Global ETD Search

21	Hur politik beräknas : En motivanalys över Liberalernas och Vänsterpartiets förändrade inställning till regeringsalternativen. Dernegård, Einar January 2022 (has links) This study aims to clarify why the Liberal People’s Party and the Left Party at multiple occasions have changed in their respective approach to the government alternatives in connection with the formation of government in Sweden during the period of 2019-2021. The study’s focus emphasizes on determining the two parties' different motives which can explain why the parties have acted in a particular manner. Relevant data that provide motivations for the parties’ actions have been collected and analysed. The parties' motivations have then been applied to four different theoretical models provided by Wolfgang C. Müller, Kaare Strøm and Gunnar Sjöblom. The different models each suggest different motives, office-seeking, policy-seeking, vote-seeking, and intraparty cohesion. The questions formulated to answer the aim of this study is as follows, how can the Liberal People’s Party as well as the Left Party’s change in their respective approach to the government alternatives be explained by the office-seeking, policy-seeking, vote-seeking, and intraparty cohesion models? The main result of the study shows that there is not a single motive behind the parties' changed approach to the government alternatives, rather than the different motives combined that explain the change in the party’s behaviour. Policyprocess regeringsmakt röstmaximering partiorganisation Liberalerna Vänsterpartiet
22	Krisberedskapsprocessen, samverkan mellan nivåer och utspridd ansvarsfördelning : En deskriptiv fallstudie av krisberedskap på regional och lokal nivå. Hansson, Mikael, Åberg, Jonas January 2019 (has links) Syftet med uppsatsen är att utifrån Sveriges förändrade agenda avseende samhällets beredskap att hantera kriser, studera krisberedskapsprocessen på regional och lokal nivå genom informantintervjuer av nyckelbefattningar inom länsstyrelse och kommun. Uppsatsen svarar genom en deskriptiv fallstudie med kvalitativ metod av länsstyrelser och kommuner på frågeställningarna: Hur genomförs den komplexa krisberedskapsprocessen vid regional och lokal nivå samt vilket behov av stöd kräver krisberedskapsprocessen? I studien sammanställs en empirisk krisberedskapsprocess vilken jämförts med den normativa krisberedskapsprocesen genom att använda Lundqvists (1992) implementeringsteori baserad på Förstå, Kan, Vill. Studiens mest signifikanta resultat är att en väl utvecklad samverkan har identifierats mellan aktörer på regional och lokal nivå. Studien har funnit viss liknelse mellan den empiriska krisberedskapsprocessen och Lundqvists Policyprocessens stadier med förvaltningens huvuduppgifter. Även om informanterna upplever vissa problem inom krisberedskapen, finner vi att aktörerna genom ett stort engagemang anses kunna hantera krisberedskapsprocessen. / The purpose of this essay is to examine the crisis management process in the context of Sweden’s changed agenda in terms of community preparedness to crisis management. The study is conducted through interviews with key positions at county governments and municipalities. Through a descriptive case study using a qualitative method the essay answers the following question: How is the complex crisis management process performed at county and local level and what requirements of support does the crisis management process demand? The results from the interviews were compiled to an empirical crisis management process and with help of Lundqvist´s (1992) implementation theory based on Understand, Can, Will, compared to the normative crisis management process. The most significant conclusion of the essay is a well evolved collaboration has been identified in the relation between actors at regional and local level. The study has found certain parables between the empirical crisis management process and Lundqvist´s Policy process stages with main tasks in administration. Even though the informants experience some problem within the crisis management, we find that the actors due to a great dedication are able to handle the crisis management. Agencies collaboration county governments crisis management implementations theory municipalities policy network policy process preparedness process wicked problem Implementeringsteori kommun krisberedskap länsstyrelse myndighet policynätverk policyprocess process samverkan wicked problem Public Administration Studies Studier av offentlig förvaltning
23	Miljö i tanken? : Policyprocesser vid övergången till alternativa drivmedel i kollektivtrafiken i Linköping och Helsingborg 1976-2005 / Green public transport? : Policy processes concerning the transitions to alternative fuels in public transport in Linköping and Helsingborg 1976-2005 Fallde, Magdalena January 2011 (has links) Föreliggande avhandling studerar kommunala policyprocesser i en fråga där ett flertal olika policyområden ingår: övergången till alternativa drivmedel i kollektivtrafiken. Genom att undersöka hur och varför sådana policyer utvecklats i två kommuner bidrar studien dels till att förklara hur policy utvecklas på kommunal nivå; dels till att skapa förståelse för policyskapande där olika policyområden ingår. Genom fallstudier har policyprocesserna vid övergången till biogas i stadsbusstrafiken i Linköpings och Helsingborgs kommuner undersökts. Studien är processorienterad och fokuserar huvudsakligen på hur och varför aktörer, utifrån sina resurser, intressen, problemdefinitioner och lösningar, kan påverka policy. Resultaten visar hur policyprocesserna vid övergången till biogas präglats av traditionella policyområden där aktörer, intressen och resurser skilt sig åt beroende på sektor. Samtidigt visar avhandlingen att en sammankoppling mellan policyområdena för energi, miljö och transport varit väsentligt för att aktörer skulle kunna driva igenom sina förslag. För att göra detta har gränsgångare – policyentreprenörer som gått över gränserna för de tre policyområdena – varit centrala genom att initiera breda samarbeten där aktörer företrädande energi, miljö och kollektivtrafik identifierat och eftersträvat ett gemensamt mål. / This thesis studies municipal policy processes where several policy sectors are involved: the transition to alternative fuels in public transport. Examining how and why those policies have developed in two municipalities, the study will contribute to explain how policy are shaped on a municipal level and also contribute to further knowledge of policy processes where different sectors are involved. Through case studies, the policy processes concerning the introduction of biogas in city buses in the municipalities of Linköping and Helsingborg have been studied. The study is process oriented and mainly focuses on how and why actors with their resources, interests, problem definitions and solutions, can influence policy. The results show that the processes consisted of traditional policy sectors where actors, interests and resources differed between the sectors. In addition, the thesis shows that a connection between the energy, environment and transport policy sectors has been essential for policy development. Boundary walkers – that is, policy entrepreneurs that crossed the boundaries between the three sectors – have been central to initiate broad collaborations where actors representing energy, environment and public transport identified and strived to a common goal. Policy process municipality actor policy entrepreneur boundary walker policy sectors parallelism public transport alternative fuels biogas environment Helsingborg Linköping Policyprocess kommun aktör policyentreprenör gränsgångare policyområden parallellitet kollektivtrafik alternativa drivmedel biogas miljö Helsingborg Linköping SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
24	FÖRESTÄLLNINGAR OCH INTRESSEN : En fallstudie utifrån Advocacy Coalition Framework av en lokal policyprocess om expropriation Blomqvist, Fredrik January 2016 (has links) This paper examines the viability of the Advocacy Coalition Framework(ACF) by applying it in a single case study. The aim is to advance the framework’s theoretical understanding of the policy process and its usefulness for analyzing local policy contexts. The case addressed is a long-spun policy conflict regarding the use of compulsory acquisition of real estate by a Swedish municipality for the sake of local business development. Analyzed data consisted of the municipality diary on the issue, correspondence between actors, public statements, official and internal documents and interviews with actors and non-actors. The ACF is a good starting point for understanding this local policy process, largely because of the great flexibility of its concepts. However, its basic assumptions on beliefs cannot fully explain observed events. Relating to this, the paper has five main findings. First, although beliefs play an important role in forming policy action, so does interests. Second, a conjunction of beliefs and self-interest is an important condition for some actors’ actions. Third, coalition formation is not dependent on similarity of beliefs but on similarity of policy objectives. Fourth, policy objectives are resultant of beliefs for some actors, of self-interest for others and for yet others the result of both. Therefore, actors in coalition act to achieve the same policy objectives but not necessarily for the same reasons. Fifth, one non-actor refrained from policy action in spite of strong policy core beliefs due to the policy process not being a zero sum game for this non-actor. This paper supports recent studies proposing the incorporation of interests into the ACF. For further development of the ACF the paper suggests further research to answer two generic questions: What is the relationship betweeninterests and beliefs? Are potential actors more likely to take policy action inzero sum game policy processes? For the ACF to cope with certain conditionsin local contexts the paper suggest further research into the question: Is the level of abstraction of policy issues key in understanding the involvement of legal and natural persons and their basis for policy action? policy process policyprocess advocacy coalition framework advocacy coalition framework acf beliefs interests beliefs and interests interests and beliefs local policy municipality sweden scandinavia compulsory acquisition of real estate rule of law business trade industry business development coalition formation action policy action policy objectives objectives zero sum game policy abstraction realism constructivism policy process policyprocess advocacy coalition framework advocacy coalition framework acf påverkan koalition föreställningar intressen värderingar beliefs interests sverige realism constructivism lokal politik local policy kommunpolitik kommun näringsliv expropriation rättssäkerhet rättsstat fastighet plan och bygglagen näringslivsutveckling näringsliv koalitionsformering policyagerande action policymål objectives nollsummespel zero sum game policyabstraktion policyabstraction
25	Att skapa strategi i gråzonen : En scenariobaserad intervjustudie om militära råd till politiska mottagare / Creating strategy in the gray zone : A scenario-based interview study on military advice to policymakers Staberg, Johan January 2021 (has links) The relationship between a country's political decision-making and top military leadership is central, but also debated. Not least whether the military side should take political life into account and to what extent one should become a part of it. This essay aims to increase the understanding of the challenges of the military-political relationship, focusing on the borderland between peace and war that is usually described as a gray zone. Through scenario-based interviews with senior officials and politicians within the Swedish government and government office, it is investigated what impact a gray zone problem can have on the military advice provided. By combining a future scenario with interviews, an empirical material unique to the research field is created. The results show that the gray zone affects the strategic decision-making process, but not really by adding any completely new challenges, but mainly by strengthening and partly developing existing ones. The logic of peace, rather than war, on strategy should therefore form the basis for how the gray zone is viewed from a decision-making process perspective. The gray zone's character of ambiguity creates and reinforces tensions between different actors in the strategy process, which in turn risks delaying strategic decisions. The ambiguities arise mainly in three areas: the view of the strategic problem, the political consequences and the organization that will deal with the gray zone. Some of the ambiguities are amplified by the opponent, while others are more the result of internal factors. In order to reduce the negative effects of the gray zone problem, a much closer integration between the military and politics is proposed than in peacetime: policy-making must take place jointly and traditional boundaries need to be redrawn. The key is spelled relationships and these must be created and maintained in good time before the gray zone enters. / Relationen mellan ett lands politiska beslutsfattning och högsta militärledning är central, men också omdebatterad. Inte minst huruvida den militära sidan ska ta hänsyn till det politiska livet och i vilken grad man själv ska bli en del av detta. Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för den militär-politiska relationens utmaningar, med fokus på det gränsland mellan fred och krig som brukar betecknas som en gråzon. Genom scenariobaserade intervjuer med högre tjänstemän och politiker inom Sveriges regering och regeringskansli undersöks vilken påverkan en gråzonsproblematik kan ha på de militära råd som lämnas. Genom att kombinera ett framtidsscenario med intervjuer skapas ett för forskningsfältet unikt empiriskt material. Resultatet visar att gråzonen påverkar den strategiska beslutsprocessen men egentligen inte genom att tillföra några helt nya utmaningar, utan främst genom att förstärka och till del utveckla redan existerande. Fredens, snarare än krigets, logik på strategi bör därför ligga till grund för hur gråzonen betraktas ur ett beslutsprocessperspektiv. Gråzonens karaktär av otydlighet skapar och förstärker spänningar mellan olika aktörer inom strategiprocessen, som i sin tur riskerar att försena strategiska beslut. Otydligheterna uppstår främst inom tre områden: synen på det strategiska problemet, de politiska konsekvenserna och den organisation som ska hantera gråzonen. Vissa av otydligheterna förstärks av motståndaren, medan andra mer är ett resultat av interna faktorer. För att minska gråzonsproblematikens negativa effekter föreslås en betydligt närmare integrering mellan militär och politik än i fredstid: policyskapandet måste ske gemensamt och traditionella gränser behöver dras om. Nyckeln stavas relati-oner och dessa måste skapas och underhållas i god tid innan gråzonen träder in. war science gray zone strategic forewarning civil-military relations military advice intelligence strategic culture policy process MSF krigsvetenskap gråzon strategi strategisk förvarning civil-militära relationer militära råd underrättelsetjänst strategisk kultur policyprocess MSF Övrig annan samhällsvetenskap
26	National Appropriateness of International Climate Policy Frameworks in India, Brazil, and South Africa Upadhyaya, Prabhat January 2017 (has links) How does the international climate policy frameworks influence the domestic institutional responses to climate mitigation in emerging economies? And how, in turn, do domestic institutions and politics in emerging economies influence the fate of international climate policy frameworks? The thesis provides answers to these questions by studying domestic engagements with Nationally Appropriate Mitigation Actions in three emerging economies – India, Brazil, and South Africa. The thesis specifically studies how these engagements were influenced by the domestic institutional context provided by national climate policy, norms, and institutional capacity in the three countries. Drawing upon the variations in the engagements with nationally appropriate mitigation actions, made visible by use of the policy cycle as a heuristic device, the thesis informs the implementation of another nascent, yet prevalent, international climate policy framework – Nationally Determined Contributions. The thesis identifies how engagements with nationally appropriate mitigation actions varied in India, Brazil, and South Africa in agenda-setting, policy formulation, decision-making, implementation, and evaluation. In cases where international support is considered crucial for taking mitigation actions, external factors such as lack of clarity on definitional aspects and availability of international support can hamper the prospects of such frameworks at the agenda-setting and policy formulation stages. Efforts to engage with these frameworks under this uncertainty are held back by non-decisions, overriding national climate policy, as well as by uneven inter-ministerial coordination. The thesis argues that successful implementation of upcoming Nationally Determined Contributions will be influenced by a country’s ability to align them with its national climate policy, localization of the transnational norms, and the extent to which efforts to enhance institutional capacity for coordinating the implementation of national climate policy are made. In sum, the effective implementation of International Climate Policy Frameworks will be dependent on the willingness of the state to provide oversight and coordination, and clarity on the availability of international support. / Hur influerar ramverken för internationell klimatpolicy nationella institutionella åtgärder för att begränsa utsläpp av växthusgaser i framväxande ekonomier? Och hur påverkar, i sin tur, dessa länders nationella institutioner och politik dessa ramverk för internationell klimatpolicy? Denna avhandling studerar nationella engagemang i Nationellt lämpliga utsläppsminskande åtgärder (s.k. NAMAs) i tre framväxande ekonomier – Indien, Brasilien, och Sydafrika. Avhandlingen studerar i synnerhet hur dessa engagemang har påverkats av de tre ländernas nationella klimatpolicy, normer, och institutionella kapacitet. Genom att använda policycykeln som heuristiskt analysverktyg identifierar avhandlingen variationer i hur länderna utvecklat sitt engagemang i NAMAs. Avhandlingen visar att och hur engagemang med nationellt lämpliga utsläppsminskande åtgärder varierar mellan Indien, Brasilien, och Sydafrika vad det gäller fastställande av dagordning, policyformulering, beslutsfattande, implementering, och policyutvärdering. I de fall internationellt stöd anses vara avgörande för att vidta utsläppsminskande åtgärder kan externa faktorer såsom bristande definition av de internationella policyramverken för åtgärder samt tillgänglighet på internationellt stöd försvåra utsikterna för att internationella ramverk tas upp i de nationella dagordnings- och policyformuleringsstadierna. Arbetet med dessa ramverk försvåras även av icke-beslut och ojämn interministeriell koordinering samt om tvingande nationell klimatpolicy inte ligger i linje med de internationella besluten. Avhandlingens slutsatser har betydelse för implementeringen av ett annat framväxande ramverk för internationell klimatpolicy: Nationellt fastställda bidrag (s.k. NDC:er). En framgångsrik implementering av NDC:er kommer att influeras av en stats förmåga att anpassa dem till nationell klimatpolicy samt transnationella normer, så att dessa överensstämmer eller jämkas med nationella normer, samt den institutionella kapaciteten för att koordinera implementering av nationell klimatpolicy. En effektiv implementering av ramverk för internationell klimatpolicy kommer, sammanfattningsvis, att vara beroende av staters villighet att tillhandahålla tillsyn och koordinering, samt tydlighet vad gäller tillgänglighet till internationellt stöd. Policy process Institutions Domestic Politics National Climate Policy India Brazil South Africa Institutional Capacity Norms Nationally Determined Contributions Policyprocess Institutioner Nationell Klimatpolicy Indien Brasilien Sydafrika Institutionell kapacitet Nationellt Fastställda Bidrag. Climate Research Klimatforskning Environmental Sciences Miljövetenskap Globalization Studies Globaliseringsstudier Social Sciences Interdisciplinary Tvärvetenskapliga studier

Page generated in 0.0612 seconds