This thesis explores the implementation aspects of a four-day work week concept without cuts in salary, considering the potential effects on worker health, productivity and overall job satisfaction. Previous research provided essential background information and context to establish a primarily understanding of the topic. The studies that have been conducted confirmed the connection between work arrangements and various aspects of employee well-being and organizational performance. Reduced working hours, according to previous studies, have been associated with improved health and higher job satisfaction that could potentially lead to improvements in job performance and enhance the overall productivity. This study delves into the implications of implementing a four-day work week concept across three distinct organisations: Altitude Meetings, Sandqvist, and Region Östergötland Surgical Care Department. A qualitative approach, utilizing semi-structured interviews with a total of ten employees and managers was adopted to gather insights into the process and outcomes of the implementation. By integrating work-life balance principles and exploring the flexibility in work arrangements, the study examines the perceived outcomes deriving from the implementation of a four-day work week. Navigating the dynamics of this transition, within the participating organisations, contributed to the evaluation of the change using the ADKAR change model and the Human-Technology-Organization (HTO) framework. Each organization had introduced a different form of reduced working time, aiming at enhancing organisational performance with a more stable work-life balance for its employees. The findings suggest that a four-day work week with a full salary was mostly perceived as positive by the participants in this study, particularly in terms of enhanced job satisfaction, improved overall health, and maintained or increased productivity. At the first stages of the implementation, some difficulties were reported by employees to adapt to the change due to challenges in transferring and applying knowledge related to work methods. However, the participant’s enthusiasm and appreciation for the work time reduction contributed to an increased commitment to the change to ensure its success. The implementation enabled employees to experience a more balanced lifestyle between work and free time with additional time for recovery and personal activities that subsequently resulted in a more focused and effective utilization of time during work. The initiative was still in an experimental phase with a trial approach at the time of this research study. The organizations were evaluating the effects of the change to possibly retain it. It is recommended that further studies are conducted under longer periods of time, across different sectors and including less successful implementations, to identify additional potential challenges and refine implementation strategies. / Det här examensarbetet utforskar implementeringsaspekterna av ett koncept med fyra dagars arbetsvecka utan lönesänkningar, med hänsyn till de potentiella effekterna på arbetarnas hälsa, produktivitet och övergripande arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning har tillhandhållit viktig bakgrundsinformation och sammanhang för att skapa en primär förståelse av ämnet. De studier som har genomförts har bekräftat sambandet mellan arbetsarrangemang och olika aspekter av medarbetarnas välbefinnande samt organisatoriska prestationer. Minskad arbetstid har, utifrån tidigare studier, visat sig vara är förknippad med förbättrad hälsa och högre arbetstillfredsställelse, vilket potentiellt kan leda till förbättringar i arbetsprestationer och öka den totala produktiviteten. Denna studie fördjupar sig i implikationerna av att implementera ett fyradagarsarbetsvecka koncept i tre olika organisationer: Altitude Meetings, Sandqvist och Region Östergötlands kirurgiska vårdavdelning. Ett kvalitativt tillvägagångssätt, med hjälp av semistrukturerade intervjuer med totalt tio anställda och chefer, antogs för att få insikter om processen och resultaten av implementeringen. Genom att integrera principer för balans mellan arbete och privatliv samt utforska flexibiliteten i arbetsarrangemang, undersöker studien de upplevda resultaten från genomförandet av en fyradagars arbetsvecka. Att navigera i dynamiken i denna övergång, inom de deltagande organisationerna, bidrog till utvärderingen av förändringen med hjälp av ADKAR-förändringsmodellen och ramverket Human-Technology-Organization (HTO). Varje organisation hade infört olika former av minskad arbetstid, i syfte att förbättra organisationens prestationer med en mer stabil balans mellan arbete och privatliv för sina anställda. Fynden tyder på att en fyradagars arbetsvecka med full lön mest uppfattades som positivt av deltagarna i denna studie, särskilt när det gäller ökad arbetstillfredsställelse, förbättrad övergripande hälsa, samt bibehållen eller ökad produktivitet. I de första skeden av implementeringen rapporterades vissa svårigheter av anställda att anpassa sig till förändringen på grund av utmaningar med att överföra och tillämpa kunskap relaterad till arbetssätt. Deltagarens entusiasm och uppskattning för arbetstidsminskningen bidrog dock till ett ökat engagemang för förändringen för att säkerställa dess framgång. Implementeringen möjliggjorde för medarbetarna att uppleva en mer balanserad livsstil mellan arbete och fritid med extra tid för återhämtning och personliga aktiviteter, vilket sedan resulterade i ett mer fokuserat och effektivt utnyttjande av tiden under arbetet. Initiativet var fortfarande i en experimentell fas med en försöksmetod vid tidpunkten för denna forskningsstudie. Organisationerna utvärderade effekterna av förändringen för att eventuellt behålla den. Det rekommenderas att ytterligare studier genomförs under längre tidsperioder, över olika sektorer och inklusive mindre framgångsrika implementeringar, för att identifiera ytterligare potentiella utmaningar och förfina implementeringsstrategier.

Sammanfattning Titel: Vildsvinskedjan – En utvärderingsstudie av handeln av vildsvinskött i södra Sverige Kurs: Kandidatuppsats Civilekonomprogrammet, Controller 15 hp (2FE24E) Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet Växjö Författare: Victoria Fagerlund Larsson, Anton Lindh och Max Börjesson Handledare: Elin Funck Examinator: Pia Nylinder   Nyckelord: Logistikprocesser, processer, trånga sektioner, flaskhalsar, effektivitet, kvalitet, produktivitet, kartläggning, utvärdering och Supply Chain Management. Bakgrund: Det finns problem med handeln av vildsvinskött, där det idag inte är mer än 15% av köttet som når den legala marknaden. Detta beror på de hinder och flaskhalsar som existerar i kedjan som i dagsläget hindrar en effektiv kedja. Den resterande delen av köttet förbrukas antingen av jägarna själva eller för populationskontroll och skadedjursskjutning då vildsvin kan orsaka stora skador på bönders verksamhet. Detta leder till att det sker ett stort svinn av helt ätbart kött som hade kunnat säljas på en marknad. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga logistikkedjan för vildsvinskött i södra Sverige. Genom kartläggningen identifieras svårigheter som finns inom logistikkedjan idag. Utifrån relevant teori ges förslag på potentiella förbättringar. Genom att överkomma svårigheterna möjliggörs en mer effektiv logistikkedja, med mer vildsvinskött på marknaden och ökad lönsamhet för de olika aktörerna som verkar inom kedjan. Metod: I uppsatsen har en processutvärdering använts för att kunna få en överblick över processerna och vad som behöver förändras. Den empiriska materialinsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: I uppsatsen har handeln av vildsvinskött kartlagts. Hinder har identifierats och förslag presenterats. En av de tydligaste slutsatserna har visat sig vara stora fluktuationerna i både utbud och efterfrågan vilket innebär att det är svårt att göra prognoser, vilket vi ändå föreslår att man gör. Digitaliseras prognoserna skulle informationsutbytet bli betydligt bättre då butiker och anläggningar skulle kunna dela prognoser om utbud och efterfrågan med varandra. Det hade lett till ett bättre in- och utflöde på marknaden vilket slutligen resulterat i en bättre fungerande handel av vildsvinskött. / Abstract Title: The wild boar chain- An evaluation study of the market of wild boar meat in southern Sweden Course: Bachelor Thesis in Business Administration, Controller 15 hp (2FE24E) Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö Authors: Victoria Fagerlund Larsson, Anton Lindh and Max Börjesson Tutor: Elin Funck Examiner: Pia Nylinder   Keywords: Logistics processes, processes, narrow section, bottleneck, efficiency, improvement, quality, productivity, process mapping and evaluation. Background: No more than 15% of wild boar meat reaches the market because of the issues surrounding the market. It exists of obstacles and bottlenecks in the chain that hinder an effective market. The rest of the 85% of wild boar meat that does not reach the market is consumed by hunters and wasted because of population control and pest control because wild boars cause damage for farmers. This leads to partially wasted meat which could have been sold on the market for profits. Purpose: The purpose of this study is to map the process of the logistic chain for wild boar meat in southern Sweden. The difficulties that exist today in the logistic chain will be identified through process mapping. We also give suggestions for potential improvements, supported by relevant theory. Overcoming these difficulties will enable a more efficient logistic chain, with more wild boar meat on the market and increased profitability for the different actors that operate within the chain. Method: This essay uses a process evaluation study to be able to get an overview of the processes and what needs to change. The empirical material was collected through semi-structured interviews. Conclusion: The market for wild boar meat in Sweden has been identified through process mapping. Problems have been visualized and potential solutions have been presented. This paper has showed large fluctuations in both demand and supply. That means that it is difficult to make forecasts. We suggest forecasts as a tool for predicting the fluctuations. The sharing of information between the different parties will be considerably better if stores and the plants that handle wild boar meat in Sweden digitalize the forecasts. That would increase the inflow and the outflow to the market. This would result in a better logistic chain for wild boar meat.

Studiens syfte är att undersöka optimala orderstorlekar på kaffeproducenten Zoégas förpackningslinjer i Helsingborg. Bakgrunden är att företaget är omedvetna om hur dagens orderstorlekar påverkar produktionen, med hänsyn till produktivitet samt ställ- och lagerhållningskostnader. Fallföretaget har dessutom en vilja att på längre sikt att införa ”pull planning”, vilket understödjer vetskap om förpackningslinjernas förutsättningar. Studien är i huvudsak uppdelad i två distinkta moment; ett som jämför historisk produktivitet i förhållande till orderstorlek och ett som beräknar optimal orderstorlek med hjälp av schemaläggningsverktyget ”Economic lot scheduling problem” (ELSP). Ena förpackningslinjen utmynnar i ett klassiskt fall av ”basic period approach”, som frekvent har behandlats inom litteraturen för ELSP. De andra linjerna har ställtider som beror på ordning, vilket komplicerar tillvägagångssättet. Huvuddelen av datainsamlingen har möjliggjorts genom tillgång till data från företagets produktions- och affärssystem. ELSP-resultatet genererar orderstorlekar och tillverkningsscheman för samtliga förpackningslinjer; optimerade med kostnadsminimering. Studien fann även statistiskt signifikanta samband mellan orderstorlek och produktivitet på Zoégas; samband som resulterade i gränsvärden för mest produktiva orderstorlekar. Majoriteten av ELSP-storlekarna placerade sig innanför dessa gränser. Slutligen fann studien att företaget, vid implementering av studiens förbättringsförslag, kan öka sin produktomsättning och på så sätt vara bättre förberedda för införande av ”pull planning”. / The purpose of this thesis is to investigate optimal order quantities at the coffee producer Zoéga’s packaging lines in Helsingborg. The company is currently unaware of how order quantities affect their production; with regards to productivity as well as setup- and holding costs. With a long-term vision of incorporating “pull planning”, the case company also needs to evaluate the capabilities of their current production system. The case study mainly addresses two areas; one comparing historical productivity in relation to order quantity, and one determining optimal order quantity with the scheduling-tool known as “Economic lot scheduling problem”. One of the packaging lines results in a classic case of “Basic period approach”, a problem frequently reviewed in ELSP-literature. The other lines have sequence dependent setup times, which required a more complex model. The primarily data collection has been from internal production- and management systems. The ELSP-results generated optimal order quantities and production schedules for all packaging lines. The study also found statistically significant correlations between order quantity and productivity for Zoéga’s. These correlations compiled upper and lower limits for the most productive order quantities; where most of the ELSP-quantities placed inside these limits. Finally, the study shows that by implementing these suggestions, Zoéga’s could speed up their product turnover and be better prepared for “pull planning” implementation in the future.

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två uppslagsord i Svenska Akademiens Ordlista 2006: bautasten och bauta-. Övergripande syfte är att beskriva och förklara lexikala förändringar hos ord bildade med bauta(-) i svenskan under perioden 1664–2006, med särskild hänsyn till dessa förändringars relation till ordens etableringsgrad. Materialet består av 838 belägg för ord bildade med baut- eller böt-, och därutöver undersöks 30 ordböcker. Ordet bautasten är ett isländskt lånord i svenskan. Undersökningen av fornvästnordiska ord visar att bautasteinn kan vara ’sten som är slagen ned i jorden’ eller ’sten rest över en fallen krigare’, två betydelser som kan sammanföras i betydelsen ’minnessten’. Denna betydelse framträder också tydligt i samtliga texter. Historiens höga status under stormaktstiden har haft stor betydelse för att ordet bautasten lånades in i svenskan år 1664. Språkstrukturella faktorer har sannolikt lett till att ordet har uppmärksammats och att det har kunnat användas i svenskan. Under perioden 1664–1790 har etableringsgraden hos bautasten inte har varit hög, men vissa tecken tyder på att den höjs under perioden. Fram till ca 1900 stiger etableringsgraden hos bautasten, men den avtar sedan fram till 1973. I avhandlingen antas att ordets växlande etableringsgrad har varit beroende av synen på historien. I början av 1970-talet stiger etableringsgraden åter hos bautasten och 1985 finns första belägget för bauta- som förstärkande förled, vilket med stor sannolikhet har sin orsak att söka hos den stora populariteten hos och spridningen av seriealbumet Asterix. Förleden bauta- har visat sig vara mycket användbar som förstärkande förled. I materialet finns 3 ord bildade med bauta(-) som inte är etablerade i språksamfundet. / The starting point for the dissertation is two entry words in Svenska Akademiens Ordlista (SAOL 13, 2006): bautasten and bauta-. The overall purpose is to describe and explain lexical changes in words created with bauta(-) in the Swedish language during 1664–2006, placing particular em¬phasis on these changes in relation to the degree of establish¬ment. The material consists of 838 pieces of evidence of words created with baut- or böt- and, in addition, 30 dictionaries are exam¬ined. The word bautasten (‘menhir’, ‘standing stone’) is an Icelandic loan word in the Swedish lan¬guage. The examination of Old West Norse words shows that bautasteinn can be ’sten som är slagen ned i jorden’ (‘stone beaten into the ground’) or ’sten rest över en fallen krigare’ (‘stone erected over a fallen warrior’), two meanings which can be brought together in the meaning ’minnessten’ (‘memorial monument’). This meaning also clearly appears in all texts. The high status of history during the Swedish Age of Greatness was significant for the inclu¬sion of the word bautasten into the Swedish language in 1664. Language-structural factors have likely lead to the word being noticed as well as made it possible to use in the Swedish language. During 1664–1790, the degree of establishment of bautasten was not high, but there are indi¬cations that it increased during the period. Until about 1900, the degree of estab¬lish¬ment of bautasten increased, but then it decreased up until 1973. In the disserta¬tion it is assumed that the varying degree of establishment has been dependent on the view of history. In the beginning of the 1970s, the degree of establishment of bautasten increased once again and in 1985, the first instance of bauta- as an augmentative prefix appears, which most likely can be attributed to the great popularity and wide spread of the cartoon magazine Asterix. The prefix bauta- has proven to be very usable as an augmentative. There are 3 words created with bauta(-) in the material that are not established in the language community

Problemformulering Det vi med denna uppsats vill undersöka är hur en tjänsteorganisations produktivitet kan mätas. Därför lyder vår problemformulering enligt följande: Hur kan produktivitet mätas i en tjänsteorganisation? Produktiviteten i en tjänsteorganisation påverkas av ett antal faktorer, till exempel personalen, kommunikation, ledarskap och de IT-system personalen arbetar i. Med ”mäta” syftar vi till att kvantifiera de kvalitativa faktorer som påverkar produktiviteten.   Syfte Utöver att se hur produktiviteten kan mätas i en tjänsteorganisation ska vi utveckla en modell som visar hur tjänsteproduktiviteten kan mätas samt identifiera vilka faktorer som påverkar och hur de påverkar produktiviteten. Vi kommer genom ett illustrativt exempel att identifiera de faktorer som påverkar produktiviteten i den tjänsteorganisationen och hur de påverkar. Den organisation vi valt att applicera vår studie på är Folksam, avgränsat till deras bokföringsavdelning.   Metod Vår kunskapssyn är hermeneutisk, vilket går i linje med vårt syfte då vi vill identifiera och tolka de faktorer som är viktiga för tjänsteproduktiviteten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie, då identifieringen av faktorer som påverkar tjänsteproduktiviteten är ett relativt oexploaterat område och därför behöver vi undersöka det empiriskt i en etablerad organisation. Den iterativa metoden eller den gyllene medelvägen är det angreppsätt som vi valt, eftersom vi anser att det passar vår studie bäst att utgå ifrån befintlig teori och sedan enbart influeras av den för att låta empirin vara det som styr vår teoriutveckling. För att erhålla våra data har vi genomfört både observationssamtal och semistrukturerade intervjuer.   Teori Vi har i huvudsak använt oss av två modeller som tillsammans ger en bild över produktiviteten i en tjänsteorganisation. Fokus ligger på Grönroos och Ojasalos (2004) tjänsteproduktivitetsmodell. Den beskriver de input och output av intern och extern effektivitet som har en påverkan på tjänsteproduktiviteten. Den säger dock lite om hur tjänsteproduktiviteten kan mätas. Vi har därför valt att komplettera denna modell med en modell gjord av Sahay (2005) som kallas Multi-factor Productivity Measurement Model. Den modellen tar upp hur tjänsteproduktvitet kan mätas genom att utveckla olika index som är anpassade till den aktuella organisationen. Utöver dessa två modeller har vi sökt och använt teorier kring de faktorer som påverkar tjänsteproduktiviteten i vår organisation.   Slutsatser När produktiviteten ska mätas i en tjänsteorganisation är det viktigt att först kartlägga vilka faktorer som påverkar produktiviteten och att sedan anpassa dem efter den aktuella organisationen. Faktorer vi funnit i denna studie är bland annat ledarskap, grupper, kommunikation, IT-system och stress. Resultatet visar att de faktorer som påverkar tjänsteproduktiviteten samverkar och tillsammans ger en bild över hur tjänsteproduktiviteten ser ut och kan mätas.

Syfte: Syftet med rapporten var att bättre förstå vilka faktorer som har en inverkan på kapacitetsplaneringen samt de metoder som finns att tillgå gällande kapacitetsplanering. Utefter detta formulerades det tre stycken frågeställningar som studien avser att besvara: Vilka metoder inom kapacitetsplaneringen kan tillämpas i ett kundorderstyrt företag? Vad utmärker kapacitetsplaneringen i ett kundorderstyrt företag? Hur kan kapacitetsplaneringen förbättras utifrån fallföretagets nuvarande situation? Metod: För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte valdes det att genomföras en fallstudie på Lindab Götene AB i Götene. Den första frågeställningen besvaras genom att identifiera relevant teori kring kapacitetsplanering och analysera dessa med empirin. Den andra frågan besvaras med hjälp av empirin där en nulägesanalys har genomförts som ger en inblick i fallföretaget samt den informationen om hur kapacitetsplaneringen tillämpas i fallstudieobjektet. Även här analyseras empirin med teorin. Den tredje frågan besvaras utifrån den analys och insamling av empiriskt material i nulägesbeskrivningen för att identifiera vad som kan förbättras angående kapacitetsplaneringen i en kundorderstyrd verksamhet. Den empiriska datan utgjordes utav intervjuer, dokumentstudier och observationer. Slutsats: I dagsläget sker kapacitetsplaneringen för hela företaget, författarna föreslår att fallföretaget tillämpar metoden kapacitetsbehovsprofiler då den möjliggör att planera kapaciteten per avdelning. Vilket skulle kunna ge en bättre uppfattning om hur beläggningen i produktionen ser ut utifrån fallföretagets förutsättningar. Ytterligare rekommendationer är att utföra tidsstudier för att säkerställa att korrekta operationstider finns tillgängliga som kapacitetsplaneringen baseras på för att inte över- eller underskatta graden av kapacitetsbehov. Uppföljning och återkoppling bör även göras för att se hur produktionen ligger till gentemot planeringen för att även skapa ett underlag för eventuella förbättringar som kan utföras, samt att skapa rutiner och se till att dessa följs. / Purpose: The purpose of the report was to achieve a greater understanding over which factors have an impact on capacity planning as well as the methods available regarding capacity planning. Along this, three questions were formulated that the study intends to answer: Which methods within capacity planning can be applied in a customer-managed company? What distinguishes a capacity planning in a customer-managed company? How can capacity planning be improved in the business case based on the current situation? Method: In order to answer the questions and fulfil the purpose of the study, it was decided to conduct a case study at Lindab Götene AB in Götene. The first question is answered by identifying relevant theory about capacity planning and comparing them with empiric materials. The second question is answered with the help of the empirics where a current situation analysis has been conducted that gives an insight into the case company and the information on how capacity planning is applied in the case study. The theoretical and empirical material are analysed as well. The third question is answered on the basis from the analysis and collection of empirical material in the current situation description to identify what can be improved regarding capacity planning in a customer-ordered business. The empirical data consisted of interviews, documentary studies and observations. Conclusion: Today the capacity plan is created for the whole company as one unit, the authors are suggesting that the business case applies the method capacity bills which makes it possible to plan capacity for each division. Thus, creating a better chance of understanding the current situation in the production. Further recommendations are such as conducting time studies to ensure that correct operational times are available which capacity planning is based on, this for not under- or overestimate the need of capacity. Follow-up and feedback should be done to see how the current situation of the production is against the production plan, also to create a ground for potential improvements that can occur. Creating routines and making sure that they are followed.

Title: Improved productivity in an automated ”pick and pack” process - Förbättrad produktivitet i en automatiserad plock- och packningsprocess – A case study at Staples Sweden AB Authors: Emelie Hjärtåker & Lovisa Berg Tutor: Petra Andersson Examiner: Helena Forslund Background: There is a lot of research within automated warehouse and especially about storage layout but no research that are including the functions within the process and how they beneficially should interact with each other. At the same time companies strives for improved productivity which might be easier to reach with a process orientated view rather than a function based view. Even if many companies constantly strives for an improved productivity there is often potential for improvements where an amended work procedure may be the answer. Purpose: The study’s purpose is to describe Staples current productivity and identify waste within the automated ”pick and pack” process with help of a process map.  With the identified wastes improvements will be suggested to reach productivity improvements. At least the study to find to which extent a buffer function can improve productivity in an automated ”pick and pack” process. Method: This study is a case study at Staples. Data has been collected by unstructured and semi structured interviews and participant observations. The aim of the study is to purpose improvements within productivity by improvements suggestions and to show how productivity potential may increase by changing the work procedure and by view the process as one mutual process by a test, measurements and calculations. Conclusions: A buffer function can with changes in the work procedure conduct to productivity improvements. The authors states that companies need to view the process productivity as a common goal and measure where the functions together work to achieve the same main goal. By analyzing patterns within purchase and packaging a company can with the help of measurements see which work procedure beneficially the automated ”pick and pack” process productivity most. Furthermore the work procedure needs to be easily be communicated out to the staff with encouragements for the implementation to be successful. / Titel: Förbättrad produktivitet i en automatiserad plock- och packningsprocess - En fallstudie på Staples Sweden AB Författare: Emelie Hjärtåker & Lovisa Berg Handledare: Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Bakgrund: Det finns mycket forskning inom automatiserade lager med fokusering på lager och layout men ingen som visar på hur automatiserad lager förhåller sig till närliggande funktionerna. Många företag strävar idag efter ökad produktivitet vilket kan bli enklare att uppnå med ett processorienterat synsätt istället för ett funktionsbaserat synsätt. Även om många företag ständigt strävar efter ökad produktivitet så finns det ofta potential för förbättringar och där kan ett justerat arbetssätt vara svaret. Syfte: Studiens syfte är att redogöra för Staples produktivitet och identifiera vilka slöserier som finns i den nuvarande automatiserade plock- och packningsprocessen genom en processkartläggning. Med hjälp av de identifierade slöserierna ska förbättringsförslag tas fram till hur dessa kan åtgärdas för ökad produktivitet. Avslutningsvis skall studien utföra ett test för att identifiera i vilken omfattning en försörjande funktion kan förbättra produktiviteten i en automatiserad plock- och packningsprocess. Genomförande: Studien som genomförts är en fallstudie på Staples. Data har blivit insamlat genom semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer samt deltagande observationer. Målet med studien har varit att föreslå produktivitetsförbättringar dels genom förbättringsförslag och dels genom att visa att produktiviteten potentiellt kan öka genom att justera arbetssättet och se processen som enhetlig vilket visualiseras med hjälp av test, mätningar och beräkningar. Slutsats: En försörjande funktion kan med justering leda till förbättrad produktivitet inom en automatiserad plock- och packningsprocess. Författarna menar att företag måste behandla processens produktivitet som ett gemensamt mål och mått där funktionerna arbetar tillsammans mot samma mål. Med hjälp av att analysera köp-, förpackning och brytmönster på artiklar kan företag få fram med hjälp av mätningar vilket arbetssätt som gynnar den automatiserade plock- och packningsprocessens produktivitet mest. Vidare måste arbetssättet enkelt förmedlas ut och uppmuntras till medarbetare inom funktionen för att implementeringen ska vara möjlig.

No description available.

Ledarskap är ett väl studerat område som många forskare tagit sig an. Bergengren (2003) menar att ledarskap är en process som syftar till att en ledare ska påverka andra att nå ett gemensamt mål. Det finns inga givna riktlinjer för hur en ledare bör vara för att ses som lyckad, studier som gjorts har dock fokuserat på olika egenskaper en ledare bör besitta för att ha de bästa förutsättningarna att leda ett team till framgång. Så kallat personligt ledarskap har fått allt större plats inom ledarskapsteorier och handlar om att ledare utövar ledarskap på olika sätt beroende på vilka egenskaper de besitter. Berglund och Sewerin (2019) menar att en ledares uppgift handlar om att leda en grupp människor, att samarbeta och tillsammans utföra en tilldelad uppgift. Det handlar också om att specifika ledaregenskaper bidrar till inflytande som används för att påverka andra att uppnå produktivitet för att i sin tur nå ett specifikt mål. Med andra ord så har tidigare studier fokuserat på att kunna identifiera dessa ledaregenskaper genom att studera människor och på så sätt skapa en möjlighet att rekrytera de personer som har de så kallat rätta egenskaperna och de rätta förutsättningarna för att leda team i organisationer och företag. Traditionella ledarskapsteorier handlar också om hur viktiga ledarens egenskaper är för att främja en god tillväxt och ökad produktivitet inom företag. Det talas då om vikten av att en ledare anpassar sitt ledarskap för att engagera medarbetarna till att utföra ett bra arbete. (Berglund & Sewerin, 2019) Få ledarskapsteorier handlar om vikten av att få medarbetare till att driva sitt eget engagemang, att motivera sig själva och att skapa en egen drivkraft. Resultatet i denna studie påvisar vikten av att medarbetare driver sitt egna engagemang med ledarens stöd och stöttning. Respondenterna i studien påvisar att det är ledarens ansvar att skapa en god kultur och en god relation kollegor emellan genom tydlig kommunikation, att motivation och engagemang då kommer av sig självt. De egenskaper som förväntas av ledare behöver nödvändigtvis inte alltid vara desamma eller ens listas, det viktiga enligt respondenterna är tydlighet, kommunikation och förmågan att bygga relationer. Studien visar att det finns en önskan om att ledarskapet ska handla om att bygga relationer och att drivet och motivationen måste komma från medarbetaren. Medan tidigare ledarskapsteorier snarare handlar om att ledaren ska skapa motivation hos sin medarbetare. Utifrån respondenternas svar kan man utläsa att ingen av studiens tre ledarstilar; situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och transaktionellt ledarskap har alla de egenskaper som medarbetarna förväntar sig av en ledare. Slutsatsen som kan dras av studien är att modern ledarskapsteori inte endast bör fokusera på ledarens egenskaper, trots att de fortfarande är viktiga, teorierna bör fokusera mer på medarbetarstil och vilka egenskaper en medarbetare bör ha för att kunna bidra till ökad produktivitet inom en organisation. / Leadership is a well-studied area that many researchers have tackled. Previous research believes that leadership is a process that aims for one leader to influence others to achieve a common goal. There are no guidelines for how a leader should act to be seen as successful, however, previous studies have focused on different qualities that leaders should possess to have the best conditions to lead a team to success. So-called personal leadership has gained an increasing place in leadership theories, the theories focus on leaders exercising leadership in different ways depending on what qualities they possess. (Bergengren, 2003) According to previous studies, a leader's task is about leading a group of people in order to get them to collaborate to perform an assigned task. (Berglund & Sewerin, 2019) The theories is also about specific leadership qualities contributing to influence others to achieve a specific goal. In other words, according to previous studies, they have wanted to be able to identify these leadership qualities by studying people in order to recruit the people who have the so-called right qualities and the right conditions to lead teams in organizations and companies. (Berglund & Sewerin, 2019) Traditional leadership theories are also about how important the leader's qualities are to promote good growth through increased productivity within companies. It´s also about the importance of a leader adapting his leadership to engage employees to do a good job.Few leadership theories talk about the importance of getting employees to drive their own commitment, to motivate themselves and to create their own driving force. The results of this study demonstrate the importance of pursuing one's own commitment with the leader's support. The participants in this study mean that it is the leader's responsibility to create a good culture and a good relationship between colleagues through good communication, also that motivation and commitment then comes naturally as a result. The qualities expected of the leader do not necessarily always have to be the same or even listed, the important thing is clarity, communication and the ability to build relationships. The study shows that there is a desire that leadership should be about building relationships and that motivation must come from the employee. While previous leadership theories talk about the leader’s role in creating motivation rather than the employee’s role in creating his own motivation. Based on the respondents' answers in this study, it can be deduced that none of the three leadership styles; situations-adapted leadership, transformative leadership and transactional leadership compared in this study has all the qualities that the employees expect from a leader. The conclusion that can be drawn from the study is that in modern leadership theory one should not only focus on the leader's qualities, even though they are still important, one should focus more on employee style and what qualities an employee should have to contribute to increased productivity within an organization.

I en rapport från Konjunkturinstitutet (2010) framkommer att produktivitets-utvecklingen i den svenska byggbranschen stått still sen mitten på 90-talet. Detta samtidigt som övriga näringslivet ökat sin produktivitet kraftigt under samma period. Denna skillnad i produktivitetsutveckling skulle kunna betyda att det finns mycket arbete kvar att göra för en ökad produktivitet i byggbranschen. För att få en högre produktivitet i byggbranschen krävs det att de som utför arbetet har en strävan efter att vara produktiv. Denna strävan påverkas av mjuka faktorer som t.ex. incitament, engagemang och psykosocial arbetsmiljö. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i vilka mjuka faktorer som påverkar produktiviteten hos yrkesarbetarna i ett byggprojekt. Studien jämför fyra byggprojekt med olika produktivitetsnivåer genom kvalitativa intervjuer. Detta för att kunna identifiera vilka mjuka faktorer som påverkar produktiviteten positivt. Faktorer som studerats är incitament, motivation, kommunikation, kompetens, engagemang, team samt psykosocial arbetsmiljö. Resultatet visar tydliga skillnader mellan projekt gällande de studerade faktorerna. Slutsatsen är att de studerade faktorerna är viktiga för att nå god produktivitet på byggarbetsplatsen. / In a report from Konjunkturinstitutet (2010) is found that productivity growth in the Swedish construction industry has stood still since the mid 90s. This while the rest of the economy has increased their productivity significantly during the same period. This difference in productivity development could mean that there is much work left to do for increased productivity in the construction industry. To get a higher productivity in the construction industry requires that the person doing the work has an aspiration to be productive. This aspiration is influenced by soft factors such as incentives, commitment, and psychosocial work environment. The aim of this thesis is to gain insight into the soft factors that affect the productivity of skilled workers in a construction project. The study compares four construction projects with different productivity levels through qualitative interviews. This is to identify the soft factors that affect productivity positively. Factors studied include incentives, motivation, communication, competence, commitment, teamwork and psychosocial work environment. The results show clear differences between the projects regarding the studied factors. The conclusion is that the studied factors are important in achieving good productivity at the construction site.