Denna uppsats analyserar den rytmiska strukturen i fyra dikter av Edith Södergran, två från hennes första diktsamling och två från hennes sista, postuma samling. Den rytmiska analysen utgår ifrån kognitiv metrisk teori och fokuserar på läsarens mentala upplevelse av rytmiska intryck. Dikterna granskas utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv där de individuella versradernas struktur såväl som den övergripande strofkonstruktionen är central.  Huvudsakliga begrepp i den rytmiska analysen är balans och kraft, tagna från George Lakoff och Mark Johnssons teori om perceptionsmönster. Här uppmärksammas dikternas regelbundenhet när det kommer till alternering av stavelsebetoning, versradens längd och möjligheten att upprätthålla stadig meter, där balans och obalans syftar till närvaron eller avsaknaden av symmetrier och kraft syftar till upplevelsen av rytmens tempo.  Uppsatsen utgår även ifrån rytmiska analysmetoder utvecklade av Reuven Tsur och Richard Cureton. Detta innebär att uppsatsen använder sig av begreppet gestalt, lånat från gestaltpsykologi, samt Curetons tre rytmiska komponenter, kallade meter, gruppering och prolongering. Gestalter syftar här på samlingar av enskilda enheter som uppfattas som helheter. Meter står för upplevelsen av slagkraftig, upprepande rytmik, gruppering för upplevda symmetrier i bl.a. stavelsedistributionen och prolongering för känslan av progression mot ett mål i dikten. Dessa begrepp används i uppsatsen för att tydliggöra dikternas rytmiska struktur i sin helhet, medan kraft och balans används för att beskriva den effekt som strukturerna har på läsaren.  Resultatet av analyserna är att de fyra dikterna använder stark variation och skiftningar mellan olika former och perceptionsmönster. Analysen uppmärksammar också att både de tidiga och de sena Södergrandikterna kan ses som rytmiskt komplexa och mångfacetterade. Analysen visar att Södergran har, både i sina tidigaste publicerade och i sina sista dikter, en vilja att konstant variera och komplicera läsarens upplevelse. De ord som bäst karaktäriserar de fyra dikternas rytmiska intryck är förändring och förnyelse.

Konst har alltid varit ett svar på en längtan. För mig en trevande men outtröttlig längtan efter ett språk. Som översätter från inuti till utanför med oförändrad innebörd, samma känsla och färg. En, på ett sätt, introvert dialog. Under utbildningen har jag hamnat på en ny väg och frågat mig; Hur öppnar jag upp den här dialogen till en publik? Hur når jag ut? Det är en fråga om riktning, om att behålla leken och om att minnas vad som är viktigt. Vad som är vackert. Svarta speglar har varit ett sökande efter portaler som tar mig någonstans jag bara undermedvetet visste fanns. Sanna är poet och bildkonstnär. / Svarta Speglar - magisterprogram i konstnärlig självreflektion

This bachelor essay describes Anna Zimmerman’s artistic process between her solo exhibition Dualities and her degree work Perfect Substance. Both works are based on an interdisciplinary balance of natural science, mysticism and poetry. Mainly these works deal with physical and existential issues so large they are almost impossible to solve. Aware of this problem Zimmerman collects existing facts and adds creative writing in an attempt to reach knowledge. Therefor, some passages in this essay can be seen as an actual sample of her artistic work since the essay-format is similar to her finished artworks. The four chapters regards, in chronological order, light, imprints and photography; poetry as a thinking method; researching; time, geology, deep time, alchemy and philosophy. These subjects are supported by subjective experiences and lectures besides works and thoughts by, most prominent, Roland Barthes, Susan Sontag, Cyprien Gaillard and Susann Kriemann.

Den här uppsatsen är en jämförelse av två olika kompositioner med samma dikt: Was bedeutet die Bewegung av Marianne von Willemer, för första gången publicerad år 1819 i Johann Wolfgang von Goethes Väst-östlig divan. I min jämförande studie har jag, i huvudsak med hjälp av böckerna Lyrikanalys - en introduktion av Lars Elleström samt Poetry into Song: Performance and Analysis of Lieder av Deborah Stein och Robert Spillman, gjort en detaljanalys av diktens innehåll och form. Jag har därefter gått vidare med att undersöka hur Franz Schubert och Felix Mendelssohn har lyckats att förstärka dikten med de musikaliska verktygen melodik, textur, form, harmonik, dynamik och rytm.

No description available.

No description available.

Syftet med vår studie är att utifrån fyra blivande grundlärare och deras erfarenhet av lyrik studera i vilken utsträckning de väljer att belysa lyriken i förskoleklass och årskurs 1–3. Utifrån ett litteraturdidaktiskt perspektiv på läraren som lyrikläsare och didaktiker med frågorna vad, hur och varför i fokus, har vi genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med kvantitativa inslag i form av fasta svarsalternativ, erhållit en generell överblick gällande informanternas erfarenhet av lyrik och en djupare förståelse för hur denna på olika sätt kan komma att inverka på vad som blir uppmärksammat i både dikt och klassrum. Empirin analyserades utifrån de centrala begreppen kontext, det vidgade textbegreppet och multimodalitet, samt utifrån ett litteraturdidaktiskt perspektiv på läraren som läsare och didaktiker samt med hjälp av analysverktyg som redogör för diktens skikt och olika argument för lyrik i skolan.  Resultatet visar att trots informanternas ringa erfarenhet av lyrik, uppmärksammade de flera av diktens sex skikt genom undervisningsmetoder, med särskilt fokus på textens litterära repertoar. Medan textens generella repertoar genom emancipatoriska argument framhölls främst när legitimeringsfrågan, varför och lyrik utanför skolan aktualiserades. Våra slutsatser är dels att lyriken som genre fortsatt har hamnat i skymundan för annat, i såväl tidigare skolgång som lärarutbildning, dels att erfarenheter och kunskap beträffande lyriken som litterär och budskapsbärande mening, inverkar på om dess fulla potential gällande elevers språkliga och kognitiva utveckling ska få utrymme genom medvetna val. Genom analys och resultat har vi observerat hur olika didaktiska val inverkar på det relationella mötet mellan text och läsare. I detta litterärt förflyttade perspektiv på lyriken och en didaktisk tolkning av informanterna som ämneskonstruktörer, synliggörs lyrikens förändrade villkor i klassrummet utifrån de blivande lärarnas pedagogiska flexibilitet.

The nature is changing, poems about love and life.

Researchers at Mobile Life Centre are working on a project called “Delete by Haiku - Concept development and visualization of persistence/an SMS log dilemma” (subproject of “Re-Mobiling -breaking apart time and technology”, 2012-). The purpose of that project is to evaluate an approach of handling the growing amount of users’ digital data in phones (especially SMS logs) by trying to create, in the deletion process of old SMS, something potentially meaningful in a playful manner: poems. The students’ project aimed to develop a concretized demo for their idea, an SMS log deleting and poetry generating application, more particularly the Japanese poetry form “haiku” as chosen style, developed on the mobile platform Android. The goal: to give the researchers a basis to proceed with into the user study and demonstration phase of their project. The result of the development process was a full scale working demo application, although naturally left with many improvement and addition possibilities due to the limited time plan for the student project, and presentation of solved solutions of arisen programming and design implementation challenges. / Forskare på forskningscentret Mobile Life Centre jobbar på projekt kallat “Delete by Haiku –konceptutveckling och föreställning av behållning/ett SMS-log dilemma” (delprojekt av ”Re-Mobiling – isärbrytning av tid och teknologi”, 2012-). Syftet av det projektet är att utvärdera ett sätt att hantera den växande mängden av användares digitala data i telefoner (speciellt SMS-loggar) genom att försöka skapa, i raderingsprocessen av gamla SMS, någonting potentiellt meningsfullt i lekfull stil: dikter. Studenternas projekt var att utveckla en konkretiserad demo för deras idé, en SMS-log-raderande och poesigenerande applikation, mer bestämt den japanska poesiformen ”haiku” som valt format, utvecklat på den mobila plattformen Android. Målet: att ge forskarna en grund att fortsätta med in i användarstudie- och demonstrationsfasen av deras projekt. Resultatet av utvecklingsprocessen var en fungerande demoapplikation i full skala, emellertid givetvis lämnad med många förbättrings och tilläggsmöjligheter på grund av den begränsade tidsplanen för studentprojektet, och presentationer av lösta programmeringsoch designimplementationsutmaningar.

Detta projekt har med utgångspunkt i aktionsforskningen utfört en fallstudie för att uppnå syftetatt bidra med kunskap gällande på vilket sätt undervisning i metrik påverkar elevers kunskapom rytm i texter. Studien har utgått ifrån en design för lärande genomförd i en klass beståendeav elever i årskurs två vid det estetiska programmet med inriktning musik, vilka har skapatkunskapsrepresentationer i form av dikter. Dessa dikter har sedan analyserats parallellt medden genomförda undervisningen genom kvalitativ textanalys, för att undersöka huruvida dengenomföra lärsekvensen stärkt deras språkliga medvetenhet gällande rytm. En metrisk analysmed utgångspunkt i Wåhlins (1995) metriklära har spårat hur versfötter samt några stilfigurerhar använts. Van Liers (1998) modell för språklig medvetenhet har tillsammans med metrikoch didaktisk design utgjort de teoretiska utgångspunkterna. Resultatet visar att undervisning imetrik kan leda till både till ökad språklig medvetenhet gällande rytm och även till ett i flerafall, ökat engagemang. Poesiundervisning kan användas både funktionellt för att utveckla elevers språkbruk gällande rytm och emancipatoriskt för att stärka deras personliga uttryck ochröst i texter, vilket båda kan nyttjas vidare i deras texter generellt. Att undervisa i poesi i allmänhet och metrik i synnerhet, bidrar till ökad språklig medvetenhet och kan därmed motiverasutifrån läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2022).