Spelling suggestions: "subject:"planeringsverktyg"" "subject:"planeringsverktygs""
1 |
Samverkan runt planeringsverktyg för hållbarhetPettersson, Nils January 2018 (has links)
Genom en fallstudie av planeringsverktyget grönytefaktorn undersöks i denna masteruppsats offentliga och privata aktörers samverkan och strategier i arbetet för mer miljövänliga städer. Det insamlade materialet bygger på intervjuer med olika aktörer som arbetat med grönytefaktorn samt analys av styrdokument. De teorier som används för att förstå samverkan runt planeringsverktyget är Bulkeley och Kerns teori om styrning, Hrelja et al samt Youngs perspektiv på samverkan och de Certeaus begreppspar strategi och taktik. Resultatet visar att planeringsverktyget kräver en genomgående samverkan i hela planprocessen och att offentliga aktörer behöver hitta nya sätt att kombinera styrande genom auktoritet med dialog och förhandlade överenskommelser. Genom att studera planeringsverktygets implementeringsprocess uppstår nya kunskaper om dess operationella svårigheter och insikter om att det i ett planeringslandskap med en mängd olika privata och offentliga aktörer krävs kontinuerliga kombinationer av styrning och samverkan, exempelvis möjliggörande, tillhandahållande och stegvist förtroendebyggande. Det krävs även en delad förståelse hos de inblandade aktörerna om hur och varför planeringsverktyget ska användas.
|
2 |
En knuff mot att göra rätt - Hur nudging kan bidra till en hållbar planeringBennström, Ludwig, Altensten, Daniel January 2020 (has links)
In today’s changing society focus is directed to develop strategies in order to respond to the consequences of the extensive climate crisis. Nudging is a theory that aims to promote desirable behaviors with simple tools. Today, nudging is used in the planning context as one of several tools that can contribute to a more sustainable planning. Our thesis explore how nudging is used in practice, and what possibilities and limitations nudging brings to planning. We conducted qualitative interviews and a document analysis that enabled our results. Our results show that nudging could contribute to a more sustainable planning in the form of promoting behavior in individuals, but this is not the answer to the current climate crisis. The idea of how nudging should be used varies and further research is needed to understand the extent of how nudging appears in practice. / I dagens föränderliga samhälle är fokus riktad till att utveckla strategier för att svara till de konsekvenser den omfattande klimatkrisen medför. Nudging är en teori som syftar till att främja önskvärda beteenden med enkla hjälpmedel. Idag används nudging i planeringssammanhang som ett av flera verktyg som kan bidra till en hållbar planering. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur nudging används i praktiken, samt vilka möjligheter och begränsningar nudging medför till planering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys som har möjliggjort vårt resultat. Vårt resultat visar att nudging kan bidra till en hållbar planering i form av att främja beteenden hos individer, men det är således inte svaret på den rådande klimatkrisen. Bilden av hur nudging ska användas varierar och det krävs fortsatt forskning för att förstå vidden av hur nudging ter sig i praktiken.
|
3 |
Nudging som hållbarhetsstrategi : En kvalitativ studie om implementeringen av nudging i Linköpings kommunCarlsson, Julia January 2022 (has links)
Dagens föränderliga samhälle riktar stort fokus mot att utveckla strategier för att bemöta de omfattande klimatförändringarna. Nudging är ett relativt nytt koncept som syftar till att främja önskvärda beteenden med hjälp av enkla medel. På senare år har nudging fått allt större uppmärksamhet inom hållbarhetsarbetet och har tillämpats i ett flertal olika planeringssammanhang för att bidra till den hållbara omställningen. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur nudging i ett planeringssammanhang utgjort en egen inramning av hållbarhetsarbetet och formulering av hållbarhetsstrategier. Genom att granska hur implementeringen av nudging har sett ut i ett planeringssammanhang ämnar studien att undersöka vilken funktion nudging-verktyget fyller i den stora utmaningen till att bli mer hållbart. Detta har genomförts genom att granska Linköpings kommuns projekt “Hållbara kvarteren i Lambohov” utifrån hur de presenterar hållbarhetsutmaningar och vilka beteenden kommunen belyser som centrala för att främja en hållbar utveckling. Resultatet visar på att nudging som hållbarhetsstrategi kan bidra till hållbar planering, men att det krävs vidare arbete med att utforska konceptet för att utfallet i praktiken ska leda till förändring.
|
4 |
Ett planeringsverktyg i skolan Elevers och lärares upplevelser av ett planeringsverktyg i no i specialskolan för elever med grav språkstörningHjalmarsson, Marie January 2020 (has links)
SammanfattningHjalmarsson, Marie (2020). ” Ett planeringsverktyg i skolan” - Elevers och pedagogers upplevelser av ett planeringsverktyg i specialskolan för elever med grav språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien avser att öka kunskapen om hur ett nytt planeringsverktyg upplevs, används och skulle kunna utvecklas ytterligare i skolan. Det skulle kunna bidra till att öka kunskapen hos lärare, om vad elever med grav språkstörning har för behov när det gäller planering. Utifrån elevernas behov skulle planeringsverktyget kunna göra målen, kunskapskraven och planeringarna mera tydliga, synliga och lättillgängliga i alla ämnen.SyfteSyftet med studien är att beskriva hur några elever och lärare som fått prova ett planeringsverktyg, upplever att det fungerar i den egna planeringen och om strukturen i skolarbetet påverkas när de fått arbeta med det inom ett ämnesområde i No.Frågeställningar• Hur beskriver elever och lärare att de använder planeringsverktyget?• Upplever elever och lärare att ett planeringsverktyg är till någon hjälp för att planera och strukturera upp skolarbetet, i så fall på vilket sätt?• Vilka utvecklingsmöjligheter ser elever och lärare att det finns för att göra planeringsverktyget mera lättillgängligt för elever med grav språkstörning?TeoriStudien utgår från Antonovskys teori om KASAM, känslan av sammanhang. I denna teori talar Antonovky (2006) om tre viktiga delar för att en människan ska må bra och ha en hög KASAM. Dessa delar är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den som utvecklat en stark KASAM under sitt vuxenliv menar Antonovsky (2006) är en person som har aktiverat de4generella motståndresurserna han eller hon har tillgång till. Generella motståndsresurser är exempelvis resurser som pengar, jagstyrka, kulturell stabilitet eller social stöd.MetodStudien tar sin metodansats från fenomenologin. Denna metod är avsedd att besvara en viss typ av kunskapsintresse. Kunskapsobjektet för studien är ett planeringsverktyg i skolan. Fokus ligger på hur elever och lärare i en specialskola för grav språkstörning, upplever att arbeta med det och om det finns någon nytta med att använda det för att strukturera och planera ett nytt ämnesområde i No. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger. Sex elever som var positiva till att bli intervjuade valdes ut. Två lärare från den ena klassen intervjuades.ResultatDe betydelsefulla teman som kom fram vid analysen av intervjuerna var: Struktur och funktion, Användning och nytta, Självskattning, Lärarens roll och Utvecklingsmöjligheter.Både Eleverna och lärarna upplevde planeringsverktyget som strukturerat, det var lätt att använda. Eleverna hade god nytta av det i skolarbetet eftersom allt var samlat på ett ställe. För resursläraren var det tydligt i planeringsverktyget vad eleverna arbetade med och då kunde hjälp ges på bättre sätt i klassrummet. Några elever hade arbetat med planeringsverktyget på egen hand på elevens val eftersom de visste vad det kunde använda det till. Självskattningen var bra att göra för då visste eleverna vilka mål som gällde inom området. Både lärare och elever uttryckte att läraren hade stor betydelse när det gällde arbetet med planeringsverktyget. När det gällde utvecklingsmöjligheterna uttryckte både elever och lärare att det skulle vara bra om det fanns bilder. men inte alltför många som två elever uttryckte det. Planeringsverktyget skulle vara lättillgängligt på datorn eller på skolans eget nätverk.Specialpedagogiska implikationerEftersom ett planeringsverktyg underlättade skolarbetet för elever med grav språkstörning, skulle planeringsverktyget kunna användas för elever med grav språkstörning eller elever med svårigheter med de exekutiva funktionerna även i andra skolformer.Speciallärare/specialpedagoger och resurslärare kan ha nytta av planeringsverktyget i sitt arbete. När de känner till vad ett område handlar om, vet vilka kunskapskrav eleverna ska arbeta5med så underlättar det arbetet när de ska planera för specifika stödinsatser för enskilda elever eller för en hel klass.Nyckelord: Exekutiva funktioner, Grav språkstörning, KASAM, Planeringsverktyg och Specialskola
|
5 |
"Sitt still så att jag kan ta en bra bild"Denninger, Henriette, Stjernfelt, Erika January 2019 (has links)
Vi har båda arbetat i förskolan en längre tid och följt den pedagogiska dokumentationens dilemma. Pedagoger i verksamheten har olika sätt att arbeta med den pedagogiska dokumentationen. Utifrån vår yrkeserfarenhet har vi diskuterat den pedagogiska dokumentationen och kommit fram till vårt syfte. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring pedagogisk dokumentation. Vi valde att undersöka den pedagogiska dokumentationens syfte och funktion i verksamheten. Utifrån frågeställningarna ville vi få en uppfattning om hur pedagogerna tolkar den pedagogiska dokumentationens syfte och funktion. Vi har valt att arbeta utifrån Foucaults maktperspektiv, samt att analysera vår empiri utifrån diskursanalys och teorier om frigörelse. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer. Pedagogerna vi intervjuat kommer från olika förskolor. Totalt har vi intervjuat sex pedagoger. Vår slutsats är att pedagoger ser på pedagogisk dokumentation utifrån två skilda tolkningar. Som ett planeringsverktyg, där pedagoger styr verksamheten. Men även som ett förhållningssätt där barnen blir inkluderande i verksamhetsplaneringen. Dessa två tolkningar ligger långt ifrån varandra och kan problematisera arbetet med den pedagogiska dokumentationen.
|
6 |
Projektledarens färdväg mot kompetensutveckling : En analys av projektledarkompetens och planeringsverktyg hos JM ABAhmed, Ismail, Peksen, Ismail January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING [SV] Projektledarens ansvar i ett projekt är att leda sin projektgrupp till uppsatta mål med fastställda kravspecifikationer. Dessa mål skall vara uppnådda inom en tidsanpassad och ekonomisk ram. För att nå dessa ramar bör en projektledare tidigt planera genomförandet och upprätta en ekonomisk plan för projektet. De konsekvenser som uppstår vid komplexa projekt då projektledaren inte förfogar över tillräcklig med kompetens leder till ekonomiska förluster samt ett misslyckat projekt. Vilka kompetenser bör en projektledare behärska? På vilka sätt behärskas dessa kompetenser? Med vilka verktyg eller metoder kan kompetenserna utnyttjas vid planeringen av projekten för att undvika problem? Det är dessa frågeställningar som för ihop denna studie om projektledarens kompetensutveckling i mål av att ta fram en kompetensutvecklings modell. Studien ger en blick över projektledningens alla stadier och vad projektledarens roll är i samtliga faser. Sedan beskrivs begreppet kompetens och hur individen utvecklar sin förmåga att leda projekt. Studien har genomförts i samarbete med byggföretaget JM AB där metoden för studien består av tre moment. En omfattande litteraturstudie har genomförts där det teoretiska perspektivet runt projektledning har analyserats. Intervjuer med projektledare och platsbesök genomfördes för en djupare förståelse över hur JM AB arbetar med tidsplaner och befintliga kompetensutvecklingsplaner. Studien påvisar att projektledarna på JM AB är främst delaktiga i tidiga skeden samt det avslutande skedet. I förstudien och planeringen är de främsta arbetsuppgifterna för projektledaren att fungera som en ackvisitör, upprätta olika ekonomiska budgetar samt att ta fram en huvudtidplan för det aktuella projektet. I genomförandet är det av stor vikt att projektledaren skapar en god sammanhållning mellan de inblandade parterna. På så sätt alstras en god klarhet mellan projektmedarbetarna och produktionen effektiviseras. Vid ett projektslut är det kunden som står i fokus. Där en god kommunikation emellan kunder, projektledare samt mäklare ger upphov till de förutsättningar som kunden behöver för inflyttning är till hands. Examensarbetet konstaterar att projekt oftast blir uppdelade mellan projektmedarbetare. Detta framför krav på att projektledaren ska inneha en bred kompetens, där helhetsbilden över projektet ansågs vara en viktig del av projektledarens kompetens. Följaktligen blir att fungera som kärnan i projektet kombinerad med den sociala kompetensen en central del. Vidare fastställde examensarbetet att projektledarens kompetensutveckling först och främst sker i det dagliga arbetet. Där erfarenhet från tidigare arbeten utgjorde den största kompetensutvecklingen. Förutom erfarenhetsläran bidrar även aktiviteter som formella kurser till en kompetensutveckling hos projektledaren. Studien belyser dessutom projektledarens varierande planeringsverktyg, där även en jämförelse dras mellan planeringsverktygen Powerproject och Microsoft Project. Genom jämförelsen mellan programmen dras slutsatser angående för och nackdelarna med programmen samt hur dessa bidrar till mindre ekonomiska förluster. / A project manager's responsibility in a project is to lead the project to specified goals with defined specifications. These goals must be achieved within a time related and economic framework. To achieve these goals, a project manager needs to early plan and implement a financial plan for the project. If the project manager lacks sufficient competence it may result in financial losses and failed project. The present thesis was accomplished in collaboration with the construction company, JM AB, and the study consists of three parts. An extensive literature review has been conducted in which the theoretical perspective around the project have been analyzed. Interviews with project managers and site visits were conducted in order to achieve a deeper understanding of how JM works with timetables and existing competency development plans. The study shows that the project manager at JM AB is primarily involved in the early stages and the final stage of the project planning. Furthermore, this thesis showed that the project manager's skills development first of all takes place in daily work. In addition, the results showed that experience from previous work constitutes the most important skills development for the project managers and that activities such as formal courses also a contribute to stronger competence for the project manager.
|
7 |
Ett planeringsverktyg för TV-postproduktion / A resource planning tool for TV post-productionRydén, Andrea January 2015 (has links)
This report describes the process of outlining a design proposal for a resource planning tool for TV post-production. A feasibility study in form of a participant observation has been carried out on-site, which has resulted in a requirement specification. Based on the requirement specification, mockups have been created to illustrate the functions and features that a final planning tool should have. In addition to developing a design proposal, an evaluation of the existing resource planning tool Ganttic has been conducted. Ganttic has been reviewed based on how well it meets the list of requirements. The result shows that Ganttic fails to meet a crucial requirement, thus cannot be used by the client. The recommendation is instead that the client implements the functions described in the design proposal in their current booking system.
|
8 |
Digitala planeringsverktyg för tillgänglighetsanalys : Orsaker till implementeringsluckan mellan forskning ochsamhällsplaneringQuaresmini Köhler, Chester, Maric Larsson, Dexter January 2022 (has links)
Digitaliseringen har varit en drivkraft för planerare att effektivt använda geografiska informationssystem (GIS) som ett verktyg för att förstå tillgång och närhet till stadens målpunkter. Samtidigt har forskare uppmärksammat en implementeringslucka mellan forskare, utvecklare och slutanvändare inom digitala planeringsverktyg. Det är luckan mellan digitala planeringsverktyg framtagna av forskare och de verktyg som idag är vanliga bland planerare. Syftet med studien var att utifrån tre svenska städer undersöka orsaken bakom implementeringsluckan och hur den kan avhjälpas med målet att främja planerares förståelse för tillgänglighetsanalyser av kollektivtrafik med space syntax. Undersökningen har genomförts med en blandmetod som kombinerar kvantitativ GIS-analys med kvalitativ återkoppling från planerare inom offentlig förvaltning. GIS-analysen har undersökt tillgängligheten tillbusshållplatser i Falun, Gävle, och Uppsala med det space syntax-besläktade konceptet place syntax. Med place syntax beräknades täckningsgraden av kollektivtrafik i vardera stad tillsammans med space syntax-relaterade mått påstädernas topologi. Därefter genomfördes en kompletterande korrelationsanalys för att närmare förstå sambandet mellan befolkningsfördelning och avstånd till busshållplatser. Intervjuer genomfördes med planerare som arbetar med kollektivtrafikplanering, samt en konsult och en forskare inom ämnet. Resultatet av GIS-analysen skickades ut till samtliga respondenter från kommun och region för att låta dem beskriva sina tankar om metodens tillämpbarhet i deras arbete. Resultatet visar att utvecklingen av digitala planeringsverktyg sker i snabbare takt än offentlig förvaltning kan hänga med, vilket bidrar till implementeringsluckan. Bidragande faktorer till det är offentlig förvaltnings begränsade resurser och att avancerad kompetens, om den finns, kan bli personbunden och därmed flyktig. Offentlig förvaltnings forskningskontakt är begränsad men via inhyrda konsulter kan viss forskningskontakt uppnås. Tillämpbarheten av place syntax tool (PST) anses vara god bland de undersökta utövarna inom offentlig förvaltning, men kräver viss grundläggande GIS-kunskap. För att motarbeta implementeringsluckan föreslås att möjligheten för ett nationellt samarbete mellan planeringsutövare och utvecklare av forskningsanknutna planeringsverktyg bör utredas. / Digitalization has been a driving force behind urban planners’ adoption of geographic information systems as a tool for understanding accessibility to urban points of interest. Meanwhile researchers have identified an implementation gap between researchers, developers, and end users of digital planning tools - the gap between digital planning tools developed by researchers and the ones commonly in use by practitioners. The aim of the study was to identify causes behind the implementation gap and how it may be reduced, with the goal of improving planning practitioners’ understanding of accessibility analyses of public transport with space syntax. The study was conducted using mixed methods that combined quantitative GIS analysis with qualitative feedback from planning practitioners from two municipalities and one region. The GIS analysis investigated the accessibility to bus stops in Falun, Gävle, and Uppsala using the space syntax-related concept place syntax. Place syntax was used to calculate the coverage of public transport in each city along with space syntax-related measurements of urban topology. A correlation analysis was then performed in order to gain further understanding of the correlation between population distribution and their distance to bus stops in each city. Interviews were conducted with respondents knowledgeable about public transport planning from each of the cities, along with an expert consultant and a researcher in the field. The results of the GIS analyses were shared with the respondents from the municipalities and region to allow them to share their thoughts about the method’s applicability in their work. The result shows that planning practitioners cannot keep up with the development of digital planning tools, contributing to the implementation gap. This is at least in part because of planning practitioners’ limited resourcesand that advanced knowledge, if available, may be tied to individual people and therefore fleeting. Planning practitioners’ contact with research is limited although some research contact can be achieved by hiring consultants. The applicability of place syntax tool (PST) for is considered to be good for planning practitioners, although some GIS knowledge is required. To mitigate the implementation gap the study suggests that the feasibility of a national cooperation between planning practitioners and planning researchers shouldbe investigated.
|
9 |
Konflikten mellan samhällets regleringar och individens frihet : En fallstudie om parkeringsnormen som planeringsverktyg och styrmedel i tre kommuners parkeringspolicysHamrén, Linnea January 2021 (has links)
Pågående klimatförändringar och en ökad urbanisering är en utmaning inom den fysiska planeringen. För att effektivisera användandet av markytor och samtidigt minska klimatförändringarna, behöver biltrafiken reduceras eftersom det tar upp många stora ytor samt leder till höga utsläppsnivåer. Sveriges 290 kommuner har på lokal nivå ansvaret över utformning och användning av mark- och vattenområden, och har därför en hög påverkansgrad över reducering av biltrafiken. Ett planeringsverktyg och styrmedel som kan användas för att påverka detta är med hjälp av ett parkeringstal, i generell term benämnd som parkeringsnorm, och som de flesta kommuner anger i ett kommunalt dokument, det vill säga parkeringspolicy. Detta kandidatarbete har sitt syfte i att undersöka begränsningar av parkeringsnormen med hjälp av tidigare forskning samt en fallstudie av tre olika kommuners parkeringspolicys, Örebro, Skellefteå och Ystad. För Örebro kommun tillkommer även en uppföljning av parkeringspolicyn. Den övergripande forskningsfrågan kompletteras med ytterligare två forskningsfrågor som ämnar till att undersöka kommunernas motiv till parkeringsnorm, samt hur maktfördelningen ser ut vid framtagandet av parkeringspolicyn. Med stöd ifrån forskning samt fallstudien visade resultatet att parkeringsnormen motiveras ungefär likadant i alla tre kommuner, med undantag från ett fåtal aspekter, men att parkeringspolicyn i sin helhet skiljer sig åt mellan kommunerna. Maktfördelningen såg likadan ut i två kommuner, Örebro och Skellefteå, medan den Ystad var mer integrerad på medborgarnivå under framtagandeprocessen. Det visade sig också att dagens parkeringsnorm genererar effekter som försvårar både kommunernas arbete, men även för medborgarna. Slutsatsen blev att den nuvarande parkeringsnormen är statisk och oflexibel, och att mobilitetsåtgärder som eventuellt kommer att lagstadgas, är en mer lämplig lösning för att reducera biltrafiken och öka utnyttjandegraden av markytor.
|
10 |
INTEGRERINGSMODELLEN - Ett användbart planeringsverktyg för att beskriva fysiskaintegreringsförutsättningar? : UNDERSÖKNING OCH ANALYS AV EN METOD FÖR BEDÖMNING OCH REDOVSING AV FYSISKA STRUKTURELLA INTEGRERINGSASPEKTEREngblom, Robert January 2015 (has links)
Sammanfattning Under en relativt lång tid har det inom samhällsplaneringsdebatten framhållits vikten av att verka för en utveckling som tar oss från funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder närhet, jämlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess väl sammanlänkade och integrerade stadsdelar och funktioner. En tydligt rådande trend och utveckling inom stadsplanering är också den ökade fokuseringen på att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvärdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hållbarhetsperspektiv, vilket bl.a. märks i utvecklandet av hållbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som ställs på holistiska delanalyser och redovisningar i dessa. Hur problem, förutsättningar och innebörden av olika strukturella lösningar framställs kan ha en stor betydelse för vilken lösning som väljs samt hur väl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av värde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsättningar och förändringsförslag. Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i städer- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mäta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika beståndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslås, den s.k. Integrationsmodellen, bygger i princip på att viss grundläggande data t.ex. bruttototalarea (BTA) av olika markanvändningar, gatu- och GC-nätets längd, struktur och sammanlänkning, förekomsten av gator med barriär effekter m.m. för aktuellt område samlas in och via sammanvägande kvantifiering sätts i relation till varandra i ett värderosdiagram. Metoden har inom ramen för Trafikverkets rapport prövats på ett handelsområde i Örebro, men någon mer omfattande validering eller tester har ännu inte skett. Här föreliggande arbete syftar till att i brett perspektiv analysera och undersöka integreringsmodellens ansatser och bedömningsgrunder för att förstå och beskriva fysisk strukturell integrering. Detta dels ur ett teoretiskt perspektiv genom jämförelse med andra för stadsplaneringen relevanta förhållningsätt och metoder samt dels i ett praktiskt tillämpningsperspektiv genom tester på principiella förenklade stadsstrukturer samt en fallstudie för ett utvecklingsområde i centrala Kungsbacka. En betydande del av arbetet har även fokuserats till att med dessa validerande tester som grund utarbeta och föreslå kompletteringar och justeringar i modellens beräkningsgrunder. En exemplifierande genomlysning av en representerande vägledning från flera centrala planeringsmyndigheter som Trafik för en attraktiv stad (TRAST) visar att vikten av fysisk strukturell integrering tydligt tas upp och tillskrivs ha en betydelse för den attraktiv hållbarstadsutveckling, samt att dessa frågor kan framhållas som övergripande mål både för den enskilda staden och för samhället i stort. I TRAST i huvudsak beskrivet genom termer som tillgänglighet och närhet. För att ge övergripande förståelse till hur fysisk strukturell integrering kan beskrivas och förstås, samt för att sätta integreringsmodellens förhållningssätt till integreringsbegreppet i ett teoretiskt sammanhang har en översiktlig beskrivning av två andra teorier och metoder även gjorts inom ramen för detta arbete; Space syntax respektive Stephen Marshalls stråkstrukturanalys (inklusive anslutande beskrivningar i publikationen Streets and Patterns.). Space syntax, som idag är en väl etablerad metodik inom bl.a. stadsplanering, analyserar integration med utgångpunkt i de uppfattade rummens samband och förhållande tillvarandra. Marshalls stråkstrukturanalys kan på övergripande plan sägas utgå ifrån gatulänkarnas samt nätverkens (exempelvis gc-nätets) konnektivitet och strategiska kontinuitet. En övergripande likhet mellan både Marshalls angreppsätt, space syntax och integreringsmodellens förhållningsätt är att ingen av dessa direkt föreskriver en given typ av utformning eller struktur, utan syftar till att genom analyser av visa delkomponenter i staden kunna beskriva vissa egenskaper som bedöms ha betydelse för dess helhet och inneboende kvalitéer. Även om ingen analysmetod ger alla svaren som krävs för att lösa de komplexa frågor som stadsplanering behöver hantera är en gemensam kvalitet hos samtliga av metoderna att de medger kvantitativa analyser och redovisningar av viktiga delfaktorer i stadstrukturens egenskaper samt dessa beståndsdelars konfigurativa (i integreringsmodellen även till viss del även kompositionella) förhållanden till sin omgivning. Dessa analyser kan fungera som viktiga verktyg för att förstå, beskriva och prioritera önskvärda egenskaper utifrån uppsatta mål för det enskilda stadsrummet, för ett delområde eller för staden som helhet. I här föreliggande arbete konstateras att det ur ett teoretiskt perspektiv kan sägas finnas en relevans både av integreringsmodellen generellt som planeringsverktyg och av ansatsen i dess ingående bedömningsparametrar. De praktiska empiriska testerna inom ramen för detta arbete har visat behov av kompletteringar och justeringar av modellens beräkningsgrunder. Flera justeringar har tagits fram och föreslagits inom ramen för detta arbete. Med dessa justeringar kan på ett övergripande plan analyser enligt integreringsmodellen beskrivas ge tillfredställande utfall i de utförda testerna. Fortsatta valideringar samt parallella tester med andra sätt att mäta integrering och mätningar av faktiska rörelser bedöms dock behövas för att på ett djupare plan kunna avgöra huruvida höga värden i integreringsprofilens parametarar återspeglar en slags faktisk hög inte-grering med närliggande områden. Samtidigt kan integreringsmodellens ansats att just kvantifiera faktiska fysiska faktorer vara just ett sätt att beskriva en slags faktisk integrering i sig. Avslutningsvis kan det sägas att stads- och samhällsbyggnadsprocesser, och avväganden i dessa, är komplexa och omfattar många sakområden, delar och faktorer. Oavsett vilka metoder eller analysverktyg som används finns alltid en risk för övertolkning eller till ett för stort fokus på resultaten för analysen av vissa delfrågor. Ett holistiskt synsätt är samtidigt avgörande för hur den samlade stadskvalitén och den samlade hållbara stadsutveckling blir. För att möjligöra ett holistiskt synsätt krävs en förståelse för de enskilda beståndsdelarnas egenskaper. Utmaningen och möjligheten ligger just i att utifrån vissa kända försutsättningar kunna synligöra, analysera och redovisa de enskilda beståndsdelarnas egenskaper i relation till övriga delfaktorer för att ge ny kunskap om helheten. Relevanta metoder och beskrivningsverktyg kan, med en medveten situationsanpassad resultattolkning, utgöra ett viktigt delstöd för att göra detta. "Metod är ett intellektuellt instrument med vilket det är mjöligt att med utgångs punkt i det kända producera kunskap om det okända" (Jacopo Zaberella, italiensk filosof från 1500-talet.)
|
Page generated in 0.1161 seconds