Temat för denna studie är flerspråkighet i samtida svensk raplyrik. Flerspråkighet betraktas här som språkväxling i konstnärlig framställning, och genom en kvalitativ analys av tolv svenska raptexter, utgivna mellan 2013 och 2019, undersöks vilka funktioner språkväxlingen har i texterna, hur den skapar mening och identitet och hur den kan tolkas på ett övergripande plan i relation till hiphop som genre. Utifrån Androutsopoulos (2010) relateras språkväxlingen till texternas struktur, och med grund hos Sarkar och Winer (2006) diskuteras språkväxlingens performativa, pragmatiska och poetiska funktioner, med särskild tyngdpunkt på performativitet (Pennycook, 2004). Analysen visar att språkväxlingens performativa, pragmatiska och poetiska funktioner kan tolkas utifrån fyra linjer som har att göra med genrespecifika drag inom hiphop: (1) konstruktionen av autenticitet, (2) framställningen av jaget, (3) hanteringen av rim och rytm och (4) spänningen mellan det lokala och det globala, till vilken kan kopplas en gestaltning av ett kulturellt mellanförskap.

I denna studie har jag undersökt hur kulturella föreställningar och normer om genus och klass påverkar hur vi ser på kropp, aktivitet och rum. Jag undersöker hur våra föreställningar om genus och klass har kodat våra kroppar och de aktiviteter som vi utför.För att undersöka detta riktar jag blicken mot matlagning och kök från 1900-talets början till 2016. Genom att studera hur kroppar kodas genom kulturella uttryck såsom skönlitteratur, kokböcker och tidskrifter förstås hur vi ser på olika kroppar. Hur vi ser på olika kroppar påverkar hur vi ser på de aktiviteter som dessa kroppar gör och på vilka aktiviteter som en viss kropp bör göra. Detta påverkar i sin tur hur vi skapar, ser på och använder rum. Rummets kodning påverkas således av vilka kroppar som utför vilka aktiviteter i rummet.Syftet med studien är att se på rum, inte som en neutral bakgrund till vardagslivet, utan som reflekterande av kulturella föreställningar och normer. / In this study, I examined how cultural beliefs and norms about gender and class have a ected how we view the body, activity and room. I examine how our notions of gender and class code our bodies and the activities that we perform.To investigate this I direct my gaze towards cooking and kitchen from the early 1900s to 2016. By studying how bodies are coded through cultural expressions such as literature, cookbooks and magazines we can move toward an understanding of how we look at di erent bodies. How we look at di erent bodies a ect how we look at the activities that these bodies do and what activities a certain body should do. is in turn a ects how we create, look at and use rooms. Room are coded by which bodies that carry out the activities in the room. e purpose of the study is to look at the room, not as a neutral backdrop to everyday life, but as a re ection of cultural beliefs and norms.

Under 2006 fick utvecklingsnämnden i Helsingborgs kommun bidrag från länsstyrelsen i Skåne för att kunna driva mansgrupper med invandrarmän. Sedan dess har ca 300 män genomgått utbildningen, vilken omfattas av tio tillfällen á tre timmar vardera. Överordnad målsättning med grupperna är att göra invandrarmännen mer delaktiga i svenska samhället. Dessutom ska deras attityder förändras och jämställdheten öka. Den teoretiska ansatsen består av en diskussion runt förhållandet mellan struktur och individ. Målet med diskussionen är att finna en medelväg mellan de två ytterligheterna. Vidare ges en förklaring till den diskursiva makten enligt Michel Foucault och Judith Butler. I uppsatsen analyseras därefter de normer som behandlas under undervisningen i mansgrupperna. Dessa normer hämtar näring från stereotyper om invandrarmannen samt den svenska mannen. Stereotyperna är i ett avseende endast fiktiva. Å andra sidan är de dock idealbilder vilka tillhandahåller möjligheter och begränsningar för männens identitet. Den svenska mannen återfinns inom en jämställdhetsdiskurs. Invandrarmannen är dess motsats, det vill säga den icke-jämställda. På så vis fungerar jämställdhetsdiskursen till stor grad som identitetsmarkör. Invandrarmän tycks dock begränsas till större grad av sin stereotyp än vad den svenska mannen gör. Genom att placera männen i grupper riskerar man att upprätthålla och befästa stereotypen. Samtidigt leder undervisningen till ökad förståelse om det normala. Detta kan i sin tur leda till att invandrarmännen utmanar den negativa bilden av dem själva. / In 2006 Helsingborg municipality receives a financial grant in order to establish educational groups for immigrant men. Approximately 300 men have by now taken part in these groups. The purpose is to increase immigrant men´s participation in society. Moreover, the groups are to affect the men´s attitudes towards gender equality. The theoretical discussion rests in an attempt to find a deeper understanding of the relation between societal structures and the free agent. Also, there is given an explanation of the term discursive power. In accordance to Judith Butler, who draws heavily on Foucault, the individual is created in and through the deed. In this understanding, the individual is free to act in a non-expected way. In this sense the individual is a free agent who at the same time is restricted by existing societal structure. In the analysis Swedish norms on masculinity are critically examined. These norms are informed by stereotypes of the Swedish man and the immigrant man. Stereotypes are in a sense nothing but imagined figures. Nevertheless, they constrain our ways of action. The stereotype of the Swedish man has a core of gender equality values. That is, the Swedish man, in accordance to the stereotype, are on an equal footing with women. In contradiction, the immigrant man, is the opposite. Now, the stereotypes are not necessarily true. However, they are nonetheless part of who we are. Knowledge of the countertype implies that your own identity is strengthened. When groups of immigrant men are created there will be a risk to sustain stereotypes. At the same time, education in Swedish norms can increase the immigrant men´s possibilities to take part in the normal. Awareness of the normal can eventually be a foundation from which the normal can be questioned and changed.

The aim of this master’s thesis is to investigate and analyze how the profession of librarians is presented in Scandinavian job advertisements. In recent studies the library profession has been found loaded with uncertainty due to large and radical changes in the Scandinavian societies during the last decades. 120 advertisement texts were collected online from the official national agencies of employment in Denmark, Norway and Sweden. The texts were analyzed using a reflexive thematic method to locate a number of central themes in the complete body of text. The theoretical tools consisted of both performativity theory as formulated primarily by Judith Butler (1992) as well as the three levels of context that influence professions and their striving for jurisdiction, as formulated by Andrew Abbott (1988). Looking at an object or phenomenon through the lens of performativity makes one able to recognize the active and performing aspects of the object, phenomenon or text. The study found that this lens was fruitful when tracking the significant parts of the advertisement texts. The texts appeared sprawling, pointing the profession in very different directions. Signs of traditional values of the profession was found as well as signs of the profession adapting to recent changes in the surrounding social world. Most outcome in some way involved effects of the digital revolution. The study also found that the advertisement texts to a high degree related to the three levels of contexts (Abbott 1988) in ways that affected the status and stability of the profession.

This study explores the representation of femininity in The Handmaid's Tale and compares it with Black Mirror using theoretical perspectives such as performativity theory, and sociocultural feminism. The focus is on how gender and identity are constructed within popular culture, particularly in a dystopian context. The study analyzes women's roles, resistance to the system, the link between reproduction and power, and the use of clothing and body language. Through theoretical lenses, the essay reveals the complexity of gender construction and its relationship to societal norms and power structures. The findings contribute to understanding how popular culture shapes perceptions of femininity and gender.

Denna uppsats undersöker den pågående debatten kring "woke"-begreppet och dess roll i det svenska samhället genom en tvärvetenskaplig djupanalys av 10 svenska nyhetsartiklar, från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien använder både kvantitativa och kvalitativa metoder för att analysera frekvensen, mönster och teman i begreppets användning över tid och en analys av ”woke”-begreppet uppfattningar och innebörd i olika sociala sammanhang. Studien använder sig av olika teoretiska perspektiv och ramverk, vilket ger en mångfald av tolkningar och åsikter kring begreppet ”Woke”.  Studien betonar betydelsen av att integrera olika perspektiv för att få en djupare förståelse av begreppet, därigenom används centrala teorier inom genusvetenskapen, såsom intersektionalitetsteorin och performativitets-teorin. En djupare analys kommer inkludera en mer känslomässig dimension, där teorier såsom Ahmeds "culture politics of emotions" och begreppet "sticky objects" kommer belysa hur "woke"-begreppet mobiliserar känslor och kopplingen till bredare samhällsrörelser.  Resultaten visar att "woke" har blivit en central term i den offentliga diskursen och har polariserat samhället, vilket försvårar öppen dialog och samarbete. Studie visar på en fördjupad förståelse för "woke"-debatten och dess komplexitet, vilket bidrar till en ökad insikt i dess roll och implikationer för samhället.

I denna uppsats genomför jag en närläsning av Lauren Weisbergers roman The Devil Wears Prada. Syftet är att undersöka kulturella paradigm och koder; hur de upprätthålls eller bryts genom betydelsebildande handlingar samt hur de manifesteras i huvudkaraktärens kläder. Min utgångspunkt är att det i moderna berättelser finns moraliserande och fostrande budskap till kvinnor där den kvinnliga identiteten genomgående kopplas samman med det yttre, såsom kropp och kläder. Dessa förhållanden analyseras och synliggörs med hjälp av semiologiska verktyg och performativitetsteorin. Jag finner att huvudkaraktärens utveckling på jobbet och dess konsekvenser i privatlivet följs av en yttre förvandling, där kläderna fungerar symboliskt för rådande paradigm och huvudkaraktärens position till det feminina. Huvudkaraktärens utveckling slutar i en ”gyllene medelväg” där hon representerar ”den gyllene medelkvinnan”. Romanen skildrar fostrande både inom paradigmens ramar och mot skapandet av det egna subjektet, och rymmer därför inläsning av flera olika budskap.

Artificiella kvinnor har porträtterats efter vissa tematiska utgångspunkter genom kulturhistorien, där Ovidius Pygmalion-myt varit en dominerande tematik. Frågan om artificiella människor är också tätt förknippad med science fiction-genren, och även där har bilden om den ensamme mannen som skapar sig en kvinna ofta återkommit. I denna uppsats jämförs tre science fiction-filmer från 2010-talet - Her (Spike Jonze, 2013), Ex Machina (Alex Garland, 2014) och Blade Runner 2049 (Denis Villeneuve, 2017) - för att utröna hur artificiell femininitet konstruerad av män tar sig uttryck: vilken tematik som är jämförbar med äldre porträtteringar av artificiella kvinnor, och vad dessa samtida inkarnationer kan säga om heteronormativitet inom science fiction-genren i dag och i framtiden. Denna analys görs dels mot bakgrund av nyckelverk inom litteratur och film, delvis genom begrepp som performativitet och andrafiering inom genus- och queerteori.

For centuries, the human body has been used as a mean to project the norms, moral values and aesthetic preferences that exist throughout society. It has been controlled through constrictive fashion, family and social virtues and through how we perceive gender and sexuality. This essay strives to show, not only how the body and the aesthetic values coexist, but also how they work together and influence each other, with the body as the aesthetic medium. To do this, Michel Foucault’s writings of sexuality and his theories on morality and discipline, as well as Judith Butler’s works on normativity and performativity are being used. Carolyn Korsmeyer’s work on aesthetic theory from a feminist point of view, specifically what she writes about beauty and the sublime, is also utilized, together with Sigmund Freud’s theories on variant sexuality. As human beings, we have a tendency to view each other as followers of a certain norm; more specifically a gender based one. We divide each other into either men or women, but always as heterosexuals with a desire to procreate. What happens then when we come across someone who either is gay, bi- or transsexual, a transvestite, or someone who’s primary sexual interest is focused on a body part, a piece of clothing, on giving or receiving pain, physical restraint, or to dominate or being dominated? There still exist a social tendency to view these as being outside the norm, but my point in this essay is that these are just as much a performative action as is the one being a heterosexual man or woman. This because we humans are performative at our core, we always stage our gender and sexuality, as well as philosophical and political attitudes, with everyone else being both the audience and fellow actors. Fetishistic practices and BDSM are part of the aesthetic world by their close relationship with aesthetic sublimity. By engaging in one or both of these, the fetishist or BDSM-enthusiast uses his or her body as a mean to experience the delight that is the core of sublimity, as well as beauty. Beauty and sublimity are also the keywords used to describe the pleasure derived from the visual appearance of the female body and the power eminated from the male. These have been highlighted through clothing such as corsets, high heels and uniforms, and all of these have also found their way into both the world of fashion and into the wardrobes of fetishists and those engaging in BDSM. These practises have had a high influence on the haute couture of fashion, mostly due to their provocative values. My point in this essay is then that the aesthetic world consists of something more than just art, for example a painting hung on a wall. It consists of bodily actions and responses, all of which can be seen as parts of a purely aesthetic experience.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.