The main aim of this study is to analyze how secular organizations deal with religion in international development work, both officially and practically, and how they describe the meeting between the secular ideology and the religious context. To answer these questions we have interviewed seven employees of different secular organizations who are well familiar with the organization’s operational as well as strategic work. The study also examines the official documents of each organization. The result show that none of the organizations has any policies about religion and that there is no active dialogue about how to deal with religion within the organizations. The results also show that religion is described as a tool and a resource for change rather than is implemented in the development work. Further, the dialogue around religion is often translated into secular terms. In order to problematize and to analyze the results, the study has mainly been inspired by theories of postcolonialism, secularism, path dependency and historical institutionalism which all together highlight the issue of secularism, religion and development. / Syftet med studien har varit att kritiskt analysera hur sekulära organisationer förhåller sig till religionsfrågor i utvecklingssamarbete i religiösa kontexter. Våra frågeställningar berör hur organisationerna förhåller sig officiellt till religionsfrågor i utvecklingssamarbetet, hur de förhåller sig till dessa frågor i praktiken samt hur organisationerna beskriver mötet mellan den sekulära ideologin och den religiösa kontexten. För att ta reda på detta har vi utfört sju kvalitativa intervjuer med anställda inom sekulära organisationer som är väl insatta i organisationernas strategiska och operationella arbete samt i deras ideologiska grunder. Vi har även studerat organisationernas officiella dokument. Studiens resultat visar att samtliga organisationer saknar riktlinjer kring religion, att det inte förs någon aktiv dialog kring religionsfrågor inom organisationerna samt att organisationerna till stor del förhåller sig till religionsfrågor genom att bekräfta och respektera dess förekomst i arbetet. Det framkommer även att religiösa ledare ses som en tillgång och att religion ses som ett verktyg när det kommer till att förankra arbetet. Resultatet visar vidare på att organisationerna delvis förhåller sig till frågorna genom att beskriva dem i mer sekulära termer och pratar snarare om exempelvis mänskliga rättigheter och demokrati än om religion i arbetet i de religiösa kontexterna. I analysen av det insamlade materialet har vi utgått från teorier om sekularisering, postsekularisering, stigberoende, historisk institutionalism samt postkolonialism och även tidigare forskning inom det aktuella området, vilka på olika sätt belyser området kring sekularitet, religion och utveckling.

The purpose with this thesis is to study three theology teaching materials to analyze the Sami people involvements in these. A comparison has been made with Old Scandinavian religion since the textbooks I have studied are all placed in the same category. In the thesis, I will also investigate how the Sami and their religion is represented. I will research this from a qualitative and quantitative approach due the fact that reviews of today's learning material are limited and that teachers now have the responsibility to review this. Studies show, however, that eight out of ten teachers lack the proper time for these reviews. The theoretical approach I have used is Ninian Smarts seven dimensions of religion combined with post-colonialism. The Post-colonial theory is broad and has not been applied as a whole in this thesis, just its main concepts. These concepts are; essentialism, exoticism, stereotyping and ethnocentrism. The result from this thesis shows that you cannot for certain determine if the Sami religion has a larger or smaller presence compared to Old Scandinavian religions due to the fact that all three textbooks analyzed differ in this matter. One can also note that hints of a negative picture towards the Sami is still present judging by interpretations of certain concepts.

<p>Den liberala ekonomiska globaliseringen har lett till att Indien öppnat upp sin ekonomi och landets politiker välkomnar idag utländska investeringar såsom multinationella företag i hopp om ekonomisk tillväxt. Då Coca Cola Company etablerade en fabrik i byn Plachimada i södra Indien medförde detta miljöproblem i form av vattenbrist och förgiftning, vilket i sin tur ledde till stora sociala problem för byns befolkning. Idag är fabriken stängd på grund av invånarnas långvariga och kollektiva protester i vilka byns kvinnor varit särskilt aktiva. Studiens syfte är att söka kunskap om hur Coca Cola Companys etablering i Plachimada liksom det kollektiva motståndet mot fabriken har påverkat identiteten hos de kvinnor som varit aktiva i motståndet. Syftet är vidare att skapa förståelse för hur kvinnorna ser på ”västvärlden” liksom på sig själva i förhållande till väst. Utifrån studiens syfte har ett kvalitativt och reflexivt arbetssätt tillämpats där ett empiriskt material insamlats genom sex semistrukturerade djupintervjuer med kvinnor bosatta i Plachimada, kombinerat med observationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teorier om empowerment, kollektiv identitet samt postkolonialism. Resultatet visar att kvinnorna genom deltagandet i protesterna känner sig stärkta, upplever att de har fått större kunskap samt en känsla av stolthet. Studien visar vidare på att det verkar finnas en närvaro både av en identifiering med hembyn – Plachimada och med nationen – Indien hos kvinnorna vi har intervjuat. Resultatet visar även på tankar bland intervjupersonerna som tyder på att koloniala maktstrukturer finns närvarande i kvinnornas syn på sig själva i relation till västvärlden.</p> / <p>The liberal economic globalization has led to the opening of the Indian economy and in hope for economic growth, the Indian government today welcome foreign investments such as multinational corporations. When Coca Cola Company established a factory in the village of Plachimada in the south of India, this led to environmental problems such as water shortage and contamination, which in turn caused big social problems for the villagers. Today the factory is closed as a result of the villagers’ collective protests in which the women of Plachimada have been particularly active. The aim of this study is to seek knowledge about how Coca Cola Company’s establishment in Plachimada as well as the collective protests against the factory has effected the identity of the women who have been active in the protests. The aim is further to create an understanding of how the women perceive the western world as well as themselves in relation to the western world. To accomplish the aim a qualitative and reflexive method was chosen, where an empirical material was collected through six semi structured interviews with women living in Plachimada, combined with observations. The empirical material has been analyzed using theoretical perspectives of empowerment, collective identity and post colonialism. The result shows that the women, through participation in the protests, experience themselves stronger, find that they got more knowledge as well as a feeling of pride. Furthermore the study shows a presence of identification among the women with the village – Plachimada and the nation – India. The result also denotes that colonial power structures are present in the ways the women perceive themselves in relation to the western world.</p>

<p>This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return.</p> / <p><strong>Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.</strong></p>

<p>My aim with this essay is to examine the relationship between identity positions and spatial positions in Jean Rhys novel Wide Sargasso Sea (1966). Through this I wish to show how Wide Sargasso Sea problematize the analytical cathegory "women", as well as classic western canon, and feministic eurocentric readings of the novel Jane Eyre by Charlotte Bronte to which Wide Sargasso Sea correspond.</p>

Den liberala ekonomiska globaliseringen har lett till att Indien öppnat upp sin ekonomi och landets politiker välkomnar idag utländska investeringar såsom multinationella företag i hopp om ekonomisk tillväxt. Då Coca Cola Company etablerade en fabrik i byn Plachimada i södra Indien medförde detta miljöproblem i form av vattenbrist och förgiftning, vilket i sin tur ledde till stora sociala problem för byns befolkning. Idag är fabriken stängd på grund av invånarnas långvariga och kollektiva protester i vilka byns kvinnor varit särskilt aktiva. Studiens syfte är att söka kunskap om hur Coca Cola Companys etablering i Plachimada liksom det kollektiva motståndet mot fabriken har påverkat identiteten hos de kvinnor som varit aktiva i motståndet. Syftet är vidare att skapa förståelse för hur kvinnorna ser på ”västvärlden” liksom på sig själva i förhållande till väst. Utifrån studiens syfte har ett kvalitativt och reflexivt arbetssätt tillämpats där ett empiriskt material insamlats genom sex semistrukturerade djupintervjuer med kvinnor bosatta i Plachimada, kombinerat med observationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teorier om empowerment, kollektiv identitet samt postkolonialism. Resultatet visar att kvinnorna genom deltagandet i protesterna känner sig stärkta, upplever att de har fått större kunskap samt en känsla av stolthet. Studien visar vidare på att det verkar finnas en närvaro både av en identifiering med hembyn – Plachimada och med nationen – Indien hos kvinnorna vi har intervjuat. Resultatet visar även på tankar bland intervjupersonerna som tyder på att koloniala maktstrukturer finns närvarande i kvinnornas syn på sig själva i relation till västvärlden. / The liberal economic globalization has led to the opening of the Indian economy and in hope for economic growth, the Indian government today welcome foreign investments such as multinational corporations. When Coca Cola Company established a factory in the village of Plachimada in the south of India, this led to environmental problems such as water shortage and contamination, which in turn caused big social problems for the villagers. Today the factory is closed as a result of the villagers’ collective protests in which the women of Plachimada have been particularly active. The aim of this study is to seek knowledge about how Coca Cola Company’s establishment in Plachimada as well as the collective protests against the factory has effected the identity of the women who have been active in the protests. The aim is further to create an understanding of how the women perceive the western world as well as themselves in relation to the western world. To accomplish the aim a qualitative and reflexive method was chosen, where an empirical material was collected through six semi structured interviews with women living in Plachimada, combined with observations. The empirical material has been analyzed using theoretical perspectives of empowerment, collective identity and post colonialism. The result shows that the women, through participation in the protests, experience themselves stronger, find that they got more knowledge as well as a feeling of pride. Furthermore the study shows a presence of identification among the women with the village – Plachimada and the nation – India. The result also denotes that colonial power structures are present in the ways the women perceive themselves in relation to the western world.

My aim with this essay is to examine the relationship between identity positions and spatial positions in Jean Rhys novel Wide Sargasso Sea (1966). Through this I wish to show how Wide Sargasso Sea problematize the analytical cathegory "women", as well as classic western canon, and feministic eurocentric readings of the novel Jane Eyre by Charlotte Bronte to which Wide Sargasso Sea correspond.

This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return. / Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.

The study examines conceptions of identity among girls with foreign background. The aim was to study how identity is understood by the girls based on ethnicity, images of the origin, the value of gender and the meaning of the family. The theoretical approach was post-colonial theory based on Stuart Hall in combination with gender theory by Yvonne Hirdman. The study was conducted using qualitative individual interviews of open character with six girls. They were aged 17-18 years old and were born in Sweden or had lived here since the age of six. The results show that marking difference and creating borders to others are important aspects of identity. Gender is understood by binary opposites which are partly incorporated in their conceptions of identity. The family was a central part of the conception of identity because of its function as a link to both ethnicity and origin. A conclusion is that although ethnicity seems to be more negotiable than gender, both are social categories that the girls have to relate to, despite their wish not to be categorized.

An increasing number of educational policies, academic studies, and university courses today propagate ‘interculturality’ as a method for approaching ‘the Other’ and reconciling universal values and cultural specificities. Based on a thorough discussion of Europe’s colonial past and the hierarchies of knowledge that colonialism established, this dissertation interrogates the definitions of intercultural knowledge put forth by EU policy discourse, academic textbooks on interculturality, and students who have completed a university course on the subject. Taking a decolonial approach that makes its central concern the ways in which differences are formed and sustained through references to cultural identities, this study shows that interculturality, as defined in these texts, runs the risk of affirming a singular European outlook on the world, and of elevating this outlook into a universal law. Contrary to its selfproclaimed goal of learning from the Other, interculturality may in fact contribute to the repression of the Other by silencing those who are already muted. The dissertation suggests an alternative definition of interculturality, which is not framed in terms of cultural differences but in terms of colonial difference. This argument is substantiated by an analysis of the Latin American concept of interculturalidad, which derives from the struggles for public and political recognition among indigenous social movements in Bolivia, Ecuador and Peru. By bringing interculturalidad into the picture, with its roots in the particular and with strong reverberations of the historical experience of colonialism, this study explores the possibility of decentring the discourse of interculturality and its Eurocentric outlook. In this way, the dissertation argues that an emancipation from colonial legacies requires that we start seeing interculturality as inter-epistemic rather than simply inter-cultural. / Fokus för denna avhandling är spridningen av begreppet interkulturalitet inom utbildning. Utbildningspolicy, akademisk litteratur och mängden kurser i högre utbildning ägnade åt begreppet vittnar alla om dess betydelse i försöken att förena det kulturellt partikulära med det universella. Med Europas koloniala förflutna i åtanke och dess skapande av hierarkier mellan vad som definieras som kunskap, ämnar denna avhandling undersöka vilka kunskaper som krävs för att bli interkulturell. Syftet är framför allt att besvara frågan vad som händer med interkulturalitet om kulturella skillnader istället förstås som koloniala skillnader. Utifrån ett dekolonialt perspektiv som fokuserar på hur skillnader skapas och upprätthålls utifrån föreställningar om kulturella identiteter, analyseras EU-policy, akademisk litteratur samt intervjuer med studenter som avklarat en kurs i interkulturalitet. Analysen visar på hur interkulturalitet, i dess nuvarande tappning, riskerar fastna i en singulär europeisk utblick på världen upphöjd till universell lag. Snarare än att mildra eller förändra maktrelationer och skapa möjligheter till mellanmänskliga möten, riskerar därför interkulturaliteten att bidra till fortsatt förtryck av den som anses kulturellt annorlunda. En alternativ utgångspunkt står att finna i en annan översättning av interkulturalitet – interculturalidad – hämtad från ursprungsbefolkningarnas kamp för att bli synliggjorda, att dela makten, på den offentliga arenan i Bolivia, Ecuador och Peru. Genom att lyfta fram begreppet interculturalidad, som just har sitt ursprung i singulariteten och bär med sig själva erfarenheten av kolonialism, tillförs en möjlig distansering från interkulturalitet med dess implicita eurocentrism. Avslutningsvis argumenteras för att befrielse från kolonialismens ok kräver att interkulturalitet omkodas som inter-epistemisk.