Own can provide queer separatist spaces for reorienting cis- and heteronormativity as well as how that is manifest in the published stories. It does so through an analysis of the platform’s design and accessibility and through a reading of two short stories from the collection QUEER CONVERSATIONS by the pen name heliosole. Results include that the platform makes space for non-normative stories by being free of use, its equality between moderators, writers, and users, its tradition of education and resistance, by making writing accessible and collaborative, using famous characters’ voices for speaking comforting truths and by challenging norms regarding sexuality and temporality.

Syftet med denna uppsats är att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen med hjälp av queerpedagogiska teoretiska synteser. Resultaten från teoriutvecklingen är följande: - Queerteoretikern Butlers begrepp subversivitet kopplas till Piagets begreppspar ackommodation/assimilation. - Det queerteoretiska begreppet performativitet kopplas till Vygotskijs teori om språket som redskap för förändring, samt till hans teori om det kollektiva minnet. - De av Kumashiro sedan tidigare skapade fyra strategierna för förändring, inspirerade av Freires frigörande pedagogik samt poststrukturella teorier. Några slutsatser dras om hur en ny sex- och samlevnadsundervisning bör se ut. Perspektivskiftet från konstruktivism till poststrukturalism kan få sex- och samlevnadsundervisningen, förutom att synliggöra diskriminerande strukturer, att även bryta upp dessa strukturer med hjälp av subversiva metoder. Synen på makt och kunskap bör diskuteras, mer elevinflytande bör införas och en normmedvetenhet behövs hos både elever och lärare. / The purpose of this paper is to develop sex and relationship education using queer pedagogical theoretical synthesises. The results from the development of the theory are as follows: - The queer theorist Butler's concept of subversivity is connected to Piaget's concepts of accommodation and assimilation. - The queer theoretical concept of performativity is connected to Vygotskij's theory of the language as a tool for change, as well as his theory of the collective memory. - The four strategies for change, earlier created by Kumashiro inspired by Freire's emancipatory pedagogy and poststructural theories. Some conclusions about a new sex and relationship education are reached. The change in perspective from constructivism to poststructuralism can make sex and relationship education, instead of only making discriminating structures visible, also deconstruct these structures through subversive methods. The view on power and knowledge should be discussed, more student influence should be fostered, and finally, a better awareness of norms should be developed both in students and in teachers.

Utifrån vår erfarenhet råder det en övervägande könsnormativitet i den litteratur som riktar sig till barn och som används i förskolans verksamhet. Forskning visar att litteraturen i förskolan bland annat fungerar som ett verktyg i barns identitetsskapande och att förskollärare via litteraturen reproducerar normer inför barnen. Vi ser därför att det är av vikt att litteraturen i förskolan skildrar olika bilder av kön, inte enbart de normativa. Vår studies syfte är att undersöka hur kön framställs hos ett antal rollfigurer i ett urval av bilderböcker. Studien bygger på en kvalitativ metod, i detta fall en djupgående läsning av materialet som sedan analyseras utifrån en multimodal analysmodell. Detta görs med hjälp av genus- och queerteori, med ett fokus på begreppen kön och performativitet samt normer och normkritik. Urvalet av böcker baseras på en webenkät samt på statistik från Malmö Stadsbibliotek. I studien framkommer det att rollfigurerna i böckerna i vissa fall uppvisar könsnormativa attribut och egenskaper, medan de i andra fall agerar tvärtemot traditionella uppfattningar om kön. Slutsatsen blir således att skildringen av rollfigurerna är mer komplex än vad som antagits från början.

Denna uppsats behandlar två barnporträtt utförda av Alexander Roslin utifrån ett performativt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka en relativt outforskad aspekt av dennes konstnärskap samt hur detta relaterar till det samhälle konstnären verkade i. Hur upplysningens syn på barnet tar sitt uttryck i Alexander Roslins två barnporträtt samt hur detta kan analyseras utifrån ett performativt perspektiv är två centrala frågeställningar för uppsatsen. Frågeställningarna kommer att besvaras genom ett antal teoretiska utgångspunkter, där Jean-Jacques Rousseaus Émile, eller Om uppfostran är mest central. Metoden som uppsatsen kommer tillämpa är baserad på en komparativ analys av de två barnporträtten utifrån ett performativt perspektiv. Uppsatsens disposition är uppdelad i två kapitel, där det initiala beskriver och jämför de två porträtten, och det andra analyserar porträtten utifrån begreppet performativitet.  Uppsatsens generella resultat visar på en korrelation mellan det allmänna samhällets syn på barnet under 1700-talet och Alexander Roslins porträtteringar av barn. Detta understryks av uppsatsens performativa analys, som vidare bidrar till en djupare förståelse för hur samhället under 1700-talet och dess ideal tar sitt uttryck i en konstnärs skildringar.

This study aims to investigate how LGBTQI individuals have experienced the visibility of LGBTQI perspectives in religious education and how religious educators can integrate LGBTQI perspectives into teaching to ensure an inclusive learning environment for all students. To address the research questions, semi-structured interviews were chosen as the data collection method, followed by thematic analysis of the collected material. The results of the study indicate that LGBTQI individuals have experienced negative portrayals of LGBTQI perspectives in education. All LGBTQI individuals emphasize an experience of heteronormalized religious education and express the need for modernization of teaching practices. Furthermore, the results show that language plays a significant role in integrating LGBTQI perspectives into religious education. Religious educators point out that the existing curriculum documents are clear enough to enable teaching about LGBTQI perspectives and religion. However, they also highlight that school textbooks often inadequately address the subject, requiring educators to seek and utilize additional materials to enhance their teaching. Another perspective that emerges is the importance of integrating norm-critical pedagogy. All religious educators stress the importance of creating an atmosphere where students are encouraged to have open and respectful discussions about LGBTQI perspectives and religion. Finally, the study's results are discussed in relation to previous research and the theoretical framework of the study.

The purpose of this study was to create a deeper understanding of the identity and self-image of female Swedish emigrants of the 1880s-1920s with the help of preserved personal objects by answering the following questions with a microhistory approach: What significance did material objects have for the identity formulation of female Swedish emigrants in healthcare in America? And, What do the material objects tell us about the identity, self-image and experience of these unmarried female Swedish-American emigrants? To answer the questions material sources have been examined with the use of Wilhelm Dilthey's hermeneutic method of interpretation. A method where historical understanding is viewed as essential for our ability to interpret historical meaning. And with the use of material culture theory, grounded in the theoretical concepts of objectification, consumption and performativity resulted in the following conclusions: The material objects had meaning in the identity formulation in such a way that they helped the women in this study to create and interpret their identities in relation to their material surroundings, the ideals of the time, their professional status and professional role. With clothes, personal items and documents, they created their identities according to the ideals of the time in relation to their professional status and professional role. The material objects have a lot to tell about the identities, self-images and experiences of the female Swedish American emigrants and about how they created a sense of belonging and a place for themselves in their new life. Through the material objects they use to portray their identity, they demonstrate their disposable income and legitimize and confirm their social, personal and professional success and status. Above all, the source material tells about the importance of their professional identity in shaping their identity and self-image, something that is reinforced in their expression over the years. Based on how they stage and create the image of themselves as successful, independent and with high professional status, we can also understand that this was a large part of their self-image.

Min undersökning syftar till att undersöka hur genus skapas i den nyaste Disneyfilmen med kvinnlig karaktär – ”Turning red” (2022). Uppsatsen undersöker även hur tidigare Disneyprinsessor gestaltats i film, och hur protagonisten i ”Turning red” – Mei Mei gestaltas. Jag valde att undersöka detta eftersom det finns mycket forskning kring Disneyprinsessor och dess stereotypiska uttryck i film och sagor, och jag ville därför ta reda på hur den nyaste filmens kvinnliga karaktär gestaltats. Jag ville undersöka om det fanns samma stereotypiska uttryck, eller om nya tillkommit. Jag ville med detta ta reda på om stereotypiska uttryck och könsroller var gömda i filmen, och hur dessa formades. Detta är viktigt att ta reda på eftersom genusskapande i filmer påverkar hur vi i samhället skapar genus, och vice versa. Något som särskilt är viktigt att uppmärksamma i Disneyfilmer eftersom de är otroligt populära och dessutom de som visar barn en fantasivärld – som de tolkar som verklighet. Jag har använt mig av en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka detta, och har utfört en tematisk analys med en abduktiv ansats och en hermeneutisk kunskapssyn. Resultatet visade att ”Turning red” innehöll könsterotypiska budskap, även om det också fanns en del nyanserade egenskaper hos Mei Mei. Resultatet visade också att genusskapande i samhället hänger ihop med hur genuskapande visas i film. / My research aims to examine how gender is created in the newest Disney film that contains a female character - "Turning red" (2022). The essay examines how previous Disney princesses have been portrayed in film, and how the protagonist in "Turning red" - Mei Mei - is shaped. I chose to investigate this because there is a lot of research about Disney princesses and their stereotypical expression in movies and fairy tales, and I wanted to find out how the female character of the newest movie had been portrayed. I wanted to investigate if the same stereotypical expressions existed, or if new ones were added. I also wanted to investigate whether stereotypical expressions and gender roles were hidden in the movie, and how these were shaped. This is important to investigate because gender-shaping in movies affects how we in society creates gender, and vice versa. Something that is especially important to pay attention to is Disney movies because they are incredibly popular. They are also those that shows children a fantasy world – which they perceive as reality. I have used a qualitative content analysis to investigate this and have carried out a thematic analysis with an abductive approach and a hermeneutic view of knowledge. The result showed that "Turning red" contained gender stereotypic messages, although there were also some nuanced characteristics of Mei Mei. The result also showed that gender creation in society relates to how gender creation is shown in movie.