Global ETD Search

131	Ett transspråk : Flerspråkighet i Fredrik Ekelunds/Marisol M:s diktsamling Läppstifterska Bäcklund, Alva January 2021 (has links) Föreliggande studie är en systematisk analys av språkväxlingen i den samtida diktsamling Läppstifterska, skriven av Fredrik Ekelund/Marisol M. Språkväxlingens form och funktioner samt samspel med textinnehåll står i fokus och är också de komponenter analysen syftar till att belysa. För analysen används Haapamäkis och Erikssons (2017) analysmodell för flerspråkig litteratur. Analysresultatet visar hur språkväxlingen i Ekelunds/M:s dikter genomgående är manifest till sin form, men varierar i fråga om frekvens samt hur den markeras och integreras i texten. Formaspekterna har dessutom tydliga samband med textinnehållet – frekvensen ökar då flerspråkiga miljöer skildras, och markeringar används för att betona det som ska förmedlas. Språkväxlingens funktioner är flera och samtliga bildas av växlingen i sig kombinerat med dess form. Studien visar att de främsta funktionerna med språkväxlingen i verket är att autentiskt skildra flerspråkiga situationer, att skapa den språkligt tillåtande stämning som präglar verket, samt att bygga ett poetiskt språk i vilket ordlekar och mångtydighet bidrar till att förmedla diktsamlingens centrala transtema. flerspråkighet språkväxling lyrik poesi svenska som andraspråk lyrikanalys flerspråkig litteratur translanguaging transspråk Fredrik Ekelund Marisol M Haapamäki och Eriksson General Language Studies and Linguistics Specific Literatures Litteraturstudier
132	Till ingen särskild eller alla platser / To no one in particular or all places Norberg, Jenny January 2019 (has links) Det här är en fritt utforskande uppsats där jag undersöker min konstnärliga praktik genom samlandet av olika material som utgångspunkt. Uppsatsen bär på min längtan efter möten och ger mig tillåtelse att fundera över saker utan att bestämma något. Ibland tar den formen av essäer, andra gånger som brev, men även som tankegångar genom andra personer som jag är intresserad av. Jag vill använda mig av text som ett material att lägga bredvid min praktik för att förkroppsliga de idéer, känslor och tankar som vanligtvis mynnar ut i skulpturala verk. Uppsatsen innehåller element som är återkommande i min konstnärliga praktik, t.ex. samlande av material, ett intresse för vad språk är och gör, en poetisk inställning till världen och ett behov av att se naturen inom och omkring oss. / This is an explorative and associative essay where I look into my practice through the collection of different materials as a starting point. With a mix of short essays, letters and quotations from people that interest me, it is an attempt to materialize the immaterial space where the knowledge production in my practice occurs. I aim to use text as a material to embody the ideas, thoughts and feelings that are often the predecessors of my sculptural works. The essay deals with themes such as collecting, communication, poetry, culture and nature. plats skulptur konst språk tid rörelse samlande brev kultur kunskap materialitet keramik fotografi spår möten berg essä Australien Uluru Alnö utställning kropp natur bild poesi Visual Arts Bildkonst Arts Konst
133	Att älska högt och på avstånd : En komparativ analys av kärleksuttrycket inom hövisk kärlek och klassisk persisk poesi av Jalal al-din Rumi och Fakhr al-din Araqi / To love loudly and from a distance : A comparative analysis of the expressions of love in courtly love and classical Persian poetry by Jalal al-din Rumi and Fakhr al-din Araqi Säll, Ellen January 2020 (has links) This essay aims to examine the expressions of love in classical Persian poetry and the European, medieval courtly love. The main focus is to analyze the Persian divine love using a selection of poems from Jalal al-din Rumis Vassflöjtens sång and Fakhr al-din Araqis Gnistornas bok, both translated and commented by Ashk Dahlén. The method used for this study is to analyze the Persian divine love with the perspective of the courtly love using the questions how the love in the poems are expressed and how it relates to the rules of courtly love. The knowledge behind the Persian poetry is mostly provided by Ashk Dahlén, Bo Utas and Simon Sorgenfrei with Kärleken begär att detta tal skall fram. The divine love is in the analysis compared with different expressions of medieval courtly love throughout the century supported by Anders Cullheds chapter about courtly love in Tidens guld: essayer om kanon, liv, poesi and Carin Franzéns Jag gav honom inte min kärlek: Om hövisk kärlek som kvinnlig strategi. I do a comparative analysis between the Persian poetry and different examples from the courtly love highlighting mostly the similarities but also some important differences. It also examines the use of eros and agape with the help of Anders Johanssons Kärleksförklaring: Subjektiveringens dialektik for a more in depth analyze. In conclusion, I found that there are a lot of similarities in the expression of both worldly and divine contexts but that it is built on different foundations. The essay ends by discussing the predominant similarities and why it might be similar but also problematizes and highlights a few differences like the use of eros and agape and the use of motives. The intention of this essay is to open up for further research regarding the subject and examine why it is possible to find such similarities at the same historical time but in two different parts of the world. / Denna uppsats ämnar jämföra kärleksuttrycket i klassisk persisk poesi med den europeiska, medeltida höviska kärleken. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett höviskt kärleksperspektiv analysera hur kärleken kommer till uttryck hos två namn inom den klassiska persiska poesin, Jalal al-din Rumi och Fakhr al-din Araqi. Den gudomliga kärleken har analyserats med hjälp av Rumis samling Vassflöjtens sång och Araqis Gnistornas bok, båda översatta och kommenterade av Ashk Dahlén. Metoden för denna uppsats är att analysera den persiska poesin med hjälp av den höviska kärleken som ett verktyg. Detta kommer att göras med hjälp av frågorna hur kärleken i poesin tar sig uttryck och hur den förhåller sig till den höviska kärleksmodellen. Vetskapen om den persiska poesin tillhandahålls av bland annat Ashk Dahlén, Bo Utas och Simon Sorgenfrei med antologin Kärleken begär att detta tal skall fram. Den gudomliga kärleken jämförs i analysen med olika uttryck av höviska kärlek genom århundradet med hjälp av Anders Cullheds kapitel om hövisk kärlek i Tidens guld: essay om kanon, liv, poesi och Carin Franzéns Jag gav honom inte min kärlek: Om hövisk kärlek som kvinnlig strategi. Jag gör en komparativ analys mellan den persiska poesin och diverse exempel från den höviska kärleken och framhäver framförallt dess likheter men också en del större olikheter. Uppsatsen undersöker också användningen av eros och agape med hjälp av Anders Johanssons Kärleksförklaring: Subjektiveringens dialektik för en djupare analys. Sammanfattningsvis visar analysen en rad likheter i uttrycket inom både värdsliga och andliga sammanhang men också att dessa likheter grundar sig på olika utgångspunkter. Uppsatsen avslutas med att diskutera de övervägande likheterna och varför dessa går att finna men problematiserar och framhäver även de olikheter som går att finna som användadet av eros och agape samt användningen av motiv. Intentionen med denna uppsats är att öppna upp för mer forskning inom området och att undersöka varför det är möjligt att finna dessa likheter under samma tidsperiod i olika delar av världen. Divine love expressions of love courtly love persian poetry sufism Rumi Araqi love Gnistornas bok Vassflöjtens sång kärlek Rumi kärleksuttryck klassisk persisk poesi hövisk kärlek sufism Araqi gudomlig kärlek Gnistornas bok Vassflöjtens sång General Literature Studies Litteraturvetenskap
134	Du skall färdas i blåsig frihet : Trons språk hos Anna Greta Wide (1920–1965) / Language of Faith with Swedish Poet Anna Greta Wide Melin, Tova January 2021 (has links) Den här uppsatsen undersöker poeten Anna Greta Wides verk, och hur hon i dessa diskuterar den kristna trons förutsättningar, möjligheter och uttryck. Med Wilfred Bions begrepp Language of Achievement (Landvinningens Språk), ett språk som möjliggörs genom att stå ut med paradoxer, ovisshet och frustration, diskuteras hur Wide skildrar balanspunkten mellan att tro och att inte tro. Uppsatsen visar hur Wide målar upp den här punkten som en eftersträvansvärd men krävande plats, och hur hon söker lägga bort enkla svar, etablerade uttryck och ett färdigt språk för att ge något nyare eller ärligare en möjlighet att komma till uttryck. Anna Greta Wide christian poetry Wilfred Bion Language of Achievement Negative Capability language of substitution Anna Greta Wide kristen poesi Wilfred Bion Landvinningens Språk Negativ Förmåga ersättningens språk Religious Studies Religionsvetenskap
135	Jag uppfinner en plats i dikten där vi kan vara tillsammans : En litterär studie i förlusten av ett modersmål / In the poem, composing a room where we can be together : A literary study in the bereavement of a mother tongue Tagaro Andersson, Anna January 2018 (has links) The objective of this thesis is to examine how the bereavement of a mother tongue in various ways affects a person and how literature discusses this experience. How does literature reflect it and is it possible to identify any specific and recurring themes? Are there any similarities between the experience of migration and the experience of colonialism? What purpose does writing serve in this and how to describe the impact of language? Hopefully this thesis will contribute to a better understanding of the situation for newly arrived people and for persons living in Sweden with Swedish as a second language. The thesis has a postcolonial perspective as the focus is fiction dealing with a relocation from east to west. Earlier research and writings that has inspired is in particular the works by the two postcolonial theorists Franz Fanon and Sara Ahmed. The main source material for the study is literary works, e.g. the works of Jila Mossaed, Theodor Kallifatides, Athena Farrokhzad, Burcu Sahin and Yoko Tawada. The thesis is intentionally written in the form of an essay, suggesting the power of language and storytelling. The main objective of the thesis is to describe, rather than to arrive at a conclusion. One main focus is the author’s personal relation to the subject and to the Philippines and its colonial past. The literary works addressed in this study suggests that literature dealing with migration and language bereavement mainly focuses on a discussion about the relation between the native tongue and the new language, the relation between the metaphysical body and the new geographical location, about feelings of speechlessness and alienation that becomes physical. All these concurrent themes can be used as tools to define an experience that in many aspects is inconceivable. The thesis also identifies similarities between colonialism and migration, as both raise the question of inherit right to a place and a lifelong search for a place to call home. In this effort, writing is important and may function as an emancipatory lever to create new places. language attrition mother tongue migration colonialism Philippines Athena Farrokhzad Jila Mossaed Burcu Sahin Yoko Tawada Theodor Kallifatides postcolonialism storytelling writing poetry identity språkfråkförlust modersmål migration kolonialism Filippinerna Athena Farrokhzad Jila Mossaed Burcu Sahin Yoko Tawada Theodor Kallifatides postkolonialism storytelling poesi skrivande identitet hemmahörande General Literature Studies Litteraturvetenskap
136	Natursyn i antropocen : En ekokritisk läsning av dikter av Ingela Strandberg och Gunnar D Hansson / Representations of Nature in the Anthropocene : An Ecocritical Reading of Poems by Ingela Strandberg and Gunnar D Hansson Olsson, Vera Maria January 2020 (has links) In the Anthropocene, a new approach towards nature in poetry is emerging. This change is closely related to ecocritical theory, which is a reevaluation of the human view on, and representation of, nature. It moves away from a more traditional anthropocentric perspective to a more critical one. This can for instance be in the spirit of Arne Naess or Timothy Morton, the two main theorists used in this essay. This essay is an ecocritical close reading of two Swedish contemporary poems on nature: “När jag går i skymningsmörkret” by Ingela Strandberg (from Att snara en fågel, 2018) and “(Strandförskjutningar)” by Gunnar D Hansson (from Tapeshavet, 2017). The focus of the reading is on the representation of wild, untouched nature. The formulated questions in the essay concern how untouched nature is represented in the poems, the human relationship towards it and how the differences and similarities between the two poems relate to and transform romantic representations of nature. The conclusion is that these two very different poems exemplify the range of contemporary Swedish nature poetry. Strandberg’s poem is leaning towards a romantic or ecosofist representation of nature, whilst Hansson’s is more clear-cut ecocritical in line with Morton’s dark ecology. ecocriticism nature poetry ecopoetry contemporary Swedish poetry Gunnar D Hansson Ingela Strandberg Arne Naess deep ecology ecosophy Timothy Morton dark ecology the Anthropocene ekokritik naturlyrik ekopoesi natursyn samtida svensk poesi Gunnar D Hansson Ingela Strandberg Arne Naess djupekologi ekosofi Timothy Morton mörk ekologi antropocen Languages and Literature Språk och litteratur General Literature Studies Litteraturvetenskap
137	„Wahrheit kompt doch endlich ans liecht" : Edition und Kontextualisierung zweier Gedichte aus der Sammlung Geistliche und Weltliche Poemata (1650) von Anna Ovena Hoyer (1584-1655) / „Warheit kompt doch endlich ans liecht“. A transcription and contextualisation of two poems from the collection “Geistliche und Weltliche Poemata“ (1650) by Anna Ovena Hoyer (1584-1655). Sheikhi, Sara Alma Safije January 2021 (has links) Through a diplomatic transcription and contextualisation of two poems from Geistliche und Weltliche Poemata (1650) by Anna Ovena Hoyer (1584-1655) it is suggested that two contexts are highly relevant and fruitful for understanding the polemical nature of the Early Modern Era. The two examined contexts are anti-clericalism ̶ the negative stance towards Lutheran clergymen ̶ and the conditions for writing as a female in Early Modern times. By offering comments and providing information regarding these two contexts, it is demonstrated how they successfully explain and motivate how a lay uneducated poetess develops rhetorical strategies to express radical criticism of the discourse of Lutheran clergymen. Notably, the authors of the two poems, Werdenhagen and Hoyer, legitimise a morally superior poetess by constructing a feminine authority derived analogously from the story of Martha and Mariam in the Bible. Furthermore, Hoyer uses this claim of being a mouthpiece for godly wisdom to delegitimise the bookly and rational knowledge acquired in the universities by the Lutheran clergymen. By using the politically charged term “der gemeine Mann”, she appeals to the political defeats of the great majority of laymen in the Early Modern Era. In her polemic against the Lutheran clergymen, it is implied that the expected silent subservience of the laymen towards the clergymen is problematic, since the clergymen due to their blind faith in bookly knowledge are neither righteous nor Christian. Thus, it is suggested that the examined pieces of poetry could be understood as radical criticism of the Lutheran social model. / Genom en diplomatisk utgåva och kontextualisering av två dikter från Geistliche und Weltliche Poemata (1650) av Anna Ovena Hoyer (1584-1655) föreslås två kontexter som särskilt relevanta för att förstå den tidigmoderna tidens prägling i polemiken. Dessa två undersökta kontexter är antiklerikalismen - den negativa attityden gentemot lutherska kyrkomän - och villkoren för att skriva som kvinna i tidigmodern tid. Genom att bidra med kommentarer och information kring dessa två kontexter påvisas att dessa framgångsrikt kan förklara vilka retoriska strategier som den outbildade poeten använder för att rikta en radikal kritik mot lutherska kyrkomän. Det är anmärkningsvärt att de två diktarna Hoyer och Werdenhagen legitimerar bilden av en moraliskt överlägsen diktande kvinna genom att konstruera en feminin auktoritetsfigur ur berättelsen om Marta och Mariam i Bibeln. Därutöver använder Hoyer denna konstruktion av att vara Guds språkrör och förmedlare av vishet för att avfärda kyrkomännens rationalism och bokkunskap som de fått från sin universitetsutbildning. Genom att använda den politiskt laddade termen "gemene man" hänvisas implicit till tidigmoderna politiska förluster för den stora icke-klerikala allmänheten. I polemiken kritiseras dessutom att den tysta lydnaden till kyrkomännen hos den icke-klerikala allmänheten är problematisk, då kyrkomännen till följd av sin blinda tro på bokkunskap varken är rättfärdigade eller kristna. Därigenom föreslår analysen att den undersökta poesin kan förstås som en radikal kritik av den lutherska socialmodellen. anti-clericalism Early Modern transcription contextualisation gender authority polemic poetry 17th century Luther Anna Ovena Hoyer Anti-Klerikalismus Die Frühe Neuzeit Transkription Kontextualisierung Gender Autorität Polemik Poesie Luther Anna Ovena Hoyer antiklerikalism den tidigmoderna tiden transkription kontextualisering genus auktoritet polemik poesi 1600-talet Luther Anna Ovena Hoyer Specific Languages Studier av enskilda språk Specific Literatures Litteraturstudier
138	Whispering Bodies : The Textual Brain Bertling Wiik, Siri January 2021 (has links) During this project I’ve been exploring how we can work with things within art to change our way of relating to ourselves, other humans and our surrounding. I want to see if finding inner spaces within us can make us feel more connected to our external surrounding. I want to share the feeling of being connected with things through incorporating them inside our own bodies. I have therefore been leading participants on introspective journeys where they found rooms inside of their bodies. After that I have been translating these inner spaces into immersive performative Scenography, where visitors have been invited to engage with the things in the space with all their senses. All the bodies, things as well as visitors, have been given the possibility to interact on their own terms. I wanted to see what kind of relating this room of Whispering Bodies; the Immersive Scenography inspired and invited to, and I wished for it to be a tactile bonding with a sense of heightened empathy and listening. This text-based piece, called Whispering Bodies: The Textual Brain, is created out of a curiosity in how a reflection based in the written language can exist as a complementary work for a physical and tactile space, in this case Whispering Bodies: The Immersive Scenography. I wanted to create an experience that would have traces of the room filled with different bodies. I have been experimenting with how to use different mediums to make this happen, and this piece will be a combination of meditation, video, drawings, audio and text, and the text itself will be jumping in between genres. I want to invite you to take part in this journey with me. It will be dry, it will be poetic, it will be telling you what happened, both the factual and the fictional. If you have any questions, feel free to contact me about the work. performance object oriented ontology video participatory poetry language scenography sculpture visual art fine art interactive fluid fluidity melting inner spaces introspective workshop objects things tactility relations translation transformation interspecies communication communication agency immersive performative body bodies meditation språklighet kommunikation meditation kropp workshop performance konst fri konst scenkonst tolkning översätta förändra videokonst skulptur poesi scenografi allomslutande interaktivt performativt deltagande Performing Arts Scenkonst Visual Arts Bildkonst
139	Till naturen : Ekokritiska trådar i Thomas Tidholms författarskap / To nature : Ecocritical threads in the writings of Thomas Tidholm Östling, Marie January 2021 (has links) In the following essay, I examine the ecocritical aspects of the writings of Thomas Tidholm, Swedish poet and children’s author. I argue for the existence of “green threads” that permeate the authorship, and analyse them through three thematic chapters where several of Tidholm’s texts, for children and adults, are juxtaposed in order to expand, contrast and deepen one another. The themes are: approaching the other, language and humanity and parts and unity. In my analysis I show that Tidholm continues to return to these themes throughout many different texts, exploring the difficulties and possibilities in human relationships to each otherand to nature. I conclude that even though Tidholm questions whether we truly can come close to, communicate with and fully understand others (humans or otherwise), he seems to hold the conviction that it is vitally important that we try. While the essay belongs in the field of ecocriticism, my working approach has been that of ordinary language philosophy as defined by literary scholar Toril Moi, following the works of Wittgenstein, Austin and Cavell. Thus, the essay is written in a spirit of acklowledgement rather than scepticism – my aim has been to bring out important aspects of the texts and show that, when read together, those aspects are enhanced. I find this especially important since the readerships of poetry and picture books do not always overlap. Furthermore, I suggest that Thomas Tidholm can be seen as a contemporary thinker whose ideas question and seek alternatives to the individualism of capitalist modern society. Keywords: ecocritisism, Thomas Tidholm, nature, environment, language Tidholm Thomas Tidholm Anna-Clara Tidholm ekokritik natur miljö språk poesi bilderböcker En som du inte känner Lanas land Meningen Rösterna från Avocadobergen Jordlöparens bok Friluftsliv i strandområden Toril Moi Wittgenstein vanlig språkfilosofi General Literature Studies Litteraturvetenskap
140	"Ty den som smittar detta land är du" : Den mytiska argumentationen i Katarina Frostensons K Borggren, Ellinor January 2020 (has links) I den här uppsatsen har jag undersökt argumentationen i Katarina Frostensons K – en skönlitterär bok som skrevs i en tid (hösten 2017 till våren 2018) då #metoo-rörelsen svepte över världen och 18 kvinnor hade vittnat i DN om övergrepp av en känd kulturprofil med nära band till Svenska Akademien. Flera medier namngav mannen som Jean-Claude Arnault, make till akademiledamoten och poeten Katarina Frostenson. Händelserna ledde till en av de största kriserna i Svenska Akademiens historia och K är Frostensons första och enda offentliga yttrande rörande situationen. Boken utkom i maj 2019 och den här undersökningen väljer att tolka den som ett slags försvar mot det Arnault och hon själv har anklagats för. Då samtida retorisk teori visat på vikten av myter i argumentation (Bengtson 2012), och både juridiska och empiriska aspekter talar emot Frostensons retoriska problem, har underökningen utgått från att argumentationen använder sig av emotionella och suggestiva appeller i form av myter. Med hjälp av Brummets närläsningsmetod (2019) och Lindqvists topikteori (2016) har Frostensons argumen-tation delats in i tre övergripande topiker. Dessa har sedan analyserats och identifierat ett antal myter som Frostenson använder sig av för att stärka sin argumentation. En myt som analyseras mer djupgående är exempelvis den antika myten om megäror och kvinnor som hämndlystna monster, vilken Frostenson applicerar på kvinnorna som vittnat i DN. En annan myt handlar om kollektivets behov av syndabockar och att Arnault fått den rollen. En tredje myt hävdar att svenskar är främlingsfientliga eftersom Arnault får ta skulden på grund av sin franska och judiska härkomst. En fjärde myt argumenterar för att åtrå legitimerar våld, vilket hon försöker stärka genom den bibliska berättelsen om kung David och Batseba. Utöver Bengtsons tolkning av Barthes mytteori (2012) som utgångspunkt har undersökningen bland annat tagit avstamp i kommunikationsprofessorn McFarlands teori om kopplingen mellan myten och det heliga (1989), genusforskaren Tassis teorier om kvinnor och hämnd (2011) samt Richard Kearneys tolkning av René Girards offermekanismer (1995). Vidare har analysen satts i relation till relevant tidigare forskning och kopplats till både historiska och samtida händelser och kontexter. Jag hävdar att min undersökning visar hur viktigt det är att söka efter mer än bara logiska premisser i argumentation. Frostenson har i princip uteslutande myter som bas i sin argumentation, och de är inte alltid helt uppenbara – dolda i suggestiva termer och ett symboliskt språk. Ett av den här uppsatsens syften var att försöka visa hur en mytisk argumentationsanalys kan gå till i praktiken, för att utöka kunskapen kring hur vi kan förstå argumentation i känslomässiga kontexter, så som i debatter om sexuella övergrepp, men också rent generellt. Resultatet som framkommit i undersökningen, det vill säga den mängd myter som identifierats och analyserats, bör inspirera till vidare forskning i ämnet. Jag menar att det finns ett uppdämt behov av just sådana här argumentationsanalyser och att retorikvetenskapen har en viktig roll i detta.Sökord: Katarina Frostenson, K, Jean-Claude Arnault, #metoo, Svenska Akademien, myter, mytisk argumentation, Roland Barthes, Erik Bengtson, Janne Lindqvist, topiker, litteratur, retorik, poesi, poet, skönlitteratur. Katarina Frostenson K retorik poet poesi skönlitteratur litteratur Jean Claude Arnault Jean-Claude #metoo me too myt myter mytisk argumentation argumentation argumentationsanalys svenska akademien kulturprofilen forum roland barthes erik bengtson argumentationsbas mytologi janne lindqvist topik topiker topos topoi bitzer brummet mcfarland k klubben matilda gustavsson dagens nyheter dn Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora

Search results