Hälsa är ett begrepp som har avsaknad av en bestämd definition. Det finns flertalet erkända definitioner såsom WHO:s men det finns även de definitioner som skapats av den enskilda individen. De flesta definitioner som finns kring och om hälsa har sitt ursprung i den fysiska aktivitetens värld, än dock menar flera personer att om hälsa enbart skall ses som god utifrån den fysiska aktiviteten så blir begreppet hälsa inte särskilt innehållsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur lärarna ser på begreppet hälsa. Enligt bakgrund och tidigare forskning så är hälsa ett personligt och svårdefinierat begrepp, vilket de sex lärare som intervjuades i denna kvalitativa studie bekräftade. Lärarnas kunskap om hälsa har inhämtats från tidigare idrottsliga erfarenheter och utbildning. Resultatet i denna studie visar att hälsoundervisningen stundtals blir personlig då lärarna utgår från sina tidigare idrottsliga erfarenheter när de talar och undervisar om hälsa. Resultatet har analyserats utifrån två hälsomodeller, kontinuummodellen samt den kliniska modellen. Resultatet som framkommer är att hälsa många gånger ses ur ett kontinuumperspektiv och sällan ur ett dikotomt perspektiv. Sammanfattat så handlar denna studie om hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur de önskade att hälsoundervisningen skulle kunna se ut. / Health defines a person’s general condition, both mind and body. Being healthy or have “good health” is something that people, on a daily basis, can read about in the newspaper or on the internet, but what is health or being healthy? Health is often taken for granted and is also often associated with training, but many claim that health is not only about being fit or train hard. There are different definitions of health; world health organization (WHO) has one that has been acknowledged for many years: “Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”. This definition has been controversy because it says that a person only can have good health if the person is free from illness, injury or pain which can seems quite possible to achieve. WHO:s definition about health, is not the only one, there are  many more definitions that has been created by dissimilar people. The aim with this study was to see how teachers look at health (and health studies) and where they got their knowledge about health. If you look at previous studies it says that health is a personal thing, each individual has their own opinion what health is, something that the teacher in this study agreed about. This is a qualitative study and sex teachers were interviewed. The result has been analyzed by two health models, the continuum model and the clinic model. The result showed that the teachers look at health from a continuum perspective and the teachers also said that their athletic background were the main reason for there value of health and how they look at health overall.

This dissertation deals with the didactic consequences of assessment for learning (AfL) in the subject of physical education and health (PEH) at three upper secondary schools in Sweden. The purpose of the study is to investigate how assessment for learning is realised in PEH and what triadic relations between the teacher, student and subject content are established in the formative assessment practice. The empirical material consists of group reflections within a Teacher Learning Community (TLC) as well as field studies, including lesson observations and semi structured interviews with both students and teachers. In the first step of the analysis the material is categorized by means of the five key strategies (Wiliam, 2010a), in order to identify different ways of working with AfL in upper secondary PEH. The second step is a combination of a governmentality (Foucault, 1978/1991b), a performativity (Ball, 2003) and a didactic (Hudson, 2002) analysis, which illuminates what triadic relations are established under different conditions of governance. The findings highlight five fabrications of AfL in PEH, named after their most prominent features or functions, AfL as: i) Empowerment, ii) Physical Activation, iii) Grade Generation, iv) Constructive Alignment, v) Negotiation. ”Among the products of discursive practices are the very persons who engage in them” (Davies & Harré, 2001, p. 263). Accordingly, different teacher and student subjects as well as characteristics of the subject content are constituted in each of these fabrications. Moreover, the so called ‘backwash effect’ (Torrance, 2012) implies that the contrasting versions of AfL promote different kinds of learning, such as: i) increased autonomy, ii) participation in a community of practice, iii) criteria compliance, iv) acquisition of prescribed abilities, v) group development. However, the big idea of AfL is to adapt the teaching to the students and not the students to the knowledge requirements. Hence, this dissertation could serve as a basis for discussion on possible didactic implications of AfL in PEH.

<p>Sammanfattning</p><p>Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten.</p><p>Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats.</p><p>Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv.</p> / <p>Abstract</p><p>It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality.</p><p>I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters.</p><p>The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.</p>

Sammanfattning Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten. Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats. Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv. / Abstract It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality. I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters. The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vad lärare har för tankar om hälsa och hur deras tankar påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa.  De huvudfrågorna som har ställts i den här studien var: Vad är lärarnas tankar om hälsa? Vad lär idrottslärarna ut om hälsa under idrott och hälsa lektionerna? På vilka sätt görs hälsoundervisningen meningsfull inom idrottsämnet? Hur kan idrottslärare utveckla området hälsa inom idrottsämnet i skolan?  Metod Ansatsen är den kvalitativa där det utvalda verktyget är intervju med öppna frågor. Utöver de huvudfrågorna skapades det underfrågor för att föra diskussionen.  Lärare som är yrkeserfarna och utbildade inom idrottsämnet hade eftersökts.  Dessa egenskaper var ett krav eftersom frågeställningarna berör hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes antingen på plats eller via telefon och intervjufrågorna skickades i förväg.  Samtalen spelades in och transkriberades elektroniskt.  Alla lärarnas svar samlades under respektive fråga för att underlätta analysen.  Svaren relaterades till den salutogena modellen. Resultat Sex tillfrågade lärare från Stor-Stockholm och sydöstra Sverige deltog. Idrottslärares tankar om hälsa handlade generellt om att ha en fysisk och psykisk hälsa så att man orkar med sin vardag mentalt. När lärarna jämför den gamla läroplanen Lpo-94 och den nya Lgr-11 så upplever de att de nu har en tydligare läroplan där det ställs högre krav på att hälsoaspekten är med i undervisningen. Lärarna var tidigt ute med att förklara vad som var genomförbart med nuvarande resurser. För att kunna genomföra lektioner som friluftsliv, åka skidor, skridskor och simma krävs att lektionstiden omstruktureras till något nytt. Lärarna ser att de skapar meningsfullhet i sin undervisning genom att upplysa sina elever utefter sina egna kunskaper och ge eleverna ett livslångt intresse för ett aktivt liv med många möjligheter att röra på sig. Slutsats Under mina år på lärarutbildningen har jag undersökt begreppet hälsa och hur det kan användas både ur elevernas och i det här tillfället lärarnas synvinkel. I enlighet med salutogena modellen och andra forskning, för att göra min egen undervisning så begriplig, hanterbar och meningsfull för mig själv och mina elever så gäller det att ta till vara andra lärares erfarenheter och kontinuerligt utveckla mig själv. / Abstract Purpose and Research Questions The purpose of this study is to investigate how teachers view health and how their views influence the subject area of Physical and Health Education in schools.  The main research questions that I asked in support of this purpose are: How do teachers view health? What do teachers teach in the subject area? How do teachers inspire and create meaning in the subject area? How can teachers develop the instruction of health in the subject area of Physical and Health Education? Method The method of analysis was qualitative and the chosen tool of investigation was interview with open questions. Questions, in addition to the main research questions, were designed to facilitate discussion during the interview.  Experienced teachers educated in at least Physical Education were targeted for interview. The interviews took place either at the place of work or by telephone and interview questions were made available beforehand. The interviews were digitally recorded and electronically transcribed.  The answers from each teacher to the same question were compiled and compared. The answers were then analysed in relation to the Salutogena Model. Results Six teachers who were approached, from Stockholm and Southeast Sweden volunteered to participate. The teachers were in general agreement that they viewed health as having both a physical and psychological component and that both need to be addressed to have sustainable health.  Upon comparison of the older curriculum (Lpo-94) with the most recent (Lgr-11), the teachers believed that they now have clearer guidelines on what to teach in health education and also that there are higher expectations both on the student and teacher now compared to before.  The teachers were quick to point out development opportunities within their field. Not least, they recommend that lecture hours need restructuring in order to facilitate meaningful outdoor education. The teachers generally believe that they create a meaningful environment for students by individually highlighting for each student their particular strengths and how they can apply those to foster a lifelong interest for an active lifestyle. Conclusion During my years in this Education degree, I have investigated the definition of health and how it can be used by students, and in the present study, teachers. In agreement with the Salutogena Model and other research in the area, I have learned from the present study that it is vital that I utilize the experience of other teachers, in addition to continuously developing myself in order for my lessons to be as understandable, useable and meaningful as possible for students. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2013</p>

Syfte  Denna studie undersöker hur elever i årskurs 9 ser på lärandet i ämnet idrott och hälsa i relation till ämnets rum för lärande.   Frågeställningar Vad anser elever i årskurs 9 påverkar deras lärande i idrott och hälsa?  Vad anser elever i årskurs 9 att man ska lära sig i idrott och hälsa i förhållande till kunskapskraven? Hur anser elever i årskurs 9 att klassrummen inom idrott och hälsa påverkar deras lärande?  Metod  Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har varit datainsamlingsmetoden. Urvalet består av fem elever som går årskurs nio inom Stockholmsområdet. Data har analyserats systematiskt via en innehållsanalys. Läroplansteori och Engströms logiker har utgjort teoretiska utgångspunkten i studien.    Resultat Flera faktorer kan påverka lärandet i form av både inre och yttre faktorer. De påverkar antingen positivt eller negativt och läraren ses som den faktorn som kan påverka mest. Elever kan vissa av kunskapskraven i idrott och hälsa men kunde endast framföra de kunskapskraven som är kopplade till rörelse. Ur ett elevperspektiv ses idrott och hälsa som ett praktiskt ämne. Variationen av rum för lärande inom idrott och hälsa kan underlätta och öka lärandet enligt eleverna. / Aim The aim of this project is to examine how pupils in the ninth grade perceive learning in Physical Education and Health (PEH) and in relation to the subject’s space for learning. Research questions What do pupils in the ninth grade believe affect their learning in Physical Education and Health? What do pupils in the ninth grade believe that they are supposed to learn in Physical Education and Health in relation to the curriculum?  How do pupils in the ninth grade perceive the subjects’ space for learning affects their learning? Method This project has a qualitative approach. Semi-structured interviews were used to collect the data. The sample consists of five students from the Stockholm area and are in year nine. The data has been analyzed systematically through content analysis. Curriculum theory and Engström's logics are the theoretical frameworks used throughout the project.  Result  Several factors can affect learning in the form of both internal and external factors. They affect learning either positively or negatively and the teacher is seen as the factor that can affect learning the most. Pupils know some of the knowledge requirements for Physical Education and Health but could only present the knowledge requirements that are associated with movement. From the pupil’s perspective, Physical Education and Health is only seen as a subject associated with movement. The variety of spaces for learning in Physical Education and Health can facilitate and increase learning according to the pupils.

The aim of this study has been to examine the function of swear words amongst student´s in physical education and health. The basis of the study lies on Andersson´s (1985) division for the function of swear words and is categorized after social, psychological and linguistic motives. Furthermore, the study is permeated by Hirdman´s (1988) gender contract, in order to examine whether gender affects the function of the swear words. The study is based on a qualitative method, where the empirical data was collected by structured observations.A total of six observations were made with six different classes and consisted altogether 85 students. During the analysis of the results three main categories aroused regarding the function of swear words amongst student´s in physical education for how it can be interpreted and explained from Hirdman´s gender contract but also past research. The categories are linguistic dichotomy, school responsibility, The norm-carrying man: A structure in resolution? The result shows that the most common function of swear words amongst student´s is from a social motive where the subcategory to indicate group affiliation is the most prevalent. The study also shows how the gender contract partially continues to be upheld by the separation of what is male and what is female based on the expectations created by society for how a person should speak based on their (biological) gender. Lastly, the maintenance of the gender contract can be seen from the schools´ work regarding fundamental values, where the liability to prevent and counteract all forms of discrimination and degrading treatment seems to be heading in the right direction, but at the same time the work to prevent gender patterns is perceived as lacking.

The aim of this study is to visualize examined physical education teachers' IT skills and implementation of IT in homeschooling during the pandemic. The studies ambition is also to visualize if the physical education teachers' IT skills were good enough to conduct the teaching according to the school's curriculum. The survey wants to highlight the reality that physical education teachers experienced during these periods of distance education. The methods are a mixed methods based on an interpretivist approach, which means it stands between the hard data of positivism and the interpretations and understanding of hermeneutics in text. The essay is based on an already existing theoretical framework which the collected empirical evidence is presented against. The empirics were collected through online survey in Facebook groups and through emails to PE teachers. The total number of intermediaries is 50 PE teachers. The theoretical framework is based on the frame factor theory, developed by Dahllöf &amp; Lundgren (2014) The results of the study show that the physical education teachers largely had sufficient IT knowledge to conduct homeschooling. IT support from the school was available to most of the teachers and if they had problems, it was mostly with group division, internet connection, screen sharing and the audio. Most teachers had to change their lesson planning and several parts of the curriculum suffered, mostly movement and friluftsliv. The teaching was more theoretically based with focus on health and lifestyle. If movement was taught, it was mostly dance and individualized training based on strength and conditioning. This type of teaching often took place through platforms such as Youtube and Runkeeper. The conclusion is that many teachers without ICT education have completed homeschooling on their own through their own ability. The teaching has suffered from the pandemic and teachers consider that they lost assessment data and student contact.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka hur nyckelstrategin ”att klargöra, dela och förstå lärandemålen och framgångskriterierna” beskrivs i idrottsdidaktisk litteratur. Följande frågeställning syftar till att uppfylla syftet: Hur skildras nyckelstrategin i de idrottsdidaktiska böckerna? Den övergripande frågeställningen förtydligas med följande frågor: 1) Nämns nyckelstrategin explicit i texterna? 2) Finns det spår av nyckelstrategin i texterna? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna analyserades fyra idrottsdidaktiska böcker med en kvalitativ innehållsanalys. Insamlandet av relevant material har gjorts manuellt utifrån ett antal kodningsprinciper. Efter insamlandet av data kodades materialet och sorterades in i teman. Resultat Analysen visar att nyckelstrategin inte nämns explicit i någon av texterna, däremot finns det spår av nyckelstrategin i texterna. Dessa spår förmedlar i princip samma innehåll som nyckelstrategin. Dock är det tveksamt om läsare kommer att förstå detta som viktiga aspekter eller veta hur de ska arbeta med detta som lärare då det relevanta innehållet inte har en framträdande roll i böckerna. Slutsats Det verkar fortfarande, även fast uppdaterade böcker inom ämnet nyligen publicerats, finnas en brist på information om bedömning för lärande och nyckelstrategin ifråga i den här typen av böcker. Det finns ett behov av mer forskning om hur vi kan arbeta med bedömning för lärande inom ämnet och även ett behov av att detta förmedlas till lärare i ämnet. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Physical literacy (PL) is defined as the motivation, confidence, physical competence, knowledge, and understanding to value and take responsibility for engagement inphysical activities for life. The concept has become more prominent during recent years and has also inspired the latest curriculum for physical education and health (PEH) in Sweden. There has not yet been many empirical studies on the concept. The aim of this study was to explore elementary school PEH teachers’ knowledge, understanding and application of the psychological domains of PL. Five PEH teachers working with school children in grades 1-3 were interviewed and the data was analyzed using thematic analysis. Results showed that the teachers were used to teaching knowledge and understanding, and they had strategies to foster confidence but did not have the same systematic approach or understanding of motivation. In addition, the teachers emphasised emotions and social relations as important dimensions in PEH. The implications of this study is that there is a foundation for letting PL influence PEH in Sweden to a greater extent but there are also challenges to this aspiration. More empirical research on implementation of PL is needed. / Rörelserikedom eller ”physical literacy” (PL) definieras som att med motivation, självförtroende, kunskap, förståelse och fysisk kompetens värdesätta och utveckla ett livslångt intresse för fysisk aktivitet. Konceptet har fått stort genomslag under senare år och har också inspirerat den senaste läroplanen för idrott och hälsa i Sverige. Empiriska studier av konceptet har inte ännu gjorts i någon större utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka kunskap, förståelse och tillämpning av de psykologiska domänerna i PL hos idrottslärare i lågstadiet. Fem lärare som undervisar idrott och hälsa i årskurs 1-3 intervjuades och data analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade på att lärarna var vana vid att lära ut kunskap och förståelse, de hade strategier för att främja självförtroende men de hade inte samma systematiska angreppssätt eller förståelse för motivation. Utöver detta så betonade lärarna känslornas och de sociala relationernas vikt inom idrott och hälsa. Studien implicerar att det finns underlag för att låta PL influera idrott och hälsa i Sverige i större utsträckning, men det finns också utmaningar till denna strävan. Det behövs mer empirisk forskning på implementering av PL.