Bakgrund: Under det perioperativa vårdförloppet föreligger många riskfaktorer för patienten att utveckla oavsiktlig hypotermi. Detta kan leda till flertalet operativa och postoperativa komplikationer vilket kan skapa obehag och lidande för patienten, förlänga vårdtider och generera ökade kostnader för samhället. Den perioperativa specialistsjuksköterskans omvårdnadsansvar innefattar ett flertal värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla hypotermi hos patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi-, operations- och intensivvårdssjuksköterskors värmebevarande omvårdnadsåtgärder i det perioperativa vårdförloppet. Metod: En studie med deskriptiv analys utfördes. Data samlades in genom en strukturerad intervjuguide. Sammanlagt deltog 36 specialistsjuksköterskor i studien. Resultat: Specialistsjuksköterskornas värmebevarande omvårdnadsåtgärder bestod utav både passiva och aktiva åtgärder varav tre var utmärkande; att använda luftvärmetäcke, att ge varma infusions- och spolvätskor samt att undvika onödig exponering av patienten. Rutinmässig temperaturmätning av patienten saknades i det perioperativa vårdförloppet. Dokumentering av värmebevarande omvårdnadsåtgärder utfördes i hög grad inom det perioperativa specialistsjukskötersketeamet. Slutsats: Flertalet aktiva och passiva värmebevarande omvårdnadsåtgärder utfördes perioperativt trots avsaknad av skriftliga lokala arbetsrutiner och nationella riktlinjer. Förvärmning av patienten eller operationsbädden förekom däremot inte som aktiva förebyggande omvårdnadsåtgärder. Klinisk betydelse: Studien önskar lyfta fram ett viktigt omvårdnadsområde för specialistsjuksköterskor verksamma inom perioperativ vård. Studieresultatet skulle kunna ligga till grund för utbildningsinsatser och utformandet av lokala arbetsrutiner gällande värmebevarande omvårdnadsåtgärder. / Background: During perioperative care multiple risks exist for the patient to develop accidental hypothermia. This can cause increased morbidity, unnecessary patient suffering, prolonged recovery time and subsequently increased costs for the society. Perioperative nursing care involves several warmth preserving interventions to prevent inadvertent hypothermia. Objective: The aim of this study was to describe the perioperative specialist nurses warmth preserving nursing interventions in perioperative care. Method: A study with descriptive analyses has been performed. Data was collected through a structured interview guide. A total of 36 specialist nurses participated in the study. Result: The specialist nurses’ warmth preserving interventions consisted of both passive and active interventions where three were more distinctive; to use forced air warming blankets, to give warm intravenous and/or irrigation fluid and to avoid unnecessary exposure of the patient. Warmth preserving nursing interventions was well documented within the perioperative nursing team. Temperature monitoring was not routinely performed. Conclusion:. Several active and passive warmth preserving interventions were carried out, even though local and national guidelines regarding warmth preserving interentions were missing. Prewarming of patient or operating table was not implemented as active preventative measures. Clinical significance: This study wishes to aid in the ongoing work of improving perioperative care by giving focus to an important area within nursing. The study result will hopefully encourage to further education and to the development of local guidelines regarding warmth preserving interventions.

Anualmente são realizadas mais de 234 milhões de cirurgias no mundo com taxas de morbi e mortalidade relativamente elevadas. Os dados nacionais disponíveis de registros de operações não cardíacas são escassos e deficientes. O objetivo do nosso estudo foi avaliar o perfil epidemiológico dos pacientes submetidos a operações não cardíacas e a sua evolução nos últimos anos no Brasil. Selecionamos a partir do banco de dados de DATASUS, as informações de sistema público de saúde em caráter nacional para descrição epidemiológica de operações não cardíacas realizadas no país. As variáveis estudadas foram: número total de internações, gasto total por internação, gasto com transfusões sanguíneas, número de óbitos e tempo de internação hospitalar. O período estudado compreendeu os anos de 1995 a 2007. No período de 13 anos, foram realizadas 32.659.513 operações não cardíacas no país e houve um incremento de 20,42% no número de procedimentos realizados. De forma semelhante, os gastos hospitalares relacionados a estas cirurgias apresentaram aumento importante neste período (~ 200%), com gasto anual superior a 2 bilhões de reais. As despesas relacionadas às transfusões sanguíneas no perioperatório tiveram um aumento superior a 100%, com um gasto anual acima de 17 milhões de reais ao ano. A mortalidade hospitalar encontrada é bastante elevada no nosso país, com média de 1,77% e o aumento registrado foi mais de 30% no período. A única variável que apresentou redução ao longo dos últimos anos foi o tempo de internação hospitalar, com a média de permanência de 3,83 dias. Concluímos que há uma tendência no aumento de intervenções cirúrgicas no país. Apesar do aumento dos gastos hospitalares relacionados a estas cirurgias, a taxa de mortalidade encontrada ainda é bastante elevada. Estudos futuros são necessários para maior investigação e elaboração de estratégias complementares para melhorar os resultados cirúrgicos / Worldwide, there were performed about 234 millions of surgeries annually with a relatively high surgical morbidity and mortality. Registry and information about non-cardiac operations in Brazil are scarce and deficient. The purpose of our study was to describe the epidemiological data of non-cardiac surgeries performed in Brazil in the last years. This is a retrospective cohort study that investigated the time-window from 1995 to 2007. We collected information from DATASUS, a national public health system database. The variables studied were: number of surgeries, in-hospital expenses, blood transfusion related costs, length of stay and case fatality rates. There were 32.659.513 non-cardiac surgeries performed in Brazil in thirteen years. An increment of 20.42% was observed in the number of surgeries in this period. The cost of these procedures has increased tremendously in the last years. The increment of surgical cost was almost 200% and the yearly cost of surgical procedures to public health system was superior to 1.2 billions of dollars (2 billions of reais). The cost of blood transfusion had an increment superior to 100% and annually approximately 10 millions of dollars (17 millions of reais) were spent in perioperative transfusion. Actually, in 2007, the surgical mortality in Brazil was 1.77% and it had an increment of 31.11% in the period of 1995 to 2007. The length of stay was the unique variable which had a reduction of its numbers in the period. In average, the mean time of surgical hospitalization was 3.83 days. We concluded that the volume of surgical procedures has increased substantially in Brazil through the past years. The expenditure related to these procedures and its mortality has also increased as the number of operations. Better planning of public health resource and strategies of investment are needed to supply the crescent demand of surgery in Brazil

BAKGRUND: Det teoretiska ramverket Fundamentals of Care innefattar de grundläggande delarna i en patients vårdbehov uppdelade i olika dimensioner. En dimension är etablera vårdrelation. Tidigare forskning belyser bemötande och vårdrelation utifrån sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i olika vårdkontexter. Mötet i den perioperativa vårdkontexten är ofta kort, där specialistsjuksköterskan ska arbeta för att vinna patientens tillit och bilda sig en uppfattning av patienten. En kunskapslucka föreligger hur dimensionen etablera vårdrelation i den perioperativa vården mellan den perioperativt verksamma specialistsjuksköterskan och patienten etableras. SYFTE: Att undersöka hur etablerandet av vårdrelation utifrån Fundamentals of Care sker mellan specialistsjuksköterska och patient under den perioperativa perioden. METOD: Litteraturstudie med systematisk ansats baserad på kvalitativa artiklar. Deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. RESULTAT: I resultatet framkom att delar av FoC dimension etablera vårdrelation går att återfinna i den kliniska verksamheten. Skapa förtroende, vara närvarande och förutse behov, återfanns i majoriteten av artiklarna. Vara påläst samt reflektera och utvärdera var huvudområden som uppfattades bristande. Det fanns en önskan om kontinuitet i den perioperativa vårdrelationen. En aspekt som påverkade detta var tidsbristen som ofta förelåg. SLUTSATS: Specialistsjuksköterskan etablerar en vårdrelation med patienten dagligen, vilken går att applicera i FoCs dimension etablera vårdrelation. En önskan om en kontinuitet i vården och att få följa patienten med pre- intra- och post-operativa möten fanns hos specialistsjuksköterskan. Att tillämpa FoC i en verksamhet skulle kunna möjliggöra för specialistsjuksköterskan att genom ett anpassat arbetssätt, få möjligheten till en kontinuitet i vårdrelationen, vilket skulle kunna gynna patienten. / BACKGROUND: The theoretical framework Fundamentals of Care includes the basic parts of a patient's care needs divided into different dimensions. One dimension is establishing a care relationship. Previous research sheds light on treatment and care relationships based on nurses and nurse specialists in different care contexts. The meeting in the perioperative care context is often short, where the nurse specialist must work to gain the patient's trust and gain an understanding of the patient. There is a knowledge gap regarding how the dimension of establishing a care relationship in perioperative care between the nurse specialist in the perioperative practice and the patient is established. PURPOSE: To investigate how establishment of a care relationship, based on Fundamentals of Care, takes place between the nurse specialist and the patient during the perioperative period. METHOD: Literature review with a systematic approach based on qualitative articles. Deductive content analysis according to Elo and Kyngäs. RESULTS: The results showed that parts of the FoC dimension establishing a care relationship can be found in the clinical work. Creating trust, being present and anticipating needs were found in the majority of the articles. Obtain knowledge and reflect and evaluate were main areas that perceived as deficient. There was a desire for continuity in the perioperative care relationship. One aspect that affected this was the lack of time that often existed.  CONCLUSION: The nurse specialist establishes a care relationship with the patient on a daily basis, which can be applied in FoC's dimension to establish a care relationship. The nurse specialist had a desire for continuity in care and to be able to follow the patient with pre- intra- and postoperative meetings. Applying FoC in a clinical environment could enable the nurse specialist through an adapted way of work, gain the opportunity for continuity in the care relationship, which could benefit the patient.

Bakgrund: Under operation är patienten utsatt för en ökad risk att drabbas av perioperativ hypotermi, kärntemperatur under 35°C. Att drabbas av perioperativ hypotermi kan leda till allvarliga komplikationer, bidrar med ett onödigt lidande för patienten, förlänger vårdtiden, samt ger ökade vårdkostnader. Den perioperativa sjuksköterskan har ansvar, tillsammans med det perioperativa teamet att patientsäkerheten upprätthålls. Vilket innebär att identifiera och förebygga risker för komplikationer. Syfte: Sammanfatta metoder som förebygger oavsiktlig perioperativ hypotermi. Metod: En systematisk litteraturöversikt för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av metaanalyser. Resultat: Resultatet sammanfattas i fyra interventioner; perioperativ administration av aminosyror, uppvärmd, fuktad insufflationsgas, uppvärmd sköljvätska samt varmluft- och luftfria uppvärmningssystem. Konklusion: Interventionerna har olika möjligheter och begränsningar samt är anpassade för olika typer av ingrepp. Det kan vara aktuellt att kombinera olika åtgärder för att uppnå önskad effekt. Den perioperativa sjuksköterskan ska använda sig av den metod som anses mest effektiv och bör anpassa den utifrån vilken patient som behandlas samt situation, där sjuksköterskan utgår från internationella riktlinjer och evidens. / Background: During operation, the patient is exposed to an increased risk to be affected from perioperative hypothermia, core temperature below 35°C. Suffering from perioperative hypothermia can lead to serious complications, contribute to unnecessary suffering for the patient, extended care time and increased care costs. The perioperative nurse is responsible, together with the perioperative team, that patient safety is maintained. Which is based on identifying and preventing risks of complications. Aim: Identify methods that prevent accidental perioperative hypothermia. Method: A systematic literature review where the data consisted of meta-analysis. Result: The results are summarized in four interventions; perioperative administration of amino acids, heated, humidified insufflation gas, warmed irrigation fluid and forced-air warming and air-free warming systems. Conclusion: The interventions have different possibilities and limitations and that is adapted to different types of surgical interventions. It may be relevant to combine different methods to achieve the desired effect. The perioperative nurse should use the method that is considered most effective and should adapt it based on the patient who is being treated and the situation, where the nurse is depending on international guidelines and evidence.

Introduktion: Hypotermi är ett tillstånd som kan orsaka lidande hos patienter och är ett välkänt problem inom den perioperativa vården. Det finns flertalet olika uppvärmningsmetoder för att förebygga förekomst av hypotermi perioperativt. Trots detta är hypotermi ett återkommande problem inom den perioperativa vården och denna litteratursammanställning av aktuell forskning i ämnet kan bidra till ökad kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva förekomst av perioperativ hypotermi och effekter på kroppstemperatur hos patienter vid användning av olika uppvärmningsmetoder. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Studierna som inkluderades i litteraturstudien var kvantitativa och var publicerade mellan 2016–2021. Resultat: Resultatet presenteras i huvudkategorin ”Aktiv uppvärmning” med underkategorierna ”Förekomst av hypotermi hos patienter som fått aktiv eller utökad aktiv uppvärmning” och ”Effekter på patienters kroppstemperatur vid aktiv uppvärmning perioperativt”, samt huvudkategorin ”Passiv uppvärmning” med underkategorin ”Effekter på patienters kroppstemperatur vid passiv uppvärmning perioperativt”. Resultatet påvisade att aktiv uppvärmning under en eller flera faser i det perioperativa förloppet var den metod som var effektivast för att förbygga hypotermi och bibehålla patienters normala kroppstemperatur. Bland aktiva uppvärmningsmetoder var det framförallt forced air som undersöktes och visade sig vara effektivast i jämförelse med annan uppvärmningsmetod. Det framkom att forced air var effektivast när den kombinerades med annan uppvärmningsmetod. Slutsats: Studiens resultat visade att tillämpning av aktiv uppvärmning med forced air genom hela det perioperativa förloppet var en effektiv metod och att den med fördel kunde kombineras med annan uppvärmningsmetod. Det finns mycket kunskap om olika uppvärmningsmetoder och dess effekt men ändå är val av metod olika och hypotermi förekommer ändå inom den perioperativa vården. Anledningen till detta kan vara svårigheter att implementera nya arbetssätt men behov finns för ytterligare forskning kring detta problem. / Introduction: Hypothermia is a state that can cause suffering among patients in perioperative care and is a wellknown problem. There are several warming techniques to prevent hypothermia perioperatively, despite this hypothermia is a recurrent issue within perioperative care. By compiling this literature review of current research regarding this subject may lead to increased knowledge. Aim: The aim was to describe the prevalence of perioperative hypothermia and effects on body temperature among patients who receive different warming techniques. Methods: A systematic literature review was conducted and search was made in the databases PubMed and Cinahl. The studies that were included in the literature review were quantitative and were published between 2016 – 2021. Results: The result was presented in the main category ”Active warming” with following under category ”Incidence of hypothermia among patients who received active warming or extended active warming” and “Effects on patients body temperature when receiving active warming perioperatively”, and main category “Passive warming” with following under category “Effects on patients body temperature when receiving passive warming perioperatively”. The results showed that active warming during one or several phases in the perioperative period were the most effective method to prevent hypothermia and maintain patients normal body temperature. The most examined active warming technique was forced air and was the most effective method compared to other warming techniques. Forced air was also defined as the most effective warming technique when combined with other warming techniques. Conclusion: The result of this study showed that active warming with forced air throughout the perioperative period was an effective method and could be combined with other warming techniques. There are a lot of knowledge about different warming techniques and its effects, despite this the warming techniques differ, and hypothermia does still occur within the perioperative care.  The reason may be difficulties in implementing new work procedures, but further research in the subject is required.

Bakgrund: Värdighet är ett centralt begrepp i omvårdnadens etik och ska alltid eftersträvas i vården. Patienter som ska opereras befinner sig i en särskilt utsatt situation där kroppen i många fall helt och hållet utlämnas till personalen. Samtidigt kan den teknikorienterade operationsmiljön bidra till att sjuksköterskan distanseras från patienten med objektifiering och kränkning av värdigheten som följd. För att kunna arbeta på ett sätt som bevarar patientens värdighet är det nödvändigt att veta vad begreppet har för innebörd i den perioperativa omvårdnaden.  Syfte: Syftet var att analysera begreppet värdighet för att därefter belysa dess betydelse inom perioperativ omvårdnad.  Metod: Begreppsanalysen gjordes i sju steg enligt Walker och Avant (2014).  Resultat: Ur begreppsanalysen framträdde fyra utmärkande kännetecken, attribut, för värdighet i den perioperativa omvårdnaden. Dessa var: respekt, integritet, delaktighet och relation. Förutsättningar för värdighetsbevarande perioperativ omvårdnad är att personalen har en etisk medvetenhet och tid att möta patienten.  Slutsats: I vårdrelationen överlämnar sig patienten till den perioperativa sjuksköterskan som bär dennes värdighet genom det perioperativa förloppet. Sjuksköterskan vidtar åtgärder som främjar delaktighet, visar respekt och skyddar patientens integritet. Förutsättningarna för ett värdighetsbevarande arbetssätt skapas delvis av den perioperativa organisationen då denna kan verka för att främja en etisk medvetenhet i operationsteamet och ge sjuksköterskan tid att möta patienten.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskan träffar många olika patienter, allt ifrån barn och äldre till friska som svårt sjuka. I den perioperativa vården sker dödsfall sällan och personalen är ofta oerfarna av detta. Tidigare forskning visar att perioperativa dödsfall påverkar personalen. Det finns olika sätt att hantera känslomässiga eller stressande situationer. Syfte: att undersöka anestesi- och operationssjuksköterskans upplevelse av perioperativa dödsfall. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Anestesi- och operationssjuksköterskor som varit med om ett perioperativt dödsfall intervjuades. Resultat: Temat som framkom är ”En sällanhändelse som berör” från kategorierna ”Omständigheterna kring dödsfallet påverkar”, ”Yrkeserfarenheten spelar roll”, ”Betydelsen av teamet”, ”Emotionella reaktioner” och ”Betydelsen av bearbetning” med tillhörande subkategorier.  Konklusion: Perioperativa dödsfall är något som händer sällan men som berör anestesi- och operationssjuksköterskan. Dödsfall är alltid speciellt när det sker på operationsavdelningen och några viktiga aspekter i upplevelsen är att personalen känner att de har gjort allt de kan, haft god samverkan i teamet och fått bearbeta händelsen. / Background: The anesthetic- and surgical nurse meets many different patients, everything from children and the elderly, to the healthy and the seriously ill. In perioperative care, deaths rarely occur and the staff are often inexperienced of this. Previous research shows that perioperative deaths affect staff. There are different ways to deal with emotional or stressful situations. Aim: to investigate the anesthetic- and surgical nurse's experience of perioperative death. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach. Anesthetic- and surgical nurses' who had experienced a perioperative death were interviewed. Results: The theme that emerged is "A rare event that affects" from the categories "The circumstances surrounding the death affect", "Professional experience matters", "The importance of the team", "Emotional reactions" and "The importance of processing" with their subcategories. Conclusion: Perioperative death is something that happens rarely but affects the anesthetic- and surgical nurse. Death is always special when it happens in the operating room and some important aspects of the experience are that the staff feel they have done everything they can, have good teamwork and been able to process the event.

Bakgrund: Det finns många faktorer som försätter patienten i oavsiktlig hypotermi under operation. Redan under första timmen kan kroppstemperaturen sjunka med 0,3–1°C på grund av anestesi och förhållanden på operationssalen. Konsekvenserna blir försämrad sårläkning, större risk för sårinfektion, förlängd vårdtid samt obehag för patienten. Anestesi- och operationssjuksköterskan har som gemensam arbetsuppgift att förebygga och identifiera uppkomst av hypotermi. Syfte: Att undersöka förekomst, samband och riskfaktorer för oavsiktlig hypotermi perioperativt. Metod: En empirisk studie med kvantitativ, longitudinell, prospektiv ansats. Antal formulär som samlades in på dagkirurgisk avdelning var 224 och dessa analyserades deskriptivt och analytiskt. Resultat: Resultatet visar att hypotermi förekom hos 30,4 % av patienterna och är vanligast förekommande vid överrapportering till postoperativa avdelningen. En fjärdedel av patienterna frös under vårdförloppet och de visar sig vara signifikant kallare än de som svarade nej på frågan. Temperatur sjunker signifikant vid stigande ålder. Den största riskfaktorn till att drabbas av hypotermi är låg temperatur vid ankomst. Konklusion:Denna studie har givit ökad kunskap om förekomst, samband och riskfaktorer för hypotermi. En tredjedel av patienterna var hypoterma vilket visar att det finns förbättringsmöjligheter. Patienters temperatur vid ankomst visade sig ha stor betydelse för patientens fortsatta temperatur i det perioperativa förloppet. Medvetenhet av resultatet i studien kan bidra till förbättrad patientkomfort och minskad risk för komplikationer. / Background: There are many factors that put the patient in unintentional hypothermia during surgery. Already during the first hour, the body temperature can drop by 0.3–1°C due to anesthetic agents and conditions inside the operating room. The consequences are impaired wound healing, greater risk of wound infection, prolonged treatment time and discomfort for the patient. The anesthetic and surgical nurse have a common task to prevent and identify the onset of hypothermia. Aim: To investigate the occurrence, correlations and risk factors for inadvertent hypothermia perioperatively. Method: An empirical study with a quantitative, longitudinal, prospective approach. The number of forms that were collected on a day surgery department was 224 and these were analyzed descriptively and analytically. Results: The results show that hypothermia occurred on 30.4% of the patients and is most common in time of handover to the postoperative department. A quarter of the patients felt cold during the time of care and they are found to be significantly colder than those who answered no to that question. Temperature decreases significantly with increasing age. The most important riskfactor for suffering from hypothermia is low temperature on arrival. Conclusion: This study has provided increased knowledge about the occurrence, association and risk factors of hypothermia. A third of the patients where hypothermic, which shows that there is room for improvement. The patient's temperature on arrival was found to be of great importance for the patient's continued temperature in the perioperative course. Awareness of the results in the studies can help to improve patient comfort and reduce the risk of complications.

Bakgrund: Alla vårdprofessioner i operationsteamet ska arbeta utifrån sex kärnkompetenser: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Perioperativ omvårdnad i en högteknologisk vårdmiljö, där patienten erbjuds säker vård som bygger på trygghet och välbefinnande, är det som kännetecknar operationssjuksköterskans profession. Anestesisjuksköterskan har flertal liknande uppgifter som operationssjuksköterskan, exempelvis positionering av patienten och att förebygga och identifiera risker perioperativt. Kommunikation och teamwork behövs för att kunna erbjuda patienten en säker vård. Motiv: Få studier beskriver kommunikationen i operationsteamet med fokus på specialistsjuksköterskorna i operationsteamet. Därför valde författarna i föreliggande studie att undersöka detta område ytterligare. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av kommunikation mellan operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor i perioperativ omvårdnad. Metod: Den använda data samlades in via semistrukturerade intervjuer från två olika Norrlandssjukhus i Sverige och bestod av nio deltagare, fyra anestesisjuksköterskor och fem operationssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade data.   Resultat: 11 underkategorier identifierades: ”Att prata ihop sig”, ”Att ha relation”, ”Att vara lyhörd och respektera varandra”, ”Att inte höra varandra”, ”Att inte få kontakt”, ”Att hamna i tidspress”, ”Att kommunikationen förändrades över tid”, ”Att vara erfaren”, ”Att vara novis”, ”Att vara förankrad i sin person” och ”Att ta ansvar” som svarade mot studiens syfte. Dessa underkategorier bildade i sin tur tre kategorier, ”Samspel med den andra professionen”, ”Påverkan av yttre faktorer” och ”Inre faktorer”.   Konklusion: I resultatet framkom det att deltagarna kände stort behov av att prata ihop sig innan operationerna. Deltagarna beskrev påverkan av yttre och inre faktorer som kunde främja eller hindra kommunikationen och att ta ansvar för att föra fram information beskrevs vara viktigt i operationsmiljön. Denna studies författare ser behov av fortsatt forskning kring kommunikationsverktyg för specialistsjuksköterskorna i operationsteamet. / Background: All care professionals in the operating team must work based on six core competencies: person-centered care, collaboration in teams, evidence-based care, knowledge of improvement and quality development, safe care and informatics. Perioperative care in a high-tech care environment, where the patient is offered safe care based on safety and well-being, is what characterizes the profession of the surgical nurse. The anesthetic nurse has many similar tasks to the operating room nurse, for example positioning the patient and preventing and identifying risks perioperatively. Communication and teamwork are needed to be able to offer the patient safe care.  Motive: Few studies describe the communication in the surgical team with a focus on the specialist nurses in the surgical team. Therefore, the authors of the present study chose to investigate this area furthermore.  Purpose: The purpose of the study was to describe experiences of communication between operating room nurses and anesthesia nurses in perioperative nursing.   Method: The data used were collected via semi-structured interviews from two different Norrland hospitals in Sweden and consisted of nine participants, four anesthesia nurses and five operating room nurses. Qualitative content analysis was used to analyze the collected data.  Result: 11 subcategories were identified: "Talking to each other", "Having a relationship", "Being responsive and respecting each other", "Not hearing each other", "Not getting in touch", "To be under time pressure", "That communication changed over time", "To be experienced", "To be a novice", "To be anchored in one's person" and "To take responsibility" which responded to the purpose of the study. These subcategories in turn formed three categories, "Interaction with the other profession", "Influence of external factors" and "Internal factors".  Conclusion: The results showed that the participants felt a great need to talk to each other before the operations. The participants described the influence of external and internal factors that could promote or hinder communication and being responsible for bringing information forward was described as important in the operating environment. The authors of this study see a need for continued research into communication tools for the specialist nurses in the operating team.

Introduktion: Operationssjuksköterskor i den perioperativa vården möter ofta barn som ska genomgå en operation. Krav på produktion och rutiner styr att det första mötet sker med anestesisjuksköterskan och därmed blir operationssjuksköterskans möte med barnet mer begränsat. Detta kan medföra svårigheter att skapa en vårdrelation med barnet och att planera omvårdnaden utifrån barnets behov. Syfte: Studien syftade till att beskriva hur operationssjuksköterskor kunde uppleva omvårdnad riktat till barn i relation till den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och 13 verksamma operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004). Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i tre kategorier: Vikten av att anpassa vården utifrån krav på produktion, vikten av kommunikation och vikten av erfarenhet och kompetens. Kategorierna beskrev operationssjuksköterskors olika upplevelser av deras omvårdnad av barn i förhållande till rutiner anpassat till barns behov, samarbeten och erfarenheter inom perioperativ vård. Konklusion: Studien visade att operationssjuksköterskor upplevde att omvårdnaden styrdes av produktion, tid och resurser, vilket kunde leda till att barnets bästa och säkerhet äventyrades. De använde sig av kreativa lösningar, medmänsklighet, kompetens, samarbete och föräldrars stöd. De upplevde behov av utbildning och förbättringsarbeten. / Introduction: Theatre nurses in perioperative care often meet children who are to undergo surgery. Requirements for production and routines govern that the first meeting takes place with the anesthesia nurse and thus the theatre nurse meeting with the child becomes more limited. This can lead to difficulties in creating a care relationship with the child and in planning the care based on the child's needs. Aim: To describe theatre nurses experiences of nursing directed to children in relation to perioperative care. Method: A qualitative descriptive study was conducted based on a convenience sample and 13 active theatre nurses were interviewed. The interview material was analyzed with a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). Results: The analysis of the interview material resulted in three categories: The importance of adapting care based on production requirements, the importance of communication and the importance of experience and competence. The categories described the theatre nurse´s different experiences of their care for children in relation to routines adapted to children's needs, collaborations and experiences in perioperative care. Conclusion: The study showed that theatre nurses felt that nursing was governed by production, time and resources, which could lead to the child's best interests and safety being jeopardized. They used creative solutions, compassion, competence, cooperation and parental support. They experienced a need for education and improvement work.