Bruno K. Öijer is one of Sweden's well known poets. He belongs to a poetic avant-garde and made his debut in 1973. Many literature researchers and reviewers have focused on Öijer as person and poet. I will discuss Öijer's authorship in relation to literary traditions, such as orphic tradition, avant-garde and modernsim, surrealism and the outsider definition. But the primary aim of my essay is to focus on what message the poet conveys to the readers. In my opinion, many of Öijer's poems are about finding one self through listening to one's inner world. My thesis is that Öijer has reform plans for the human beings and the world. Öijer's poems are about the New man who listens to his inner world and who sees through the power of commercialism and politicians' authority. The New man is the only one who can make our planet a better place. My thesis is based on Carl Gustav Jung's psychology, which focal point is that the human being is going through several metamorphoses in life. Jung calls his theory the individuation process. I will also discuss Jung's theory about the visionary poem. I find Öijer's poem Från En Demons Båge - fyra filmmonologer a poem which gives the readers a glimps into another world that we today can't comprehend.

Denna uppsats undersöker hur tematiken i Nils Ferlins lyrik gestaltas i samtliga diktsamlingar utifrån några valda teman. Först undersöks dödstematiken som på grund av sitt omfång delas in i två kapitel, ett där döden ses som en räddare undan livsångest och ett där döden skildras som skrämmande. Vidare undersöks den religiösa kontext som är förknippad med dödstematiken. Därefter behandlas kärleksmotivet och tematiken kring detta. Slutligen undersöks dikterna där samtiden skildras utifrån Ferlins syn på människan och sin samtid. Till undersökningen används ett biografiskt material för berika analysen. Det är främst i analysen av dikterna med en tydlig dödstematik som den biografiska aspekten är viktig men paralleller till författarens eget liv dras även vid diskussionen av övriga teman. Undersökningen är en tematisk studie men även motiven undersöks då de varierar i förhållande till tematiken. Definitioner för motiv och tema härleds till Lyrikens liv (Janss, Melberg & Refsum, 1999). Döden är det vanligaste motivet respektive temat men andra motiv och teman är viktiga att belysa för en djupare förståelse för Ferlins lyrik. Exempelvis finns en tydlig koppling mellan den religiösa kontexten och dödstematiken. / This paper examines how the themes in Nils Ferlin's poetry are portrayed in all poetry collections based on some selected themes. First the thematics of death is examined, and as a result of its extent it is divided into two chapters; one where death is seen as a savior from anxiety and one where death is portrayed as frightening. Furthermore the religious context associated with the thematics of death is examined. Thenceforth love motive and its thematics are treated. Lastly the poems where Ferlin depicture his vision on man and his contemporaries are examined. The survey uses a biographical material to enrich the analysis. It is primarily the analysis of the poems with a clear death thematic where the biographical aspect is important, but the parallels to the author's own life is used in the discussion of the other themes. The study is a thematic study but also the motives are examined as they vary in proportion to the thematic. Definitions of motive and theme are derived from Lyrikens liv (Janss, Melberg & Refsum, 1999). Death is the most common motive respectively theme however the other motives and themes are important to highlight for a deeper understanding of Ferlin's poetry.

The aim of this study is to describe how nature is portrayed in swedish poet and critic Aase Berg’s two earliest poetry collections, Hos rådjur (1997) and Mörk materia (1999), and how it relates to notions of humanity, culture and civilisation. The concept of ”nature” is problematized in a short survey of how it has been used by and critizised in ecocritical literary theory, which is used as the main theoretical framework for this survey, with an emphasis on selected theoretical concepts by Donna Haraway. As a methodological starting point, ”nature” is tentatively defined as ”that which does not let itself be subsumed under the human, culture or civilisation”, and this definition is contrasted with how the concepts are handled in the texts.The investigation shows that the relationship of nature to the human is a fundamental theme that provides a structure for both poetry collections. In Hos rådjur, wild nature takes the shape of a ”raw” animal that seems to threaten the human characters. In Mörk materia the threat to humanity comes from matter itself, matter that is dark and unruly. The nature/culture relationship is complex and continuously evolving, with several different and mutually exclusive possibilities being explored in the poems. Berg’s poetry has often been characterised as transcending boundaries, and metamorphoses and dissolution of boundaries between humans, animals and other organisms are abundant in the two poetry collections. Despite this, the study demonstrates how dualistic notions of nature and culture, body and spirit, are upheld throughout the texts.

This essay focuses on the reception of Yahya Hassan’s debut YAHYA HASSAN in Swedish media, mainly daily newspapers. Following the work of Magnus Nilsson it analyzes the “reading strategy of the politics of identity” in “immigrant literature” and outlines structural racism in the literary scene. By bringing attention to the critics’ use of this reading strategy, it is possible to unveil the “ethnic filter” through which literature by Swedish authors with a “non-Swedish identity” is being read in contemporary Swedish literary criticism. The concept of “immigrant literature” is discussed as a discourse, rather than as an empirical category. This essay aims to show how the Swedish critics read YAHYA HASSAN through the ethnic filter as a work of “immigrant literature”. The Swedish critics read the collection of poems as a political statement, and had difficulties defining Hassans work as poetry. Rather, it was read as an autobiographical novel in a working class tradition. There had been a long discussion in Swedish literary criticism about the autofictional genre, including a moral debate about the line between fact and fiction in autobiographical works. However, this was left almost unmentioned and Hassans poems were read as true and authentic depictions, something that the author himself contributed to in various ways. The essay also outlines the debate in Swedish media where critics discussed the author’s responsibility as an immigrant, a debate where many critics articulated a fear that the experiences depicted in Hassan’s poems could further inspire an already growing racist movement.

No description available.

I denna uppsats använder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sådan här analys kan säga något av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, där subjekt och finit tagits ut varpå språkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna är hämtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgår att jaget behandlar sig självt som visare och mer klarsynt än en vanlig människa, men samtidigt är slav under ett mänskligt känsloliv. Jaget framställer sig självt som en auktoritet på lidande och en konstnär med kontroll över sin penna. Min slutsats blir därför att den systemisk-funktionella modellen kan vara till nytta vid lyrikstudier.

Poetiska texter ingår som en av texttyperna elever i årskurs F-3 ska få möta i undervisningen enligt läroplanens centrala innehåll för ämnet svenska. Det finns forskning som visar att poesi ofta möter motstånd och sällan görs till en naturlig del av undervisningen, men även forskning som visar på fördelaktiga arbetssätt för att komma till rätta med undervisning i poesi. Följaktligen är syftet med denna studie att utöka kunskapen om lärares erfarenheter av poesi genom att undersöka hur fyra lärare verksamma i årskurs F-3 uppfattar och beskriver förekomsten av och arbetet med poesi i svenskundervisningen. Studien är kvalitativ och triangulering används som metod genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Teoretisk utgångspunkt i studien är sociokulturell teori. Analysen av studiens insamlade material utgår från en hermeneutisk ansats. Studien visar att varierade arbetssätt och rika möjligheter för eleverna att tolka poesi har en positiv inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Även att lärarens kunskap och intresse för poesi inte är beroende av varandra för att bedriva undervisning av god kvalitet. Ytterligare visar den här studien att poetiska texter inte ges lika stort utrymme i undervisningen som andra texttyper. / Poetic texts are included as one of the text types students in year F-3 should encounter in the teaching according to the curriculum's central content for the subject Swedish. There is research that shows that poetry often meets with resistance and is seldom made a natural part of teaching, but there is also research that shows advantageous ways of working to come to terms with teaching poetry. Consequently, the purpose of this study is to expand the knowledge about teachers' experiences of poetry by examining how four teachers active in year F-3 perceive and describe the occurrence of and work with poetry in Swedish teaching. The study is qualitative, and triangulation is used as a method through semi-structured interviews and document analysis. The theoretical starting point in the study is sociocultural theory. The analysis of the study's collected material is based on a hermeneutic approach. The study shows that varied working methods and rich opportunities for students to interpret poetry have a positive impact on students' knowledge development. Also, that the teacher's knowledge and interest in poetry do not depend on each other to conduct teaching of good quality. Furthermore, this study shows that poetic texts are not given as much space in teaching as other types of text.

Denna litteraturstudie behandlar poesi i undervisningen för årskurs F-3. Poesi ska ingå i svenskundervisningen enligt syfte och centralt innehåll i kursplanen för svenska. Trots detta visar forskning att genren ofta möter motstånd från både lärare och elever, ett faktum som kanske även ligger bakom våra egna erfarenheter av att poesi sällan användes i skolan under vår verksamhetsförlagda utbildning. Vårt syfte med denna litteraturstudie är således att undersöka hur forskning framställer poesins möjligheter att stärka språkutvecklingen i svenskundervisningen.  Studien avser att besvara hur inställningen hos elever och lärare påverkar användandet av poesi samt på vilka sätt poesi kan verka språkutvecklande. Genom informationssökning i olika databaser fann vi det forskningsmaterial som ligger till grund för denna studie. Materialet består främst av vetenskapliga artiklar, men även en bok, en doktorsavhandling och en forskningsöversikt. För att få ett så omfattande resultat som möjligt har både svensk och internationell forskning behandlats. Resultatet visar att poesi kan uppfattas som tråkigt och svårt av både lärare och elever. Genom lärares kunskap och rätt tillvägagångssätt kan dock denna uppfattning ändras, vilket bland annat visades genom elevers ökade motivation och engagemang vid läsning och skrivning av poesi. Vår slutsats är att arbetet med poesi inte skiljer sig mycket från hur arbetet med andra genrer bedrivs; läsning sker individuellt och i helklass, man samtalar om och bearbetar innehållet och kan med fördel använda estetiska uttryckssätt. Samtidigt innebär poesins unika textstruktur möjligheter att närma sig språket genom metaforer, rytm och rim. Oavsett om en analytisk eller syntetisk metod används verkar poesin fungera språkutvecklande.

This thesis focuses on how Göran Sonnevis poetry, particularly KOSTER 2002 in Oceanen (2005), and how the poem portrays how the main character encounters divine concepts of entirety using mathematic terminology. The divine concept of eternity is referred to as nunc-stans and hic-stans, terms coined by the philosopher Thomas Hobbes and explicitly referenced to in the poetry of Oceanen. The study locates where in KOSTER 2002 the encounters appears and accounts for how the mathematic terminology is affiliated with divinity and the concepts of nunc-and hic-stans. This study shows how the poem expresses an ontological view of the existence, which is a fundamental aspect of the poetry in Oceanen. The study concludes that the view of the existence is that “everything there is” is connected and integrated with one another. When the main character experiences fragments of nunc-and hic-stans this refers to the integration of existence, in which the particular (the main characters subjective experiences) is connected to the universal (concepts of eternity and mathematical theories) and vice versa.

Min konsert ställdes in en gång på grund av Coronapandemin. Jag kom att revidera innehållet under tiden som följde.Konserten kom istället att till större del baseras på ett album jag arbetat med få en tematisk anknytning till Coronakrisen; särskilt att jag och mitt barn drabbades då min sambo insjuknade i ett utdraget och fortfarande pågående förlopp av debiliterande sjukdom. Ur konsertprogrammet: "Det kommande albumet är inspelat under pågående pandemi och Coronakrisens humanitära konsekvenser har varit ett tungt graviterande centrum i den personligt konstnärliga processen”. Ett konstverk behöver inget ytterligare egentligt mål, min syn på konst och musik är i denna betydelse absolut. Jag arbetar utifrån en längtan efter att ett verk ska äga rum i sin egen rätt. Men min examenskonsert som process är ett av de mer sällsynta tillfällen då jag haft som ytterligare syfte att även kommunicera musikens ontogenetiska habitat, den inre metaberättelse som omgärdat mitt konstnärliga arbete. Det har slagit mig under arbetets gång att min konst ofta är ett sätt att hantera sorg, att med Camus termer skapa en inre mening och känsla av agens där ingen reciprocitet finns att hämta. / Jag har gjort ett stilanalysarbete om Ingebjørg Liestøl (1900 - 1996), en sångerska och traditionsbärare från Åseral, Agder i Norge.  Ett utvidgat, sammansatt– litterärt-musikaliskt perspektiv på folklig sång kom att bli viktigt för mitt arbete. Att skifta fokus från musikalisk meter, perioder och indelningar till själva texten, versfötterna och de tal-lika betoningarnas samspel med melodiken ser jag som nödvändigt för att närma sig den här och liknande sångtraditioner.  Ingebjørgs musikaliska stil och tradition framstår för mig som en resilient legering av äldre och modernare element.  Hennes repertoar är en blandning av nytt och gammalt – väckelsesånger, stäv och ballader, både hennes tradition som helhet och hennes personliga stil som konstnär präglas av detta förhållande.  Jag upplever ett arkaiskt djup i hennes sång, detta är både något subtilt jag upplever som speciellt för henne som uttövare, samt viktiga drag hos hennes sångtradition som helhet: Tonaliteten, förhållandet mellan textbehandling och rytmik, asymmetri, bruk av allitteration och ekonomisk språkdräkt. Den känslomässigt investerade men icke teatrala gestaltningen som inte skriver en på näsan men äger rum i en sjungen poesi som flödar ur existentiell svärta.  Matter-of-fact som en isländsk saga.