The purpose of this study was to examine how teachers act when it comes to play with constructions in preschool. The purpose was also to find out what kind of material the children have to work with and what they do with the things that the children made.   The study was based on qualitative semi-structured interviews. Semi-structured interviews was choosen  to get out as much information as possible, with open questions in a semi-structured interview you can get the information that is relevant for the study.   The results show that there are different kind of material available in preschool, but knowledge of the subject is missing and demanded by teachers. The material are pretty similar, some of the teachers use material from the forest while others don’t. This could be because of the access to the forest. / Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetar när det gäller konstruktionsleken i förskolan. Syftet var även att få reda på vilket material barnen har är använda sig utav samt vad som görs med det som barnen har konstruerat.   Genomförandet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer valdes just för att få så mycket information som möjligt, med öppna frågor i en semistrukturerad intervju kan man få den informationen som är relevant för undersökningen.   Resultatet visar att det finns olika material att tillgå i förskolorna men kunskap inom ämnet saknas och efterfrågas utav pedagogerna. Materialet är någorlunda lika, vissa pedagoger använder sig utav skogsmaterial medans andra inte det. Detta verkar bero på tillgång till skogen

The aim of this study was to investigate whether teachers in the preschool felt that they had theprereqiusites they thought they needed in order to implement reading aloud in such a way that theywanted. And if the conditions could be linked to how the reading aloud occasions were created.Since the study aimed to describe a general situation, a quantitative method was used. The studywas carried out, using a web survey, in which randomly selected teachers in a medium-sizedmunicipality in Sweden were given the opportunity to participate.The result shows that reading aloud is part of the daily routine in preschool, usually occurring atthe same time in the day, for example when the children are resting or when the teachers want togather the children. A clear majority of teachers feel that they have the necessary conditions toimplement reading aloud in the way they wish. Even so, only a few do not feel that there issomething in the preschool everyday that complicates reading aloud. The size of the childgroup is by far the biggest contributor to the teachers feeling that reading aloud is complicated.Lack of time and the environment are two further major factors that most likely are side effects ofthe size of the child group. / Syftet med denna studie var att undersöka om pedagoger ute i förskolans verksamhet kände att dehade de förutsättningar de ansåg sig behöva för att kunna genomföra högläsningen på ett sådant sättsom de önskade. Samt om de förutsättningarna kunde kopplas samman med hurhögläsningstillfällen utformas.Då studien var tänkt att skapa en generell bild användes en kvantitativ metod. Studiengenomfördes då med hjälp av en websurvey, där slumpvis valda pedagoger inom en medelstorkommun i Sverige fick möjligheten att delta.Resultatet visade att högläsningen är en del av den rutinbaserade vardagen på förskolan, då densom oftast förekommer vid samma tillfällen under en dag.En klar majoritet av pedagogerna upplever att de har de förutsättningar som krävs för attgenomföra högläsningen på ett sådant sätt som de önskar. Trots det, så uppgav de flesta pedagogeratt det fanns en eller flera faktorer på förskolan som försvårade deras arbete med högläsning.Barngruppens storlek var i särklass den största bidragande faktorn till att pedagoger ansåg atthögläsningen försvårades. Tidsbrist och miljö var två andra stora faktorer som med stor sannolikhetär en bieffekt av barngruppens storlek.

Detta arbete ska ge oss en insyn i hur samarbete och samspel mellan förskollärare och modersmålspedagoger sker i förskolan. / The purpose of the study is to examine pedagogue’s awareness of environment, interactions and working methods in the work of multilingual children. The study can give us knowledge about the work that is in the process of multilingual children. The study may also give us an idea of how cooperation takes place between preschool teachers and the native language teachers in the work of multilingual children. The study has given us a deeper knowledge of the interaction between native language educators, children and preschool teachers. The importance of the preschool teacher´s skills and awareness for the children´s language development and the cooperation between preschool teachers, native language teachers and children are also important to this study. Therefore it is important to see how the interaction contributes to multilingual children´s development in preschool. In this study we have also received native language teachers and preschool teacher´s perspective why the native language is important for bilingual children. The research method we chose for our study was the qualitative method. The qualitative method indicated how researchers can obtain the raw data. Four preschool teachers and three native language educators were interviewed (Denscombe, 2009). The result revealed that the cooperation between pedagogues, pedagogues working methods and its conditions played a role in how the two parties were working along with multilingual children. The result also presented that preschool teachers and native language teachers both strive to have a good cooperation with each other. In our study, we assumed Vygotsky's sociocultural theory which involves educators should use communication and collaboration to help bilingual children develop their language.

AbstractSyftet med studien är att bidra med kunskap och förståelse om barns användning av populärkultur i förskolan, samt visa vilken betydelse barns kunskaper om populärkultur har i skapandet av barns kamratkulturer. Studien besvarar tre frågeställningar: Hur använder sig barn av populärkultur i förskolan? Vilken betydelse har populärkultur i barns lek? Hur ser relationen mellan barns populärkulturella kunskaper och delaktighet i lek ut? Studien utgår ifrån teorier kring sociokulturell teori, populärkultur, mediering, imitation och representation samt tidigare forskning inom forskningsområdet.Empirin består av semi-strukturerade intervjuer av barn både enskilt och i små grupper i åldern 3 - 5 år. Samt av observationer ute på förskolans gård med barn i åldern 3 - 5 år. Det förekommer likaledes en inomhusobservation på en avdelning med barn i 3 – 5 årsåldern. Resultatet av studien visar att barn har intresse av att använda sig av populärkulturen de tar del av i media, i andra sammanhang då barnen använder sig av populärkulturen bland annat i samband med lek i förskolan. När barnen leker med inslag av populärkultur med varandra, använder sig barnen av olika begrepp såsom mediering och imitation för att få förståelse över populärkulturen de tar del av i media. Barnen byter även erfarenheter med varandra i samtal om populärkultur. I samband med lek och samtal med och om populärkultur skapas nya kamratkulturer på förskolan efter barns intresse och kunskaper av populärkultur. / The purpose of this study is to contribute with knowledge and understanding about children use of popular culture in preeschool. The study will also show the meaning of childrens knowledge of popular culture in their creation of peer culture. The study answers to three questions: How does children use popular culture in preeschool? What is the meaning of popular culture in preeschool ?How does the relation between childrens knowledge of popular culture and participation in play show? The study proceeds from theories about socio culture, popular culture, meditation, imitation, representation and in earlier research within this field. The empiri consists of semi structured interviews with children, both individual and in small groups.The age of the children interviewed are between 3 to 5 years old. The empiri also consists of observations in the school yard and inside the classroom of the children in the same age group.The results of this study shows that children show an interest in using popular culture they see in media, in other contexts then children uses popular culture for example in their play in preeschool. When children plays with element of popular culture with each other, they use concepts like meditation and imitation to understand the popular culture they see in media. Children also exchange experiences with each other when they discuss popular culture. In connection with play and conversation with and about popular culture, children creates new peer culture in preeschool according to their interest and knowledge about popular culture.

Syftet med studien är att undersöka hur barn uppfattar möjligheten till rörelse i förskolans innemiljö. I studien har barns definition av begreppet rörelse samt innemiljön och pedagogens betydelse för barns möjlighet till rörelse undersökts. Detta har genomförts med hjälp av 14 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med barn från två avdelningar från samma förskola. Den insamlade datan har analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats, vilket har inneburit att urskilja barnens olika uppfattningar kring deras möjlighet till rörelse i förskolans innemiljö. I studien är barns perspektiv centralt och därav har studies resultat analyseras med hjälp av begreppen barns perspektiv och barnperspektiv.   Studiens resultat visar både likheter och skillnader i hur barnen uppfattar fenomenet rörelse. Det har visat sig att barnen har en tydlig uppfattning om vad som möjliggör respektive förhindrar möjligheten till rörelse. Resultatet visar att barnen uppfattar att förskolans innemiljö på många sätt förhindrar rörelse. Det framkommer att barnen upplever att de behöver ett specifikt rum avsett för rörelse, samt att samlingsmattor är en given plats för rörelse. Resultatet visar också att pedagogens närvaro och medgivande är väsentlig för barnens möjlighet till rörelse inomhus.

The purpose of this study was to find out how preschool teachers consider to take care of childrens outdoor play in order to achive an increased language development among the children. Focus lays on both the things that happen in the outdoor enviroments as well as on how the preeschool teacher approach childrens play to promote the language development. The study was made through qualitative interviews and I interviewed five preeschool teachers on three different preeschools. The results shows that preeschool teachers sees both them selfs but also childrens peers as important rolemodels when it comes to the childrens language development. To participate in plays as an adult to challenge the children linguistic was not uncommon but also to create new children constellations was a part of the work in the outdoor enviroments. The results also shows that the preeschool teachers saw them selfs as just as important as the material to attract to new plays in the outdoor enviroment. The fact that the children developed their language constantly through play was something all the preeschool teachers agreed on.

Syftet med uppgiften är att få kunskap om hur pedagoger uppfattar och ser på teknik i förskolan. För att undersöka detta har jag formulerat följande övergripande frågeställningar: Hur resonerar, uppfattar och ser pedagoger på begreppet teknik?, samt Hur arbetar pedagogerna med teknik i förskolan? Som metod har jag valt semistrukturerade kvalitativa intervjuer som tolkas utifrån fenomenologisk teori och sex pedagoger vid sex olika verksamheter i en kommun har intervjuats. Pedagogerna i studien ser teknikämnet som något positivt och tycker det är kul, men framför att många i deras arbetslag finner en viss rädsla för ämnet. Teknik behöver inte vara svårt och går att fånga i vardagen på förskolan, men det svåra är att medvetandegöra för barnen att de arbetar med teknik. Av studiens resultat framkommer att teknik på förskolorna framför allt är bygg- och konstruktion med olika strukturerade och ostrukturerade material, och att aktiviteter sker främst spontant och äger rum året runt både inomhus och utomhus.

Sammanfattning   Syftet med studien är att skapa förståelse för förskollärares uppfattning och arbetsmetoder med högläsning i förskola och i förskoleklass för att bidra till att utveckla högläsning som ett pedagogiskt verktyg för barnets skriv- och språkutveckling i förskola och i förskoleklass. Det centrala i studien är vilken betydelse högläsning skapar för barn med eventuella koncentrationssvårigheter. En kvalitativ studie har genomförts och analyserats utifrån tre intervjuer, tre observationer och reflektionsfrågor till förskolelärare för att få förskolelärares uppfattning om området högläsning. Resultatet i studien visar att samtliga förskolelärare uppfattar att högläsning är ett viktigt område och är av stor betydelse för barnets språkinlärning. Samtliga förskolelärare belyser att utgångspunkten för högläsning i förskola och förskoleklass ska vara utifrån barnets intresse samt att de anser att miljön och deras egen roll är av stor vikt för att främja barnets språkutveckling.   Nyckelord: högläsning, förskola, förskoleklass, koncentrationssvårigheter, litteracitet, / Abstract   The purpose of the study is to create an understanding of the perception of teachers and working methods to help develop high reading as an educational tool for the child's writing and language development in pre-school and pre-school class. The central part of the study is the importance of high reading for the child, with difficulty in concentrating and for children with difficulty in concentration. A qualitative study has been conducted and analyzed on the basis of three interviews, three observations and reflection questions for pre-school teachers to get pre-school teachers perceptions of the field of reading. The result of the study shows that all pre-school teachers perceive that reading is an important area and is of great importance for the child's language learning. All preschool teachers emphasize that the starting point for high reading in preschool and preschool class should be based on the child's interest and that they consider the environment and their own role to be of great importance in promoting the child's language development.   Keywords: reading aloud, pree – school, pree – school class, koncentration difficulties, literacy, language development och pedagogy.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar för att skapa en inkluderande miljö som är till för alla barn men också där speciellt barn med speciella behov uppmärksammas och inkluderas i den pedagogiska verksamheten. För att få svar på syftet har vi utgått från tre frågeställningar som är följande: ”Hur tolkar förskollärarna begreppet inkludering?”, ”Vilka förutsättningar har betydelse i arbetet med inkludering av barn med speciella behov?” och ”Vilka fungerande metoder har förskollärare för att inkludera barn med speciella behov i den pedagogiska verksamheteten?”. Studien är baserad på en enkät i två undersökningsgrupper med totalt 60 förskollärare, 45 i grupp 1 och 15 i grupp 2. Resultatet visade på att det finns många metoder som fungerar men det finns även många hinder i arbetet med inkludering så som personalbrist och bristande kunskap och många förskollärare upplever att de inte har rätt förutsättningar för att kunna bedriva ett inkluderingsarbete. Resultatet visar dock också på att majoriteten av förskollärarna tolkar inkludering på samma sätt att det ska vara en förskola för alla barn men de har inte förutsättningarna för att nå dit. Slutsatsen av studien är att förskollärare behöver bättre förutsättningar för att kunna genomföra ett lyckat inkluderingsarbete.

The purpose of this study is, with help from KASAM, to describe how preschool teachers work with physical activity. The study consists of qualitative interviews made with eight preschool teachers from three different preschools. A qualitative content analysis was made of the collected data that showed that all preschool teachers were in agreement that physical activity is something that should be a high priority and that physical activity supports not just children’s physical growth but also their social growth. Despite this result the study also shows that the knowledge about the importance of physical activity differ between the preeschool teachers. The results of the study also emphasise that there is a higher chance of the children to spontaneously start physical activities on their own than it is that the teachers conduct a pre planned activity. The ongoing pandemic was also stressed as something that has a negative impact on the possibility to carry out different types of physical activity.  The conclusion of this study shows that there must be a balance between material resources and preschool teachers knowledge about physical activity. If physical activities is going to be joyful and creative learning, the preschool teacher need to understand the importance of physical activity but also feel that it is meningful for themselves. / Syftet med studien är att utifrån KASAM beskriva hur förskollärare arbetar med fysisk aktivitet. Studien består av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som är genomförda på tre olika förskolor i en och samma kommun. Utifrån en innehållsanalys av den insamlade datan framkom det att alla förskollärare var överens om att fysisk aktivitet är något som bör prioriteras i förskolan då det främjar inte bara den fysiska utvecklingen men även den sociala utvecklingen hos barn. Trots ovannämnda resultat påvisas det även att förskollärarnas kunskap kring varför fysisk aktivitet är viktig skiljer sig åt. Resultaten påvisade även att det sker mer spontan fysisk aktivitet än planerad, samt att den pågående pandemin genom olika restriktioner och rekommendationer har försvårat möjligheterna till att genomföra fysiska aktiviteter.  De slutsatserna som dras utifrån studiens syfte och resultat är att det måste finnas en balans mellan materiella förutsättningar och förskollärarens kunskap kring fysisk aktivitet. Förskolläraren måste även ha en förståelse för varför fysisk aktivitet är viktigt men även känna att det är meningsfullt för att det på ett lustfyllt och lärorikt sätt ska genomföras i verksamheten.