Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd. Det första är det kategoriska perspektivet och innebär att dela upp barn i kategorier, t.ex. barn med inlärningssvårigheter. Det andra perspektivet är det relationella perspektivet som innebär att miljön och verksamheten runtomkring avgör om ett barn är i behov av särskilt stöd eller inte. Pedagogerna menar att de inte har speciella hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd. För att motivera barnen använder pedagogerna kreativa metoder, till exempel låter de dem skriva i sand, på griffeltavlan och vara delaktiga. De gör vad de kan med de begränsade resurserna. / The purpose of the study is to explore the views from South African educators on children in need of special support in preschool. The purpose also includes to study the educator’s view on what resources there are for these children. I have used the method qualitative interviews to capture open and detailed descriptions from the educators. The South African educators mean that children in need of special support are children who differ from their peers in knowledge and maturity level, and children with disabilities, sicknesses or social problems. The South African educators had two perspectives on children in need of special support. The first is the categorical perspective, which means that they divide learners in categories, for example learners having learning disabilities. The second one is relational perspective which means that the surrounding environment determines if a child is in need of special support or not. The educators mean they don’t have enough resources for children in need of special support. To motivate the children the educators use creative methods, for example write in sand, on the chalkboard and let them be active. They do what they can with limited resources.

The ability to apply and follow mathematical reasoning is an ability students should develop according to Curriculum for the compulsory school, preeschool class and the leisure- time centre 2011. The purpose of this survey was to find out how teachers in compulsory school and preeschool class work with the ability to apply and follow mathematical reasoning. I was also interested in investigating if participation in continuing professional development in mathematics influence the teachers way of working with the students. The survey consisted of six qualitative interviewees in which three of the interviewees were part of continuing professional development in didactics for teachers educating mathematics. The result showed that all interviewees consider that it is importent to communicate mathematics, both between students as well as between teachers and students. The teachers included in continuing professinonal development showed a clear consciousness in their work to reason and follow mathematical reasoning. However, among some interviewees the consiousness appeared to come from their experience and which reflects their way of working. The student's age and how far they have developed their language also appeared to be significance to how capable they are of reasoning. The teachers analyze the ability to apply and follow mathematical reasoning, it's meaning and usage, differently.

Den här studien riktar sig mot arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor i förskolan. Syftet med studien är att ge en inblick i några svenska barnsånger med miljöinnehåll som producerats från 1960-talet till nutid samt vilka diskurser dessa sånger förmedlar och hur barnet skrivs fram. Teori och metod är diskursanalys där materialet består av 15 barnsångtexter. Resultatet visar att de studerade sångtexterna kan delas in i fyra områden som benämns: klimat-, naturfrid-, sophantering- och trafikdiskursen. Klimatdiskursen visar sig, trots sin aktualitet, vara den minst utbredda, vilket tolkas som att den ännu inte hunnit omskrivas och att klimathot är ett mycket komplext område att närma sig. Barnet i denna diskurs beskrivs som kompetent att klara av oron som hotet innebär. Diskursen naturfrid beskriver ett naturligt barn som tycker om att vistas i skogsmiljöer och där denna vistelse leder till en hoppfull framtidstro och ett miljöengagemang. Sophanteringsdiskursen beskriver ett barn som agerar skräpplockare eller undviker att skräpa ned, medan sortering och återvinning av skräp samt talet om att minska mängden förpackningar utesluts. Trafikdiskursen tar upp motortrafikens avigsidor i fråga om olycksrisker (säkerheten) miljöproblemen (luftföroreningar). Barnet positioneras som i behov av skydd men äger också styrka nog att handla mot bilism. Eco-edu-tainment definieras och kategoriseras efter kvalitet enligt Martin (2004). Utifrån Martins begrepp eco-edu-tainment myntas begreppet hållbara barnsånger. Resultat och analys åskådliggör 9 av de 15 analyserade barnsångerna som hållbara.

<p>На узорку од 258 испитаника предшколског узраста (5-7 година) спроведено је<br />истраживање са циљем да се испитају ефекти свакодневног физичког васпитања на<br />развој моторичких вештина и физичке форме повезане са здрављем. Истраживање је<br />спроведено у предшколској установи &bdquo;Вера Гуцуња&ldquo; из Сомбора, а узорак је подељен на<br />експерименталну (N=125 - 48.45%) и контролну групу (N=133 - 51.55%). Просечна<br />старост деце на иницијалном мерењу је била 6.07&plusmn;0.42 година, при чему је просечан<br />узраст за експерименталне групе 6.05&plusmn;0.43 година, а за контролне групе 6.10&plusmn;0.40<br />година. Експериментална група је била укључена у иновативан програм физичког<br />васпитања који је трајао шест месеци, док је контролна група реализовала стандардни<br />програм предвиђен годишњим планом установе.<br />Батерије тестова које су примењене за испитивање ефеката експерименталног програма<br />након шест месеци вежбања су: КТК тест за процену опште координације тела, ТГМД-2<br />батерија тестова за процену локомоторних и манипулативних вештина и PREFIT<br />батерија тестова за процену физичке форме повезане са здрављем.<br />Након примене шестомесечног програма дошло се до закључка да је експериментална<br />група знатно побољшала квалитет моторичких вештина, ниво координације и унапредила<br />физичку форму повезану са здрављем, те да постоји већи напредак у односу на<br />контролну групу. На основу резултата истраживања може се закључити да је<br />свакодневно организовано физичко васпитање неопходно за побољшање моторичког<br />развоја и унапређење физичке форме повезане са здрављем предшколске деце као важан<br />фактор превенције и лечења прекомерно ухрањене и гојазне деце, а такође и смањења<br />потенцијалних кардиоваскуларних и метаболичких болести у каснијем животу.</p> / <p>Na uzorku od 258 ispitanika predškolskog uzrasta (5-7 godina) sprovedeno je<br />istraživanje sa ciljem da se ispitaju efekti svakodnevnog fizičkog vaspitanja na<br />razvoj motoričkih veština i fizičke forme povezane sa zdravljem. Istraživanje je<br />sprovedeno u predškolskoj ustanovi &bdquo;Vera Gucunja&ldquo; iz Sombora, a uzorak je podeljen na<br />eksperimentalnu (N=125 - 48.45%) i kontrolnu grupu (N=133 - 51.55%). Prosečna<br />starost dece na inicijalnom merenju je bila 6.07&plusmn;0.42 godina, pri čemu je prosečan<br />uzrast za eksperimentalne grupe 6.05&plusmn;0.43 godina, a za kontrolne grupe 6.10&plusmn;0.40<br />godina. Eksperimentalna grupa je bila uključena u inovativan program fizičkog<br />vaspitanja koji je trajao šest meseci, dok je kontrolna grupa realizovala standardni<br />program predviđen godišnjim planom ustanove.<br />Baterije testova koje su primenjene za ispitivanje efekata eksperimentalnog programa<br />nakon šest meseci vežbanja su: KTK test za procenu opšte koordinacije tela, TGMD-2<br />baterija testova za procenu lokomotornih i manipulativnih veština i PREFIT<br />baterija testova za procenu fizičke forme povezane sa zdravljem.<br />Nakon primene šestomesečnog programa došlo se do zaključka da je eksperimentalna<br />grupa znatno poboljšala kvalitet motoričkih veština, nivo koordinacije i unapredila<br />fizičku formu povezanu sa zdravljem, te da postoji veći napredak u odnosu na<br />kontrolnu grupu. Na osnovu rezultata istraživanja može se zaključiti da je<br />svakodnevno organizovano fizičko vaspitanje neophodno za poboljšanje motoričkog<br />razvoja i unapređenje fizičke forme povezane sa zdravljem predškolske dece kao važan<br />faktor prevencije i lečenja prekomerno uhranjene i gojazne dece, a takođe i smanjenja<br />potencijalnih kardiovaskularnih i metaboličkih bolesti u kasnijem životu.</p> / <p>The current study was conducted to examine the effects of implementation of physical<br />education on daily basis on the development of motor skills and health-related physical fitness<br />of 258 preschool children (5-7 years old). The study was carried out at the &ldquo;Vera Gucunja&rdquo;<br />preschool in Sombor, and the sample was divided into experimental (N = 125 - 48.45%) and<br />control group (N = 133 - 51.55%). The mean age of children at the initial measurement was<br />6.07 &plusmn; 0.42 years, with the mean age of the experimental group being 6.05 &plusmn; 0.43 years and the<br />control group 6.10 &plusmn; 0.40 years. The experimental group was involved in an innovative physical<br />education program, which lasted for six months, while the control group implemented the<br />standardized program provided in the institution&#39;s annual plan.<br />To test the changes that occurred after six months, we used the following test batteries: the<br />KTK Test- K&ouml;rperkoordinations test f&uuml;r Kinder, the TGMD-2- The Test of Gross Motor<br />Development, and the PREFIT battery tests used for estimation of health-related physical form<br />in children.<br />After applying the 6-months program, we came to the conclusion that the experimental group<br />has significantly improved the elements of motor skills, coordination and health-related<br />physical fitness. Based on the results, it can be concluded that this group has achieved greater<br />improvement than the control group. The findings also suggest that daily organized physical<br />education is necessary for improving motor development and physical fitness associated with<br />health of young children. Exercising daily is an important factor in prevention and treatment of<br />overweight and obese children, as well as in reducing potential cardiovascular and metabolic<br />diseases in later life.</p>

In preschool digital tools has started to become an important tool for learning, reflection and influence. Digital tools are also something that is highlighted in the preschool curriculum. The purpose of the study is to investigate preschool teachers' views on how digital tools can promote children's influence in planned indoor activities. This study focuses on preschool teachers as they have the ultimate responsibility to provide education according to the swedish preschool curriculum. To achieve the purpose, the study has been based on a qualitative content analysis, where structured interviews have been conducted with preschool teachers with different experiences and working in different municipalities. The results show that preschool teachers believe that it is important to listen to the children and capture their interest, as well as look at their previous experiences and thus give the children the opportunity to influence the work with digital tools in planned indoor activities. The results also showed that the preschool teachers had different levels of knowledge and interest in digital tools, furthermore the preschool teachers believe that it is both interesting and educational to co-create with the children through digital tools. The children learn to cooperate and to take turns when using the digital tools. / I förskolan har digitala verktyg blivit ett viktigt redskap för lärande, reflektion och inflytande. Digitala verktyg är även något som lyfts fram i förskolans läroplan. Vi valde därför att utgå från förskollärare i vår studie då de har det yttersta ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur digitala verktyg kan främja barns inflytande i planerade inomhusaktiviteter. Studien riktar sig mot förskollärare eftersom det är dem som har det yttersta ansvaret för undervisningen enligt läroplanen (Skolverket, 2018). För att uppnå syftet har studien utgått från en kvalitativ innehållsanalys, där strukturerade intervjuer har genomförts med förskollärare. Respondenterna har olika erfarenheter och arbetar i olika kommuner. Resultatet visar att förskollärare upplever att det är viktigt att lyssna in barnen, att fånga deras intresse, samt se till deras tidigare erfarenheter och på så vis ge barnen möjlighet till inflytande i arbetet med digitala verktyg i planerade inomhusaktiviteter. Resultatet visar även att förskollärarna har olika kunskapsnivåer och intresse för digitala verktyg. Vidare menar förskollärarna att det är intressant och lärorikt att medskapa tillsammans med barnen med digitala verktyg, att barnen samarbetar och lär sig turordning.

The aim of the study has been to highlight opportunities and obstacles for children to develop a positive identity after the transition from preschool to preschool class and school-age educare. Previous research shows that an individual's perceived identity changes when transitioning to new contexts, which often entails new roles and new positions. Several studies also show that children have different conditions of adapting to a new context, which has been shown to depend, among other things, on how the transitions are organized.The approach of the study has been a case study, where identity forming in preschool class and school-age educare has been the focus. Data has been collected through semi-regular interviews with teachers in preschools, preschool class and school-age educare, five parents, special teacher, two principals, preschool manager, head of compulsory school and head of the Child and Education Administration. The respondents have been interviewed individually and in some cases in groups. The study has been based on questions concerning opportunities and obstacles to children's identity forming during the transition from preschool to preschool class and school-age educare, as well as the importance of the preschool class and school-age educare for children who are considered to fall outside the scope of what is considered normal in terms of behavioural problems.On the basis of the three questions, meaningbearing words were sought, which formed codes under which the material was sorted. Based on the codes a number of themes were identified.These themes were set in relation to previous research as well as the theoretical framework of thestudy, which was partly a system theoretic perspective and partly the concept of inclusion in terms of inclusion as a community.The results showed that it is important for children and parents to create a sense of security in the transition from preschool to the preschool class and school-age educare. A condition for this is a well-planned transition with good communication between home and school, as well as between the preschool and the new function. In light of the study's system theoretic perspective as well as the inclusion perspective, the results showed that there is an effort, especially pronounced from the management level, to move from a categorical to a relationel perspective. Finally, the results showed that there is potential for development in terms of both the role of the school-age educare and the development of a collaboration between both the school and parents and between parents. / Studiens syfte har varit att belysa möjligheter och hinder för barn att efter övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem utveckla en positiv identitet. Tidigare forskning visar att en individs upplevda identitet förändras vid övergång till nya sammanhang, vilket ofta medför nya roller och nya positioner. Flera studier visar att barn har olika förutsättningar att anpassa sig till ett nytt sammanhang. Något som bland annat visat sig bero på hur övergångarna är organiserade. Studiens ansats har varit en fallstudie, där identitetsformering i förskoleklass och fritidshem varit i fokus. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem, fem föräldrar, speciallärare, två rektorer, förskolechef, grundskolechef och chef för barn- och utbildningsförvaltningen. Respondenterna har intervjuats enskilt och i vissa fall i grupp. Studien har utgått från frågeställningar som berört möjligheter och hinder för barnens identitetsformering vid övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. Dessutom har en frågeställning sökt belysa vilken betydelse förskoleklassen och fritidshemmet har för barn som anses uppvisa någon form av beteendeproblematik.Utifrån de tre frågeställningarna kodades materialets betydelsebärande ord mot respektive frågeställning. Koderna sorterades under ett antal teman. I analysen relaterades identifierade teman till tidigare studier och till studiens teoretiska ramar, dels ett systemteoretiskt perspektiv, dels begreppet inkludering i betydelsen inkludering som gemenskap.Resultatet visade att det för barn och föräldrar är viktigt att skapa en känsla av trygghet inför övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. En förutsättning för detta är en väl planerad övergång med en god kommunikation mellan hem och skola, liksom mellan avlämnande förskola och de nya verksamheterna. I ljuset av studiens systemteoretiska perspektiv, liksom inkluderingsperspektivet, visade resultaten att det finns en strävan, framför allt från stöd- och ledningsnivå, att röra sig i riktning från ett kategoriskt perspektiv till ett relationellt perspektiv. Slutligen visade resultaten att det finns utvecklingspotential när det gäller både fritidshemmets roll och att utveckla samverkan mellan dels skolan och föräldrar, dels föräldrar sinsemellan.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och metoder kring barn som uppvisar ADHD liknande beteende i förskolan. Barn får oftast sin diagnos i skolåldern och vill med hjälp av denna studie ta reda på pedagogers kunskaper kring dessa barn när de är i förskoleåldern. Vi har utgått ifrån Vygotskij och det sociokulturella perspektivet för att se pedagogernas och vårdnadshavares syn på inkludering. Studien är baserad på två olika metoder där den kvalitativa metoden bestod av intervjuer av förskollärare, barnskötare och rektorer i förskolan och den kvantitativa metoden bestod av en enkät där vårdnadshavare fick ge sitt perspektiv. I studien visar det sig att pedagogerna inte har utbildning riktad mot ADHD utan den kunskap de har är erfarenhetsbaserad. Ett perspektiv som även vårdnadshavare delade. Bristen på kunskap blir till konsekvenser för barnen, som leder till dålig självkänsla och sämre förutsättningar i det sociala samspelet och skolan. Forskningen belyser vikten av tidiga insatser och att alla som arbetar med barn bör känna till symtomen hos ADHD samt ha en kunskap kring vilka strategier och åtgärder som kan hjälpa barnet i förskolan och skolan.

När förskolans reviderade läroplan trädde i kraft år 2019 fick digitaliseringen en tydlig plats i styrdokumentet, med avsikten att barnen i förskolan ska få förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. I läroplanen framgår dock inte hur detta arbete ska gå till. Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer och förskollärare uppfattar adekvat digital kompetens och digitaliseringsuppdraget i förskolan, samt vilka förutsättningar förskollärarna får för att utveckla adekvat digital kompetens. Studien har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer med rektorer och förskollärare har använts som metod för att samla in empiri. Den insamlade empirin har sedan bearbetats och tolkats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar att adekvat digital kompetens och digitaliseringsuppdraget handlar om att förbereda barnen inför en digital värld, samt att barnen ska få förutsättningar att kunna använda digitala verktyg. I enighet med tidigare forskning påvisar denna studie att ett personligt driv och en positiv inställning till digitaliseringsuppdraget är avgörande för hur digitala verktyg implementeras för barnen i förskolan. Samtidigt efterfrågar förskollärarna mer fortbildning och tid till kollegialt lärande för att erhålla adekvat digital kompetens.

Purpose: There is a severe housing shortage in Sweden, with a deficiency of schools and preschools. At the same time, carbon dioxide emission is measuring higher than ever and the realization of environmental crisis is clear. The building sector is responsible a high percentage of carbon dioxide emissions. Calculation for the climate impact can be implemented through life cycle assessment (LCA), directives are requested on how to build through an LCA perspective. The study investigates modular buildings that constitute an efficient and flexible way of managing the building shortage. The aim of this research was to get answers from an ecologically sustainable perspective to what provides more advantageous to process modules when the time- limited building permit expires and a module is needed somewhere else, with or without extra isolation. Method: A quantitative methodology was used to accomplish the aim. The climate impact of four different types of lifecycles simulates by using the software Anavitor. Other methods used for data acquisition was document analysis, calculation of specific energy use and transmission loss.   Findings: The results present advantageous choices for stakeholders to pick after the time-limited building permits expire and a new module is demanded at another place. The study shows that less carbon dioxide emission is produced when reusing the module rather than demolish and produce a new module. Energy savings can be made which reduces the total climate impact of the module that are additionally insulated.  Implications: The conclusion the group could deduct was that the production and manufacturing stage has a significant impact on the total climate impact that a renovation and non-manufacturing scenario is always more advantageous. By adding additionell isolation savings on total carbon dioxide emission can be made despite increased material use.   Limitations: The results are limited to a life cycle assessment based on a module’s envelope as the interior and technical equipment is the same for all scenarios. The study was based on a standard module in which the equipment has no effect on the results. The result was initially specific, but with the help of calculation of the breakpoint for independent transport distances, a general validity could be given. / Syfte: I Sverige råder det brist på bostäder, skolor och förskolor, samtidigt uppmäter koldioxidutsläppen högre än någonsin och insikten om ett miljöhot är påtaglig. Byggnadssektorn ansvarar för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp. Beräkning av klimatpåverkan kan utföras genom livscykelanalyser (LCA), däremot efterfrågas direktiv på vad som bör göras vid byggnation kring ett LCA-perspektiv. Undersökningen har genomförts på en modulbyggnad som utgör ett effektivt och flexibelt sätt att hantera byggnadsbristen på. Målet med arbetet var att ur ett ekologiskt hållbart perspektiv få svar på vad som är mer fördelaktigt att behandla moduler på när det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en modul behövs på en annan plats, med eller utan en tilläggsisolering. Metod: För att uppnå målet med studien användes en kvantitativ undersökningsstrategi. Klimatpåverkan för fyra olika typer av livscykler simulerades i mjukvaruprogrammet Anavitor. Andra metoder som används för datainsamling var dokumentanalys, beräkningar av specifik energianvändning och transmissionsförluster genom vägg vid tilläggsisolering. Resultat: Det genererade resultatet presenterar vad som är fördelaktigt att välja efter att det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en ny modul behövs på en annan plats. Studien visar att det genererar mycket mindre koldioxidutsläpp att återanvända modulen än att kassera och bygga ny modul. En energibesparing kan ges som sänker den totala klimatpåverkan för modulerna som tilläggsisoleras. Konsekvenser: Slutsatsen av arbetet är att produktions och tillverkningsstadiet har så pass stor inverkan på den totala klimatpåverkan då utfallet att renovera och spara in på en tillverkningsfas är att föredra. För att göra valet av att tilläggsisolera eller inte krävs en LCA. Den koldioxidökningen som tillkommer på grund av volymökning av en tilläggsisolering får inte överskrida den minskning som genereras av energibesparing. Begränsningar: Studien är avgränsat till livscykelanalys gjord på modulens klimatskal då den invändiga och tekniska utrustningen är densamma för alla utfall, därför kan modulen även tillhöra en annan slags funktion. Resultatet blev till en början specifikt men med hjälp av beräkning av brytpunkt för oberoende transportsträckor kunde en generell giltighet ges.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare och specialpedagoger beskriver lärmiljöns betydelse för att främja barns utveckling och lärande i en förskola för alla. Arbetet syftar vidare till att bidra med kunskap om hur specialpedagoger kan bidra med sin kompetens i att utforma lärmiljön för barns utveckling och lärande i undervisningen i förskolan. Fem specialpedagoger och fem förskollärare intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån Systemteori, Posthumanism och KASAM. Resultatet visade att tillgången till specialpedagogisk kompetens och utbildad specialpedagog på förskolan varierar och får betydelse för hur lärmiljön planeras i en förskola för alla. Beroende av hur nära specialpedagogen är verksamheten så fördelas ansvaret på att utforma lärmiljöer olika. Det är varje pedagogs intresse, förhållningssätt och engagemang som styr hur den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön utformas i undervisningen i en förskola för alla. Specialpedagogerna beskriver att det är pedagogernas förhållningssätt, bemötande och engagemang som blir avgörande för lärmiljöerna. Dock utifrån hur rektorn skapar förutsättning för detta. Förskollärarna beskriver att de ser sig själva som ansvariga för utformningen av lärmiljöerna. Specialpedagoger och förskollärare i denna studie anser att utformningen av lärmiljön inomhus får betydelse för barns utveckling och lärande i en förskola för alla. De specialpedagogiska implikationerna vi sett är att ett medvetet förhållningssätt, bemötande och engagemang hos pedagogerna på förskolan är betydande för vad som finns i lärmiljöer och hur tillgängliga förskolans lärmiljöer blir i en förskola för alla. / The aim of this thesis is to contribute knowledge about how preschool teachers and special educators describe the importance of the learning environment to promote children's development and learning in a preschool for all. The work further aims to contribute knowledge about how the special educator can contribute with his competence in designing the learning environment for children's development and learning in teaching in preschool. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi-structured interviews. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi- structured interviews. The results showed that the availability of special educational competence and trained special educator in the preschool varies and becomes important for how the learning environment is planned in a preschool for all. Depending on how close the special educator is to the activity, the responsibility for designing learning environments is distributed differently. It is each educator's interest, attitude and commitment that governs how the physical, social and pedagogical learning environment is designed in the teaching in a preschool for all. The special educators describe that it is the educators, conscious attitude, attitude and commitment that are decisive for the learning environments. However, based on how the principal creates the conditions for this. The preschool teachers describe that they see themselves as responsible for the design of the learning environments. Special educators and preschool teachers in this study believe that the design of the indoor learning environment is important for children's development and learning in a preschool for all. The special educational implications we have seen are that a conscious attitude, attitude and commitment among the educators in the preschool is significant in learning environments and how accessible the preschool's learning environments will be in a preschool for everyone.