Syftet med denna uppsats var att undersöka barnlitteratur som görs tillgänglig på fritidshemmet ochhur böckerna kan komma att förespråka eller bryter genusstereotyper. Detta görs genom en kvalitativtextanalys av fyra utvalda böcker från olika fritidshem i Stockholmsområdet. Analysen fokuserade påtvå kategorier, handling och karaktärer. Utifrån kategorierna undersöktes egenskaper och beteendenkan kopplas till Nikolajevas (2017) tabell för stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper.Resultatet från analysen visade att två böcker hade tydliga genusstereotyper och två böcker utmanandestereotypiskt beteende. Förhoppningen med denna studie är att belysa vikten av litteraturen som barnkan ta del av på fritidshemmet och vikten i att fritidslärare arbetar normkritiskt med litteraturen. Dettaför att belysa att genus är en social konstruktion som kan konstrueras till att bli mer inkluderande och jämlik.

This study examines the perspectives and lived experiences of seven blind men in their embodied tactile, audial and olfactory sensations and experiences, and situating their identities in both societal and historical conditions and social discourses and prejudices in regards to masculinity, blindness and disabled bodies. Through theories on embodiment, phenomenology, gender performativity, crip theory and intersectional theory, studies on blind gendered experiences, historical research on blind life experiences in Sweden, and linguistic and cultural representations of blindness, this study examines how the subjectivity of each participant is created in the meeting and interactions between the individual embodied experience and the societal intersubjective experience of living in a blind body. The participants regard masculinity as a collection of norms, attitudes and expectations, that is characterized by a competitive social dominance, scarce or lack of emotional expressions, egocentrism and disregard for other, and being sexually active and successful. Masculinity is expressed through a range of embodied performative actions such as audibly, tactile, olfactory, and visually. The participants The participants express a societal pressure on performing masculinity, as living as a blind subject and not adhering to assigned gender norms have profound effects and consequences on the individuals options and opportunities to form both professional and intimate relationships, and thus accelerate risks of experiencing unemployment, stigmatization, and social isolation. The rigid frames of masculinity blind men live under is closely intertwined with their socioeconomic status in society, and the empowerment and broader representation of disabled bodies och subjects is the key to a more open untethered blind expression and understanding of gender.

Sedan flera år tillbaka har kvinnor inte haft samma förutsättningar inom polisbranschen som män, däremot har polisyrket på senare år blivit mer jämställt. Allt fler kvinnor kommer in i branschen och arbetar i yttre tjänst. Av denna anledning har samhällets förväntningar på polisyrket förändrats och utvecklats - men än idag finns särskilda förväntningar på poliskvinnor. Syftet med denna studie är att belysa hur kvinnliga poliser i yttre tjänst skapar och formar en yrkesroll och professionell identitet i förhållande till polismyndighetens traditionellt sett maskulina arbetsplatsnormer. Denna kvalitativa studie har genomfört 10 semistrukturerade intervjuer av kvinnliga poliser som arbetar i yttre tjänst i Sverige. Med ett socialpsykologiskt perspektiv har detta arbete en utgångspunkt i teorier som berör normativt beteende, rolltagande, traditionella könsroller och identitetsskapande. Studien resulterade i att poliskvinnor formar en professionell identitet i förhållande till arbetsplatsen och dess arbetsplatsnormer, och även i förhållande till samhällets förväntningar på yrkesrollen. Kvinnliga poliser har en yrkesroll som utstrålar trygghet och medför lugn, vilket återspeglar ett emotionellt arbete. Detta bidrar till att poliskvinnor har ett stort socialt ansvar när de arbetar och förväntas vara omhändertagande / For several years, women have not had the same conditions in the police force as men, but in recent years the police profession has become more equal. More and more women are entering the industry and working in external service. For this reason, society's expectations of the police profession have changed and developed - but even today there are special expectations of police women. The aim of this study is to analyze how female police officers in external service create and shape a professional role and professional identity in relation to the police force’s traditionally masculine workplace norms. This qualitative study has conducted 10 semi-structured interviews of female police officers working in external service in Sweden. From a social psychological perspective, this work is based on theories that concern normative behavior, role-playing, traditional gender roles and identity creation. The study resulted in police women forming a professional identity in relation to the workplace and its workplace norms, and also in relation to society's expectations of the professional role. Female police officers have a professional role that radiates security and brings calm, which reflects an emotional work. This contributes to police women having a great social responsibility when they work and that they are expected to be caring.

This study examines how hegemonic gender norms are reproduced and resisted in the seventh season of the Swedish reality show Gift vid första ögonkastet. Through the lens of Butler's theory of performativity, the study uses Fairclough’s critical discourse analysis to uncover the hidden ideologies in the language used in the show.  The show’s material consists of the contestants and their discussions, as well as a panel of experts who guide both the audience and the contestants in their relationship struggles. The language analyzed is that of both the contestants and the experts. With a selection of fourteen scenes, the study aims to analyze how the language used can establish and reproduce hegemonic gender norms as well as reject and resist said norms.  The results show that the reproduction of hegemonic gender norms is mainly achieved by differentially ascribing certain attributes to women and others to men. Resistance against hegemonic gender norms by contestants is almost exclusively enacted by the show’s women, mainly by pointing out to the men their use of heterosexist language and demanding them to participate in traditionally feminine behavior. This demand leads to a new masculine gender norm in the studied context, a norm which differs from the one the show’s men usually participate in. The results also show that the panel of experts have an amplifying function: As part of the production apparatus, they elevate certain subjects and disputes to create particular narratives.

White nationalism is an ideology on the rise. Thus, it is important to understand why many men and women chose to engage with the ideology. This study aims to deepen the understanding of how women in online white-nationalist communities construct their gender through discursive practices, by using theories and concepts developed by Judith Butler and V. Spike Peterson. By researching this mostly uncharted phenomenon this study provides insight into how gender roles and white-nationalist ideas intersect and how the female users on Stormfront.org self express in relation to these ideas. Using netnography and thematic analysis the users' posts were presented in themes that illuminate different aspects of how they construct their gender. The key findings of this study reinforce earlier studies in emphasizing the role of motherhood and child rearing as essential parts of being a woman. They also show how femininity and white skin are constructed as inseparable, as women can not have one without the other. The need for a woman to have knowledge about white culture and to be educated is also a recurring theme. Lastly, the study also concluded that a renegotiation of the gender roles is taking place on the forum, where some users object to the overly traditional ideals of how a woman should be, requesting a more progressive way to view gender within white nationalism.

Uppsatsen är en redogörelse för en dekonstruktivistisk läsning av Karin Boyes första prosaverk Astarte (1931), utifrån James L. Calderwoods teori om creative uncreation i det poetiska skapandet. Med denna blick på texten så som varande en akt av nedmontering och med utgångspunkt i Judith Butlers teori om könets performativitet, framträder i läsningen av Boyes roman en strävan efter att plocka isär samhälleliga (van)föreställningar och schabloner gällande konsten, poesin, modet osv. i allmänhet och kvinnan, i synnerhet. Analysen är strukturerad efter Calderwoods idé om att det poetiska skapandet kan vara en rörelse från ingenting mot ett någonting eller en rörelse från någonting mot ett ingenting, och är således ordnad i två delar: en som behandlar creation, skapandet av föreställningar, och en rörande creative uncreation, nedmonterandet av dessa. I slutdiskussionen aktualiseras två essäer av Boye, ”Dagdrömmeriet som livsåskådning” och ”Språket bortom logiken”. Boyes tankar kring konst och litteratur som stelnad i konvention och hennes längtan efter ett nytt språk som kan söka sig bortom vedertagna symboler och tecken, sätts här i samband med resultaten för den dekonstruktivistiska läsningen av romanen. Uppsatsen innehåller även en kort redogörelse för Astartes mottagande vid dess utgivning och synen på romanen i tidigare forskning.

This paper analyzes two paintings by the British artist Gwen John. The purpose is to investigate how the two paintings The brown teapot and Portrait of Mrs Atkinson communicate performatively with the viewer and whether individual picture elements can be thought of as metaphors for a flow of time. Theoretically, the study is based on the concepts of performativity and temporality to create a discursive framework that is then used to ask questions that seek to answer hypotheses in accordance with the purpose formulation. One conclusion is that both paintings appears to place the beholder outside the image and that limits the viewer's active response. In the portrait of Mrs Atkinson, it is also not possible to meet the model's gaze, which creates further distance to the viewer. Both paintings are interpreted as an expression of a slow flow of time, mainly by the way they exclude the viewer from an active and direct space to respond to, but instead offering a contemplative and reflective passive role as a beholder.

Maskulinitet kan förstås som något en gör, och uttrycker genom tal och handlingar. Musik ochlåttexter är en arena där maskulinitetskonstruktioner kan synliggöras. Håkan Hellström är en avSveriges största manliga artister och hans låttexter har studerats tidigare kring bland annat hur dekonstruerar maskulinitet. Dessa har visat att Hellström utmanar dominerande maskulinitetsideal,genom att vara en pojkaktig och normbrytande figur. Dock har de tidigare studierna berört andrateoretiska utgångspunkter än vad denna studie utgår ifrån, och därmed öppnar min studie upp för fler tolkningsmöjligheter av ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskulinitetkonstrueras i Hellströms låttexter, samt hur låttexterna anknyter till omgivande kontexter och hurdessa samspelar med konstruktionen av maskulinitet. Jag har ämnat erbjuda fler perspektiv tillhur maskulinitetskonstruktionerna i Hellström låttexter kan förstås. Materialet till studien bestod av låttexter från Hellströms åtta fullängdsalbum utgivna 2000-2016 samlade i boken “Sjung ditt liv: alla låtar och en massa bilder” (Hellström, 2016). För att analysera låttexterna har jag använtmig av närläsning, inspirerat av musikforskaren Lars Lilliestams studie “Svensk rock: musik,lyrik, historik” (1998). Närläsningen resulterade i fem teman som låttexterna delades in i: Göteborg, berusningsmedel, romantik, självbiografiska berättelser och relationen till arbetarklassen. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna performativitet, homosocialitet och genusslentrian undersöks tematikens innehåll genom dess användning av ord, beskrivningar av subjekt, platser och känslor för att blottlägga hur dessa fungerar att forma och konstruera maskulinitet. Genom min analys kan jag visa att Hellström konstruerar flera maskuliniteter, som uttrycks på olika sätt. Det här blottlägger maskulinitet som instabil, föränderlig och kontextberoende. Maskulinitetskonstruktionerna förändras beroende på vem eller vilka låttexterna riktar sig mot, eller görs tillsammans med. Ytterligare en aspekt somuppmärksammats är att låttexternas intertextuella referenser antyder på en homosocial kultur genom referenser till kanoniserade verk skrivna av män, manliga musiker och manligarbetarklass.

One of the main preconditions of this thesis is that identity is a relational process. Another precondition is that the process of constructing a librarian identity begins when students of Library- and Information Science (LIS) categorize themselves based on their belief of what the librarian profession is. A third precondition is that librarian stereotypes are categorizations of what is means to be a librarian. Their simplified construction makes them hard to change. In order to understand the process of constructing identities in the librarian profession two narratives on what it means to become a librarian are identified – one narrative is from the LIS discipline and one is from popular culture. By combining Fairclough’s critical discourse analysis with Butler’s theory of subversive performativity and social identity theory, ten bachelor and master theses by LIS students are analyzed. Five theses investigate the librarian identity and five investigate librarian stereotypes in popular culture.This thesis finds that the whereas stereotypes re-produce gender as power relations, telling a story of the public librarian as feminine and lacking status, the discipline’s narrative on public librarian also equals to these gender structures. The same hegemonic masculinity may affect how future librarians identifies themselves with their profession. In accordance with the device that we are not born librarians, we become one, this thesis proposes that knowledge of social structures behind how librarians are portrayed can give librarians power over their own identification process.

Då Disney är en storproducent inom barnkultur kan det vara av intresse att undersöka hur de har framställt karaktärer i sina filmer. Studien fokuserar specifikt på hur genus och kön framställs i två nutida Disneyfilmer då filmerna ger en kontemporär bild på Disneys syn på genus och kön. Studiens fokus är på framställningen av huvud- och bikaraktär i filmerna Trassel och Röjar-Ralf. Studien är kvalitativ och textanalys används som metod för analysen av filmerna. Begreppet den heterosexuella matrisen från Judith Butlers performativa genusteori används i analysen av karaktärerna. Ytterligare används Nikolajevas schema om stereotypa kvinnliga respektive manliga egenskaper för att kategorisera och synliggöra hur karaktärerna är normativa och ickenormativa. Resultaten visar på att karaktärerna upprätthåller de heteronormativa förväntningarna av utseende och sexualitet men har både kvinnliga och manliga egenskaper oberoende av kön. Vidare visar resultaten att karaktärerna i Trassel utvecklas från att vara mer normativa till att vara mer icke-normativa medans i Röjar-Ralf så är de redan från början mer icke-normativa.