This essay explores the connection between rhythm and imagery in three poems by Tomas Tranströmer. The poems are: “Ostinato”, “Alkaiskt” and “Preludium”. In the essay, an analysis of rhythm is combined with an analysis of imagery. The rhythmic analysis focuses on concepts like “verse”, “phrase” and “stressed” and “unstressed” syllables. The analysis of imagery focuses on such concepts as “simile”, “metaphor” and “symbol”. The essay uses these concepts to explore the connections between rhythm and imagery in the poems. The result of the research is that there are several ways in which rhythm and imagery interact in the three poems. They interact, for example, through a correspondence between rhythmic repetition and imagery of endless movement. The study ends by recommending that future analysis of Tranströmer's poetry should pay closer attention to the way that rhythm is used in his poems and the way it effects their meaning.

No description available.

Denna studie har koncentrerats på läromedelsanalys av fyra läroböcker för svenska 1 på gymnasiet. Syftet har varit att undersöka hur urvalet av lyriken ser ut i läro-böckerna i förhållande till det centrala innehållet och kunskapskraven för svenska 1, och vilka läsarter som framträder i uppgiftskonstruktionen. Studien har också under-sökt huruvida manliga och kvinnliga författare får ta lika stort utrymme i läro-böckerna gällande lyriken, något som ämnesplanen eftersträvar. Detta har skett med hjälp av tematisk analys. Det har visat sig att läroböckerna över lag legitimerar ett svenskt kulturarv gällande lyriken, då svenska och västerländska författare dominerar innehållet. I en av läroböckerna dominerade ett vitt kvinnligt ideal, medan det i två andra läroböcker var en vit manlig dominans i vilka författare som fick ta plats. Det har också visat sig att uppgiftskonstruktionerna tenderar att premiera ett analytiskt perspektiv och i andra hand ett subjektivt perspektiv. Några andra läsarter går inte att identifiera i en större omfattning. Det kan få konsekvenser för vilka kunskapsnivåer som läroböckerna kan arbeta med, då uppgifterna saknar det djup som krävs för eleven för att kunna arbeta mot de högre kunskapskraven när endast ett fåtal läsarter blir synliga i uppgifterna. Alla de undersökta läroböckerna visar på brister i förhållande till vad det centrala innehållet och kunskapskraven efterfrågar gällande lyriken i svenska 1.

Några verkar tro att sorgen är ett rum som man besöker en stund och sen går ut. Kanske som ett tonårsrum med affischer på väggarna, kläder på golvet och samlingar av glas med slattar av O’boy. Någonting man lämnar bakom sig sen. Vi som gått in i sorgens rum vet det inte är sant. Vi vet att den inte är ett rum, utan en labyrint. Vi vet att dörren slår igen bakom och försvinner. Det går att komma ut, men genom en annan dörr och till en annan plats. Denna bok innehåller en samling texter om mitt sökande efter den där dörren.

The purpose of this study is to establish how teachers work with poetry and language development within their language teaching. The study has its starting point from previous research and literature about poetry. The empirical material was collected through individual semi-structured interviews with eight teachers and teacher students from different parts of Sweden and grade levels (0 - 6). The results from the interviews show that the concept of 'lyric' is described and defined differently but still the same by the participants. Both the teachers and the teacher students describe that they do not consider themselves to have a high knowledge of poetry and therefore find it difficult to plan and teach the subject to their pupils. The subject may stand back for skills and text genres that are considered 'more important' within the Swedish language. In the essay the results are discussed together with previous experiences and research. Topics such as when and how the teachers should receive competence development, what the pupils learn about poetry and how their language develops in connection with learning poetry are addressed.

Grindområden är en poetisk undersökning av hur natur förhåller sig till kultur. Genom att ta del av Theodor W. Adorno och Max Horkheimers Upplysningens dialiektik och spegla tankarna i i det filosofiska verket mot olika typer av gränszoner har ett poetiskt verk i tre delar arbetats fram. Adorno och Horkheimer behandlar en klassisk syn på dialektiken mellan människa och natur, vilken i Grindområden vidgats till att också gälla förhållandet mellan människa och maskin.

Både i styrdokument och ute på skolor upptäcktes en skillnad i kreativ skrivundervisning vad gäller både upplägg och bedömning. Denna kunskapsöversikt syftar därför till att ta reda på vad som kännetecknar forskningen om kreativt skrivande i första språksundervisning i årskurs F-6. Vidare diskuteras begreppet kreativt skrivande samt vilka kvalitetsaspekter som lyfts fram i forskningen. Kunskapsöversikten är en systematisk litteraturstudie. Tillvägagångssättet bestod av sökningar i olika databaser på sökordet kreativt skrivande i kombination med förskoleklass, lågstadi*, mellanstadi* eller F-6. Sökningarna gjordes även med engelska översättningar av sökorden. Utifrån inkluderingskriterierna valdes 9 artiklar ut som undersökte kreativt skrivande i första språksundervisning i Europa. I artiklarna kunde tre teman urskiljas; samband mellan läs- och skrivförmåga, multimodalitet inklusive digitala metoder i den kreativa skrivundervisningen samt kreativ intervention vilka blev utgångspunkten för resultatpresentationen. Utifrån den tematiska uppdelningen presenterades artiklarnas syfte, metod och resultat, både i tabell och löpande text. Forskningen kännetecknas av en mängd olika aspekter som har som syfte att undersökas i relation till kreativt skrivande. Sammantaget identifieras där en rad faktorer och tillvägagångssätt som kan främja det kreativa skrivandet, så som läsning samt multimodala och digitala metoder. Inom alla tre teman visade resultaten på ett positivt samband mellan läs- och skrivförmåga eller förbättring inom kreativt skrivande. Artiklarna bestod till största del av kvantitativa sambands- eller interventionsstudier men även en kombination av dessa samt kvalitativ intervjustudie förekom. Artiklarna använde sig av lämpliga metoder i förhållande till vad som undersöktes. Vid granskning av artiklarna upptäcktes två kvalitetsaspekter, idébaserad samt språk- och strukturbaserad. Idébaserad kvalitet handlar om fantasi medan språk- och strukturbaserad kvalitet handlar om grammatik, meningsuppbyggnad samt ordval. Trots skillnaderna så har de en stark koppling till varandra, delvis eftersom båda behövs vid bedömning av kreativt skrivande men även för att ordval inte bara handlar om språket utan även baseras på idéer. Det finns i artiklarna förslag till flertalet olika didaktiska implikationer som rör läsning, multimodalitet, digitalisering samt interventioner. Kreativt skrivande är ett brett arbetssätt som bör användas i skrivundervisningen då det ger eleverna möjlighet till att lära genom olika metoder och därmed hitta det som passar dem bäst. Det är dock viktigt att kreativt skrivande bedömer både idéerna och språket. Vid granskning av forskningsfältet upptäcktes olika styrkor och svagheter. Styrkorna handlade om bredden av metoder, valet av metoder samt att det var aktuell forskning. Till svagheterna hörde bristen på kvalitativa studier som är gjorda på barn samt avsaknaden av intervju- och observationsstudier. Vad gäller förslag till vidare forskning finns ett behov av mer svenskbaserad sådan. Därtill hade mer kvalitativa studier, gjorda på elever i form av intervju och/eller observationsstudier, varit önskvärt då detta var en svaghet på forskningsfältet.

The essay Stor Tystnad (Great Silence) was written during the production of my solo exhibition with the same name.  Their common ground is their examination of time, as a concept and idea, and as an experience. The centerpiece of the exhibition was three slide projectors, running simultaneously next to each other, creating a loop of text and images. They speak of time, of man and nature, and of death.  The essay is not an explanation or a continuation of this piece. It is a text that comments on my practice in general, including the artwork that it shares a name with. The subjects that the essay deals with can be listed as follows: time as a non-linear entity, time as a circle, time as something non-existing. The artistic process (correction: my artistic process) and the importance of the non-verbal aspects of art. Mindless creation as a way of thinking and art as experience and a way of reflection. Money and labour. Death.

Denna uppsats ämnade ge en ökad förståelse för elevers uppfattning av poesi med lokal anknytning i svenskundervisningen på gymnasiet. För att möta studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en lärsekvens designad utifrån Selander och Kress (2017) modell för didaktisk design vid en gymnasieskola i Malmfälten. Data samlades in genom fältanteckningar från observation av lärsekvensen samt genom inspelade och transkriberade elevgruppsintervjuer (n:11). Det empiriska materialet analyserades med hjälp av Felskis teorier om skönlitteraturens värden med fokus på igenkänning (2008; 2020). Resultatet visar att dikter med lokal anknytning hade betydelse för elevernas läsupplevelse och att dikterna skapade utrymme och engagemang för samtal kring identitet, kultur och språk. Resultatet belyser också betydelsen av erkännandekulturer i poesiundervisningen för elevernas läsupplevelse.

I denna studie analyseras sju dikter ur Sylvia Plaths diktsamling ”Ariel”. Syftet med uppsatsen är att undersöka representationen av kvinnlighet och manlighet i utvalda dikter från Sylvia Plaths diktsamling ”Ariel”. Metoden som har använts är diskursanalys som använder begreppen av Laclau och Mouffe. Dessa begrepp användes även som teori, samt att teorier av Judith Butler och Lena Gemzöe har använts. Studien visade på att kvinnligheten i Plaths dikter är väldigt ambivalent, detta gällde även för de manliga subjekten som figurerar i texten men kunde dock ses som mer normativa.