No description available.

Central to this essay are fourteen poems and fourteen drawings. They formed part of the exhibition The Eye of the Mole and the Perpetual Motion, which was shown at Galleri Mejan in November 2021. The poems are meant to each lack a center, but together form a circle where the exhibition's sculptural works are at the center. Each poem includes a drawing that serves as a reference to the poem. The beginning of the essay follows the process that led to the exhibition. It describes a work process where the planning and the physical work took place in parallel and how the two parts influenced each other and shaped the exhibition. Between the materials I worked with and the intuitive work process, a connection is made to the blind spot in the field of vision, a place that is just outside one's consciousness but which is always present. The idea of ​​this place became a central part of the exhibition and the essay describes a working method for finding this place. Or at least reach as far as possible. Finally, the function of the poems is described and in what way the exhibition was installed. / The Eye of the Mole and the Perpetual Motion was my master exhibition and consisted of four sculptures made of scrap metal and textiles, fourteen poems and fourteen drawings.

Traditionellt sett har poesin varit talad, inte skriven, något som framförts på scen framför en publik. Den politiska användningen av estradpoesi är inget nytt påfund. Brukspoesi och tillfällespoesi i flera olika former har använts för att övertyga eller övertala publiken om olika samhällspolitiska frågor. Det retoriska talet har fått mycket uppmärksamhet för sin starka relation till politik, men hur fungerar det när talet är poesi? Denna uppsats vill fördjupa förståelsen av poesi som framförs på scen och hur den fungerar som en politisk handling. Detta görs genom att undersöka en specifik poesigenre: Poetry slam. Poetry slam är en tävling i estradpoesi som under de senaste trettio åren växt fram världen över, och många utnyttjar sin tid framför micken till att ta upp politiska åsikter eller personliga berättelser med en politisk agenda. Uppsatsen undersöker hur åtta olika poeter som tävlade i SM i Poetry slam 2019 använder sig av Poetry slam som en politisk plattform. Den undersöker på vilket sätt dikterna tar upp aktuella samhällspolitiska frågor, hur dessa frågor gestaltas samt hur olika strategiska manövreringar väcker identifikation hos publiken. Då dikterna måste vara skrivna av poeterna själva, men inte måste vara baserade på egna erfarenheter, blir det tydligt att poeterna genom dikterna konstruerar en identitet. Uppsatsen undersöker därför även hur detta används som ett medel för att övertyga eller övertala.

No description available.

Sigurd Agrell published six volumes of melancholic and highly stylised poetry between 1903 and 1912, and has since then been largely ignored in 20th century Swedish literary history. His writing shows influences from decadence and symbolism, and his frequent use of the sonnet, as well as other metrical devices, also connects him to an older tradition. In this essay I examine what tradition he belongs to, and in what ways his verse fits in with other writers of the turn of the last century. I analyse poems by Sigurd Agrell in order to identify what themes, motifs and literary techniques he shares with contemopary poets, and in what ways he differs from them. We will see that while Agrell shares many traits with the symbolist movement, he also stands out in certain important respects.

No description available.

Uppsatsen syftar till att undersöka Spoken Word som modern folkbildningstradition och hur detta upplevs hos poeter med anknytning till territoriellt stigmatiserade bostadsområden. Intervjustudien bearbetar Spoken Word-poeters upplevelser kring meningsskapande och splittrade habitus i förhållande till polariserade poetiska rum. Detta besvaras via två frågeställningar: 1. Anser sig Spoken Word-poeter ha ett folkbildande uppdrag? 2. Upplever poeterna att Spoken word är meningsfullt för samhället? Datan bygger på sex intervjuer med verksamma poeter som uppträder med sin poesi på scen. De teoretiska utgångspunkterna är Pierre Bourdieus teori om habitus, habitus clivé och W.E.B Du Bois teori om det dubbla medvetandet kompletterat med Sara Ahmeds vita hav. Detta för att se hur majoritetssamhället priviligierade position påverkar poeters identitetsskapande som representanter ur minoritetsbefolkningen. De teoretiska perspektiven bidrar till förståelsen för hur strukturer i samhället delar in poeten i olika rum baserat på individens socioekonomiska klassbakgrund. Studiens resultat visar att den individuella upplevelsen av ett splittrat habitus eller dubbelt medvetande är inneboende hos individen och påverkar självbilden när denne befinner sig i de vita haven. Detta leder till att homogena grupper reproducerar polariserade habitus, samtidigt som det kan innebära att habitus splittrar individen som i stället influerar denne att skapa möjligheter till förändring i samhället. Poeterna har en drivkraft i sitt textförfattande med ambition att förmedla en alternativ verklighetsbild som berättar något. På så vis kan Spoken Word utgöra en informell läroplan för samhället. Studiens bidrag till forskningsfältet består av en kultursociologisk intervjustudie som undersöker den icke-vita sidan av det poetiska rummet med röster från olika geografiska förorter i Sverige. Detta kan bidra till förståelsen hur individen på denna sida av rummet behöver arbeta i två parallella sfärer samtidigt. Den ena utgör samhällets syn på icke-vita där du behöver motbevisa negativa stereotyper och den andra grundas i dina personliga normer och värderingar från din kulturella bakgrund.

This essay tries to, in a post humanist approach, answer questions regarding the agency of materials, things and art in relation to the body; the bodily experience of art. This is also an essay about an artistic practise that has developed during three years in a context where the craft skill and knowledge about certain materials have been in focus while the artist herself has been interested in a more emotional and theoretical approach to the materials and what they do. The text is a result of what happens when those two different ways of relating to art and craft are encountered.

Detta examensarbete behandlar den sufiska poeten Jalal Ud-din Rumis dikter som läromedel inom ämnet religionskunskap. Genom att föra samman de två fenomenen religion och poesi undersöker jag på vilket sätt de förhåller sig till varandra i fråga om kunskap om och förståelse inför livet och världen. Vidare behandlar jag sedan hur dessa kopplingar, mellan poesin och religionen, i så fall skulle kunna användas inom religionsundervisningen. Studien är i huvudsak teoretisk med ett religionsdidaktiskt fokus och kretsar kring tolkningen av två dikter.

<p>Validerat; 20130620 (global_studentproject_submitter)</p>