I den här studien undersöks identitet hos geografiskt rörliga unga kvinnor som flyttat till Uppsala från olika delar av Sverige. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad identitet, dialekt och platsanknytning betyder för informanterna, samt hur de resonerar kring, förhåller sig till och ser på sin identitet i förhållande till dialekt och plats. Undersökningsmetoden är semistrukturerade enskilda djupintervjuer med tio unga kvinnor från olika landskap, i åldrarna 20–30 år. Analysmetoden är en kvalitativ analys av det insamlade intervjumaterialet, med utgångspunkt i tidigare forskning om och teoretiska perspektiv på bland annat identitet, dialekt kontra standardspråk, plats, språklig förändring och mobilitet. Resultaten pekar på att dialekt och platsanknytning fyller en viktig funktion för informanternas identitetskonstruerande, framför allt i form av koppling till rötter och trygghet och en känsla av samhörighet – men de kan också orsaka vara förknippade med stereotyper, fördomar och identitetsmässiga konflikter. Dialekten och ursprunget samt förhållningssättet till dem blir betydelsefulla på nya sätt efter flytten till Uppsala, på både gott och ont. Slutligen visar studien att identifikation med dialekt och plats på ett komplext sätt påverkar hur informanterna konstruerar sina identiteter i olika sammanhang och hur de orienterar sig framgent i livet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur användandet av mobilapplikationen ARK56, har påverkat användarens friluftsliv, platsanknytning och landskapsidentitet i området Blekinge Arkipelag. Projektet ARK56 utvecklades i biosfärområdesarbetet, som ett nätverk av leder för friluftsliv och aktiviteter kopplat till näringslivet i området. Mobilapplikationen ARK56 har en viktig del i detta projekt, och innehåller ett interaktivt kartverktyg baserat på Naturkartan, och filterfunktioner som ger användaren möjlighet att skräddarsy den information som presenteras i mobilapplikationen. Tidigare studier på mobiltelefonanvändning i friluftslivet visar på att tillgängligheten till områden har ökat men att tekniken även kan påverka hur vi uppfattar omvärlden. Även studier på hur anknytning och identitet kan inverka på boendes ställningstagande i frågor rörande plats och landskap i ett biosfärområde visar på vikten av informationsspridning. Då det saknas forskning på hur en mobilapplikation som ARK56 påverkar friluftsliv, platsanknytning och landskapsidentitet, skapades en web-baserad enkätundersökning som skickades ut i mobilapplikationens nyhetsflöde. Denna undersökning riktade sig till användare inom kommunerna i Blekinge Arkipelag där enkätundersökningen innehöll frågor om friluftsliv, platsanknytning och landskapsidentitet kopplat till användandet av mobilapplikationen. Resultatet visar att över åttio procent av användarna har besökt en plats som de tidigare inte varit på, och mer än hälften av de svarande anser att mobilapplikationen ARK56 har bidragit till fler friluftsbesök. Resultatet visar även på en komplex och individuell platsanknytning, och en landskapsidentitet hos användarna som innehåller karaktärer vilka är känsliga för framtida förändringar. / The purpose of the thesis is to investigate how the use of the mobile application ARK56, has affected the user's outdoor recreation, place attachment, and landscape identity in the Blekinge Archipelago area. The ARK56 project was developed in conjunction with the biosphere reserve,  as a network of trails for outdoor recreation and activities linked to the business community in the area. The mobile application ARK56 has an important part in this project and contains an interactive mapping tool based on the Nature Map, and filter functions give the user the opportunity to customize the information presented in the mobile application. Previous studies on mobile phone use in outdoor recreation show that accessibility to areas has increased, but that technology can also affect how we perceive the outside world. Studies on how attachment and identity can affect residents' stance on issues concerning place and landscape in a biosphere reserve also show the importance of disseminating information. As there is a lack of research on how a mobile application such as ARK56 affects outdoor recreation, place attachment, and landscape identity, a web-based survey was created which was sent out in the mobile application's news feed. This survey was aimed at users within the municipalities in Blekinge Archipelago, where the survey included questions about outdoor recreation, place attachment, and landscape identity linked to the use of the mobile application. The results show that over eighty percent of the users have visited a place they have not been to before, and more than half of the respondents believe that the mobile application ARK56 has contributed to more outdoor visits. The results also show a complex and highly individualized place attachment. Further, results also reveal user landscape identity inclusive of place characteristics that are sensitive to future changes.

Kulturarv är en aspekt som måste beaktas i planeringen av framtidens städer. Tinnerbäcksbadet är en plats som många Linköpingsbor har en stark koppling till på grund av dess långa historia. Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse av invånares relation till Tinnis samt hur historiska avlagringar beaktas i planeringen av platsens nya utformning. Platsanknytning och stigberoende har tillsammans genom sina teoretiska utgångspunkter format studiens analys. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där åtta semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och Linköpingsbor har legat till grund för empiriinsamlingen. Anknytning till en plats är individuell och vissa respondenter har en starkare anknytning till Tinnis än andra, det kan påverka deras inställning till förändringen av platsen. Förändringsprocessen har varit lång och utdragen bland annat på grund av de många intressen som finns kopplade till platsen. Planerare måste ta hänsyn till många olika aspekter vilket kan leda till att aspekter gällande kulturarv förminskas. / Cultural heritage is one aspect which urban planning needs to consider. Many of Linköping’s residents have a strong connection to Tinnerbäcksbadet because of its long history. The purpose of this essay is to increase the understanding of the residents’ relationship to Tinnis and how historical remnants are taken into account in the planning of the site’s new design. The essay is a qualitative case study where eight semi-structured interviews have been the basis for the empirical collection. The empirical material was analyzed using the theories place attachment and patch dependency. Attachment to a place is highly individual and some respondents have a stronger attachment to Tinnis than others which may affect their attitude towards the change of Tinnis. The planning process has been protracted, mainly due to the many interests that intersect in this place. Planners need to consider many aspects, which might lead to diminish of cultural heritage aspects.

Syftet med denna undersökning är att belysa och analysera de breda effekterna av flykting- förläggningen i Svappavaara under dess verksamma tid 1987–1995. Däribland hur den togs emot i lokalsamhället, men även dess roll för upprätthållandet av arbetstillfällen, bostäder och samhällsfunktioner i och med den ekonomiska nedgång som drabbade Svappavaara med gruvkrisen, och föranledde till behovet av alternativa näringar såsom flyktingförläggningen. Undersökningen utgår från de teoretiska begreppen ekonomiska upp- och nedgångar samt platsanknytning, vilka används som analytiska redskap genom denna historiska fallstudie med vissa inslag av rumslig metod. Undersökningens slutsatser pekar på flyktingförläggningen som en stor bidragande faktor till att Svappavaara kunde behålla arbetstillfällen, befolkning, bostäder och samhällsfunktioner när krisen slog till. Lokalsamhället tog varmt emot flykting- förläggningen och flyktingarna som integrerades väl i samhället och bidrog med liv och rörelse i bygden, till minskad arbetslöshet, till att mängder av bostäder inte längre behövde rivas, och slutligen till att Svappavaara överlevde krisen. / This study aims to highlight and analyze the multifaceted effects of the refugee facility in Svappavaara during its operative time between 1987 and 1995. It illustrates how the local community received the refugee facility and its role in the maintenance of jobs, housing, and municipal services with the economic downturn that hit Svappavaara as part of the mining crisis, which led to the need for alternative industries such as the refugee facility. The study is based on the theoretical concepts of booms and busts, and place attachment, which are used as analytical tools throughout this historical case study including some elements of spatial method. The study's conclusions point to the refugee facility as a major contributing factor to Svappavaara being able to maintain jobs, population, housing, and community functions when the crisis hit. The local community warmly welcomed the refugee facility and the refugees who integrated well into the community and contributed to the activity in the area, to reduced unemployment, the fact that many homes no longer needed to be demolished, and finally to Svappavaara surviving the crisis.

This study is a degree project in Information Design with a focus on Spatial Design. The aim has been to gain an understanding of the residents' relationship to the city of Fuengirola through methods and theories. This with the goal of developing a public environment that leads to an increased sense of place while respecting and informing about a culture that is de-prioritized in favor of fast-growing tourism. The work inspects, from a perspective of Critical Regionalism and Sense of Place, the meaning of an authentic cultural experience and how it can be communicated through a spatial design.   Methodical work has been carried out where interviews, photo studies, site analyses and an analysis of these have led to answers regarding which factors the residents of Fuengirola feel most attached to and which aspects have been lost over time. The results concluded that the attachment to place and the place identity that Fuengirola generates are based on interactions, traditions, and social gatherings, where the beach and tourism play a leading role. The sense of place is also strengthened through materials from a former room, as they still have a cultural importance today. The collected empirical evidence in combination with the theories has been the basis for a design proposal. The proposal involves a concept of different passages that reflects the activities and interactions that have characterized a room of the past and the factors that created an attachment to the place among the inhabitants. This degree project only visualizes part of a selected street to give an example of how these streets can potentially benefit an increased sense of place, place identity and connection to place in the city of Fuengirola. / Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet har varit att genom metoder och teorier få en förståelse för invånarnas relation till staden Fuengirola. Detta med målet att utveckla en offentlig miljö som leder till en ökad platskänsla samtidigt som den respekterar och informerar om en kultur som bortprioriteras till förmån för en snabbväxande turism. Arbetet inspekterar, ur ett perspektiv av Kritisk Regionalism och Sense of Place, innebörden av en autentisk kulturell upplevelse och hur den kan kommuniceras genom en rumslig utformning. Ett metodiskt arbete har bedrivits där intervjuer, fotostudier, platsanalyser samt en analys av dessa har lett till svar inom vilka faktorer som Fuengirolas invånare känner mest anknytning för samt vilka aspekter som förlorats genom tiden. Resultaten kommer fram till att den platsanknytningen samt den platsidentitet som Fuengirola genererar har sin grund i interaktioner, traditioner och sociala sammankomster, där strand och turism bär en ledande roll. Platskänslan stärks även genom material från ett dåtida rum, då de har fortfarande en kulturell vikt idag. Den insamlade empirin i kombination med teorierna har legat som grund för ett gestaltningsförslag. Förslaget innebär ett koncept av olika stråk som reflekterar de aktiviteter och interaktioner som har präglat ett dåtida rum och de faktorer som skapat en platsanknytning hos invånarna. Detta examensarbete visualiserar endast del av en utvald gata för att ge ett exempel på hur dessa stråk kan eventuellt gynna en ökad platskänsla, platsidentitet och platsanknytning i staden Fuengirola. / <p>En del bilder har inför publicering suddats ut på grund av upphovsrättsliga skäl. </p>

This thesis for the Bachelor of Arts in Information Design with a focus on Spatial Design has examined and identified exterior places and their characteristics that contribute to a strong sense of place among residents in Katrineholm Municipality. The aim has been to create a design proposal for a hospital park, which currently functions as a walkway and has several shortcomings relative to its potential and the needs and criticisms of the residents. The study is based on theories and previous research on place attachment and topophilia. Through interviews, site observations and notations, as well as a survey, types of exterior spaces, materials, and activities that promote mental well-being and the factors that contribute to a sense of place and place attachment have been identified. The findings show that both place attachment and topophilic values have subjective qualities and that more factors than a place's aesthetics affect the experience. The empirical data has identified specific characteristics that recreational exterior places should consider and implement in their design. The design proposal presents a conceptual hospital park with the aim of informing about optional activities that users can engage in to promote mental well-being and recovery through spatialities. This is achieved by illustrating how spatial designs through spatial organization, form, and disposition can be perceived and used.