Syftet med denna uppsats är att vidga synen på hiphop som text genom att sätta in hiphoppen i en lyrisk tolkningsram. I bakgrunden redogörs för hiphoppens framväxt ur ett globalt perspektiv, genrens förhållande till kommersialism samt den svenska hiphoppens tillkomst och utveckling. Konstruktionen av identitet är i centrum och postmodernismen utgör uppsatsens teoretiska förankring. Fem svenska samtida hiphoptexter har valts ut och dessa tolkas i analysen utifrån olika aspekter som tematik, rytmiska aspekter, bildspråk, stilnivå och idiolekt. I diskussionen sammanförs de postmoderna strömningarna med resultatet från analyserna där aspekter som upplösning av fasta kategorier, språkets begränsningar samt identitet lyfts fram. Uppsatsen visar att samtida svensk hiphop kan sägas utgöra ett uttryck för postmodern konst och att en fördjupad förståelse kan nås genom att placera hiphoppen i en poetisk tradition. / The purpose of this thesis is to broaden the conception of hip-hop by putting the genre within a lyric frame of interpretation. The thesis describes the development and growth of hip-hop from a global and a Swedish perspective, and the commercialization of the genre. The thesis focuses on the construction of identity, and therefore the main theories will be based through postmodernism. Five Swedish contemporary hip-hop texts have been interpreted from various aspects such as thematic and rhythmic elements, imagery, level of style, and idiolect. In the discussion section, the postmodern tendencies are brought together with the results from the analysis where aspects such as the dissolution of fixed categories, the limitations of language and construction of identity are highlighted. The thesis shows that contemporary Swedish hip-hop can be categorized as partly postmodern and that a deepened understanding can be reached by placing hip-hop within a poetic tradition.

A Queer Reading of Charles Bukowskiʼs Women and Love is a dog from hell This thesis aims to examine how the representation of gender is portrayed in relation to sex and power in Charles Bukowski’s novel Women and poetry collection Love is a dog from hell. The theoretical frame of the analysis is based on Judith Butlerʼs queer theory regarding the heterosexual matrix and gender performativity. The analysis consists of a textual comparison where a specific selection of poems is analysed parallel to the novel to see how they interact and how they oppose each other, through a queer reading. The analysis is divided in three parts where the first one discusses the construction of masculinity in Charles Bukowskiʼs protagonist Henry Chinaski and how this is presented differently in the two literary genres. The second part reveals how sex is presented in relation to power and how active and passive women are considered as sexually acceptable. The final part of the analysis discusses how women are portrayed in the novel and in the poetry. Further it demonstrates the consequences for women who do not act as expected in relation to their gender roles. In addition to this, the thesis investigates how the poetry functions as a tool to apply depth to the characters in the novel. It also points out how the sexual relationships work as a way of maintaining the masculine superiority over women. The repetitive way in which the protagonist fails to fulfil his sexual performance points towards an image of Chinaski as queer, something that previous scholarship has failed to notice. In conclusion, this essay shows how a queer reading can work as an instrument to read a text that is generally interpreted as heteronormative, macho and misogynistic. The queer reading in the thesis demonstrates a different interpretation of predetermined gender roles in two of Bukowski’s literary works.

Uppsatsens syfte är att undersöka Rupi Kaurs diktsamling milk and honey utifrån samspelet mellan bild och text. Rupi Kaur utnyttjar bildmediet i kombination med text, vilket leder till en särpräglad och utmärkande stil. 20 dikter med illustrationer valdes ut som material för studien. Materialet analyserades med hjälp av både lyrikanalys efter boken Lyrikens liv av Janss et al. samt Skåreus metod bildsemiotik som diskursanalys. Resultaten visade att bilderna och texterna är beroende av varandra, då många av de bildsatta texterna inte innehöll bildspråk eller metaforer i någon större utsträckning. Bilderna lyfter Kaurs texter och styr i viss mån tolkningen av texten. Rebecca Watts har kritiserat Kaur eftersom hon tycker att Kaurs poesi är "artless" och saknar finess. Watts missar dock Kaurs bilder i sin analys vilket gör att hon utelämnar halva dikten, eftersom Kaurs bilder måste ses som en enhet med både text och bild.

Att läsa Edith Södergrans dikter kan vara en nästintill fysisk upplevelse, och om Södergrans dikter skulle tolkas som rum, hur skulle då de rummen vara utformade? Syftet med detta projekt har varit att undersöka vilka rum och rumsupplevelser som kan genereras ur utvalda dikter skrivna av Södergran. Baserat på en subjektiv undersökning diskuterar projektet diktjag i relation till form, där diktjagets känsloläge översätts till rumsliga upplevelser och kvalitéer. För att kunna strukturera översättningen av litteratur till arkitektur influeras projektet av en litteraturvetenskaplig, hermeneutisk teori om tematisk analys. En stor del av projektet består av formsökning, genom orientering i formspråk och tolkning av ord till form. Projektet har utvecklats till en sekvens av rum som tolkas som en tunnelbanestation. Då rum och form ska vara i fokus har programmet använts som en fond för projektet, för att få fram och förstärka rumsliga kvalitéer.

This essay deals with the conflict between poetics and poetry in the works of Fenno-Swedish poet Gunnar Björling (1887-1960). The first two parts discuss the conflict in itself, while the third and last part of the essay discusses the movement or change through the authorship as a whole, which can be seen as leading from poetics to the poetry advocated by the first.  Björling advocates a poetry (and a general approach to life) not seeking to understand or explain reality, but meeting it in the most direct sense possible. The conflict consists of the fact that a poetics to its nature is in some sense theoretical and structured, the result of a process of thinking – which makes it inconsistent with the thesis of the very same poetics. The critique of reason which forms the basis of Björling’s poetics is in itself an example of the very same reason in practise. An important aspect of this idea of immediacy is the critique of language, which – drawn to its utmost – results in silence. Due to this, I split the conflict into two levels: the first one is the extreme, which understands the striving beyond language literally – and is highly parenthetic in the authorship; the second treats the idea of non-language and silence as in a more figurative or metaphorical sense, rather meaning an emancipation from reflective thought. This later level is the one of greater significance, being to some degree actual throughout the authorship.  Björling reaches the furthest in this strive in his late poetry, where the words to a higher degree speak with their physical presence than with their semantic meanings. In his early works the same philosophical and poetological ideas are highly present, but are not near being fulfilled until one or two decades later, reaching its peak in the very last books. The movement through the authorship is hence of a teleological nature, leading from the poetics expressed in a more reflective text prioritising the semantic aspects of language, to the text that is actually advocated by the poetics: a more immediate and concrete relation to being. By investigating the treatment of the word ”word” in Björling’s texts throughout the authorship, I show how this is intimately connected with the general style of writing. Björling reaches a greater acceptance of words as physical and part of reality, resulting in a sort of dissolution of the opposition between poetics and poetry – or, in a wider sense, between comprehensibility and incomprehensibility.

Syftet med studien var att undersöka hur grundskollärare i årskurs 1–3 arbetar med och resonerar om poesi i sin undervisning. Vilken attityd lärare har till poesi i allmänhet respektive i skolan, hur de beskriver sin poesiundervisning och vilka ramfaktorer som finns i arbete med poesi i skolan var också de frågor vi ville få svar på. Fem lärare på lågstadiet intervjuades på plats i sina respektive skolor. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Grounded Theory och tre argument som representerar olika förhållningssätt gentemot undervisning i och om poesi. Dessa argument berör bland annat poesins frigörande möjligheter, dess funktion samt dess kulturella värde. Resultatet visade att lärarnas syn på poesi i allmänhet utmärktes av litteraturargument (kulturellt värde) och emancipatoriska (frigörande) argument, deras syn på poesi i skolan dominerades av funktionella argument medan när lärarna beskrev sin undervisning var litteraturargument mest framträdande. Studien visade också att det faktum att poesi inte nämns utförligt i styrdokumenten upplevdes som både möjliggörande och begränsande för lärarnas undervisning.

I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi.      Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat.      Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går. De två elever som utvecklar sina resonemang minst, vilket jag menar begränsar deras analyser, går yrkesförberedande program. Som jag ser det skiljer sig eleverna åt vad gäller språklig säkerhet, då de elever som vidareutvecklar sina tankar mest också har förmågan att gå bortom ordens bokstavliga betydelse och bortse från sina personliga perspektiv och referensramar. Jag vill betona att alla elevernas tolkningar hade kunnat berikas och fördjupas genom att få ta del av andras tankar i en dialog om dikterna.      Vad gäller Langers faser kan man se att alla elever rör sig genom alla faser och att fas 3, som är den fas där läsaren kopplar ett personligt perspektiv till texten och resonerar om vad dess innehåll kan betyda för hans, hennes eller andras liv, är vanligt förekommande i elevernas tolkningar förutsatt att detta efterfrågas. Detta skede i byggandet av föreställningsvärldar är, enligt Langer, mycket viktigt att nå. Här får läsaren möjligheten att spegla sig själv och sina erfarenheter i lärdomar ur texten, vilket vidgar och omprövar dennes syn på verkligheten.      Fas 4 i Langers teori kännetecknas av att läsaren objektifierar texten på så vis att läsaren reflekterar och kritiskt analyserar exempelvis författarens hantverk, kopplingar till andra verk och textstruktur. Här ryms också tankar som värderar texten och läsupplevelsen och, med undantag från enstaka tolkningar, är det just denna sorts tankar elevernas utsagor i fas 4 berör. Utifrån detta drar jag slutsatsen att eleverna saknar de traditionellt litteraturvetenskapliga begrepp och kunskaper som gör det möjligt för dem att distansera sig från texten och reflektera över den mot en kontextuell och intertextuell bakgrund.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares kollektiva lärande. Genom fenomenografiska grundidéer kring lärandeapsekter och kvalitativa skillnader i lärandet analyseras lärares interaktiva samtal. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka lärandeaspekter synliggörs i respondenternas interaktiva samtal? Vilka kvalitativa variatiaoner att närma sigl ärandet synliggörs i samtalen. Vilka möjliga relationella förhållanden synliggörs i det kollektiva lärandet mellan lärandeaspekter, kvalitativa variationer och teorin om meningsskapande? I uppsatsens används en fenomenografisk ansats där lärandeapsekter och kvalitativa skillnader i lärande fördjupas med hjälp av teorier om meningsskapande. Resultatanalysen visar och beskriver lärandeaspekterna ’vad’ och ’hur’. Sammanställningen visar att lärandeaspekterna i det interaktiva samtalet kan betraktas utifrån perspektivet inom och bortom innehållet. Respondenternas fyra kvalitativt varierande sätt att erfara lärandet prövas mot hållpunkter sprunga ur teorin om meningsskapande. Sammanställningen visar då att begrepp från teorin som ongoing, retrospective sense och plausiblity skulle kunna tänkas sammanfalla med den fenomenografiska analysen och synliggörandet av den. Begreppen förenklar och skapar medvetenhet om det fenomen som studeras och underlättar på så sätt praktisk och teoretisk tillämpning. Teoretiska hållpunkter inom meningsskapande som the change poet, sharebility constraints och engagemangshållning och förmågan att tolka stärker och argumenterar för det faktum att de kvalitativa variationerna som studien synliggör stämmer överens med metodansats och resultatanalys. Genom att studera den kollektiva sammanställningen gällande lärandeaspekter och kvalitativa variationer kontra den indivuella förändringsagenten, the change poet, konstateras att förändringspoeten stimulerar förändring mellan kvalitativa skilda sätt att erfara. Detta innebär, utifrån fenomenografins utgångspunkt, ett lärande. Slutsatsen kan därför dras att förändringspoeten också kan benämnas ’lärandepoet’ eftersom de innehar samma förändringsmotiverande förmågor, egenskaper och komponenter. Lärandets poesi uppstår när multipla lärandepoeter med varierande förändringsmotiverandeförmågor, egenskaper och komponenter, som med varierande dominanta ställningstaganden tillsammans skapar ett samtalsflöde i rörelse, ett flöde som innefattar samtliga delar i den meningsskapande processen men också innefattas av varierande kvalitativa sätt att närma sig lärandet.

Lyrik är en av de stora litteraturvetenskapliga genrerna vid sidan av epik och dramatik och förväntas därför finnas med i alla kurser inom svenskämnet på gymnasiet. Svensk poesididaktisk forskning är emellertid inte vanligt förekommande och särskilt inte studier som undersöker poesins roll inom lärarutbildningen. Föreliggande studie har som övergripande syfte att belysa och problematisera hur poesi hanteras inom svenskämnet på ämneslärarutbildningen. Genom en analys av åtta kvalitativa intervjuer studeras hur lärarutbildare beskriver och genomför undervisning i poesi inom ämneslärarutbildningen. Studiens övergripande teoretiska ramverk utgörs av Biestas teori om utbildningens funktioner och som analysverktyg används Rosenblatts begrepp estetisk och efferent läsning. Resultatet visar att förekomsten av poesi på ämneslärarutbildningen skiljer sig åt på de olika lärosätena och de intervjuade lärarna är överens om att poesin får stå tillbaka till förmån för mer prosaorienterade texter. Skillnaderna mellan de olika lärosätena kan påverka utbildningens likvärdighet, vilket kan vara problematiskt. Lärarutbildarna förmedlar en entydig bild av att både studenter och många lärare tycker att poesin är svår och abstrakt att arbeta med. Resultatet indikerar även att dessa svårigheter delvis har att göra med kravet på mätbarhet inom gymnasieskolan men även inom ämneslärarutbildningen. I uppsatsen framhålls behovet av en diskussion om poesins värden inom ämneslärarutbildningen samt om legitimering av poesiundervisning på en övergripande nivå så att normer och värderingar som påverkar lärarutbildningens innehåll synliggörs och granskas. För att studenterna ska kunna gå in i läraryrket som medvetna subjekt behöver de under sin utbildning få möjlighet att pendla mellan kunskap och reflektion. En litteraturdidaktisk reflektion kan möjliggöras genom att studenter och lärare utbyter förståelser och upplevelser kring dikter för att stimulera till en klarare insikt om poesin som genre.

The aim of this master´s thesis is to study how some Swedish public libraries work with mediating poetry. I did a field study at Poesibazaren, which has been active since 2010, located at Stadsbiblioteket in Stockholm. I also did a minor study about the work with mediating poetry at Stadsbiblioteket in Uppsala. My research questions included: Which mediating strategies are used in Poesibazaren? Which mediating roles are used by the librarians? How does taste in literature affect the mediation? Which factors are important to be able to mediate poetry in a public library?            I used Jofrid Karner Smidts doctor´s thesis Mellom elite og publikum: litterär smak og litteraturformidling blant bibliotekarer i norske folkebibliotek as a theoretical outset. Karner Smidt uses theoretical concepts of Pierre Bourdieu, such as literary field, habitus and literary taste to analyze her results. I used Bourdieus theories as interpreted by Karner Smidt, because she has adapted them to the context of the public library and the librarians view on literature. The method used was qualitative interviews and an observation at a poetry program in Poesibazaren. I interviewed four persons, one is a poet, one is a librarian and an author, and two of them are librarians. The result of the study shows that the librarians have a literary taste that lean against the high, avant-garde literature, which was a different result from Karner Smidts study, where the librarians had a taste in the middle, between the low and the high literature. My result also showed that the librarians in Poesibazaren adapt the form of the poetry programs so that they can fit people who are curious about poetry but not have poetry-reading as a habit, which has to do with the library’s democratic mission. Important factors for mediating poetry is support from leaders, co-working with collegues and an interest in poetry. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.