I studien undersöks sambandet mellan elevers upplevelser av lärarnas formativa bedömningar och effekten av lärandet i ett yrkessammanhang. Tidigare forskning visar att kommunikation kring lärandet är viktigt för att en vidare utveckling ska ske. Framförallt måste de kunskaper som saknas i förhållande till målen definieras av både lärare och elever, samt att målens kvalité är tydlig för båda parter. Avsikten är att öka förståelsen av hur yrkeslärare kan ge eleverna ett yrkeskunnande i linje med nationella målbeskrivningar via sin formativa bedömning. Undersökningen är gjord med kvalitativa forskningsintervjuer i en yrkesförberedande utbildning på två Hotell- och restaurangprogram. Den sociokulturella teorin om lärandet och den proximala utvecklingszonen har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar att eleverna upplever att lärarna värderar specifika yrkeskvalitéer som speglar den yrkeskulturella förståelsen högst i samband med bedömningen. Dessa är enligt eleverna handlingskraft, arbetstempo, samarbetsförmåga, självständighet och att kunna prestera ett gott resultat. Lärandet i yrkessammanhanget saknar formativa bedömningar i den mening att lärarna inte kommunicerar kursmålen eller ger återkoppling på elevernas prestationer och utveckling. Lärarna förmedlar att yrkeskvalitéer bedöms genom kroppsspråk, kritisk återkoppling och det krav som ställs på eleverna att arbeta utan handledning. Resultatet visar också att eleverna redaninnanlärandetillfället måste ha ett tekniskt kunnande för att nå upp till lärarnas krav på yrkeskvalitéer. Yrkessammanhanget utgör en problematik kring det individuella lärandet eftersom undervisningen inte utgår från den enskilde elevens förutsättningar och behov. Vidare diskuteras den motsättning som utgör en yrkeslärares profession, att kunna förena kursmål och programmål med den egna synen på relevant kunskap inom ett yrkesområde, samt hur detta ska förmedlas och läras ut till eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka nyanlända barns användande av icke-verbal kommunikation när de leker fritt, samt om det är någon skillnad när en pedagog är närvarande. Det studeras också i vilka karaktäristiska lekar de nyanlända barnen använder sin icke-verbala kommunikation mest. Studien är kvalitativ och undersökningen är utförd genom observationer, som utfördes under två dagars tid. Observationerna har utförts på en mångkulturell förskola där fokus har varit på fri lek, den proximala utvecklingszonen, pedagogiska atmosfärer och icke-verbal kommunikation. Resultaten visar att de nyanlända barnen använder sig av icke-verbala kommunikationsformer när de leker med varandra, detta tydliggörs i fyra karaktäristiska lekar som beskrivs i resultatdelen. Vidare framgår det av studien att det finns skillnader i barnens kommunikationsstrategier när det finns pedagogiskt stöd i leken gentemot när barnen leker utan pedagogers stöd. / The purpose of this study is to examine the newly arrived children's use of non -verbal communication when they are playing freely, and if there is any difference when a preschool teacher is present. It is also being studied in which characteristic games the newly arrived children use their non - verbal communication the most. The study is qualitative and the study is performed through observations. The observations have been conducted in a multicultural preschool where the focus has been at free play, the proximal development zone, educational atmospheres and non-verbal communication . The results show that the newly arrived children use non-verbal forms of communication when playing with each other , this is made clear in the four characteristic games described in the results section of this study. Furthermore , it appears from the study that there are differences in the children's communication strategies when there are educational support in children’s play compared to when they play and do not have educator’s support.

The purpose of this study is to look into how the teachers in preschool describe how they work with the children based on participation and influence in preschool activities. In order to understand this, qualitative unstructured interviews were used with five preschool teachers in different businesses. When the study was analysed, it was based on Malaguccia’s theory of the three children. The collected data showed that the view of the children depends on whether they view the child's perspective or from a child perspective. The fact that they use the proximal development zone appeared in several stories from the business. Based on previous research which showed different atmospheres in pre-schools, where it is clearly possible to root in the pre-school teacher's approach. / Syftet med studien är att studera hur förskollärarna beskriver att de arbetar med barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. För att förstå detta så användes kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem förskollärare i olika verksamheter. När studien analyserades så gjordes det utifrån Malaguccis teori om de tre barnen. Den insamlade datan visade på att synen på barnen beror på om de ser barns perspektiv eller utifrån ett barnperspektiv. Att de använder sig av den proximala utvecklingszonen framkom vid flera berättelser från verksamheten. Utifrån den tidigare forskningen som visade på olika atmosfärer i förskolans verksamheter, där det tydligt går att förankra i förskollärarens förhållningssätt.

Digitaliseringen sprids i samhället, inte minst inom skolan. Allt fler klassrum använder digitala läromedel och inom matematik finns det många förlag som marknadsför sig med återkoppling. Formativ återkoppling syftar till att svara på tre återkopplingsfrågor vilka är ”vart är jag på väg?”, ”hur ska jag komma dit?” samt ”vad är nästa steg?”. I denna studie har vi analyserat fyra digitala läromedel inom matematik som alla marknadsför sig med återkoppling. Vi har med hjälp av en innehållsanalys försökt synliggöra hur digitala läromedel arbetar med formativ återkoppling. Resultatet visar att endast ett av dessa fyra läromedel använder alla fyra återkopplingsstrukturer. Vi har även försökt identifiera vilka möjligheter elever får för att se sitt eget lärande när de får återkoppling från digitala läromedel. / Digitalization is spreading in society, not least in schools. More and more classrooms use digital teaching materials and in mathematics there are many publishers who market their tools as providing feedback. Formative feedback aims to answer three feedback questions which are “where am I going?”, “how do I get there?” and “what’s the next step?”. In this study, we have analyzed four digital teaching resources in mathematics, all which market themselves as providing feedback. With the help of a content analysis, we have tried to show how digital teaching materials work with formative feedback. We found that only one of these four digital teaching materials uses all four feedback structures. We have also tried to identify the opportunities provided to students to help them see their own learning when they receive feedback from digital teaching resources.

Uma proporção significativa dos alunos dos cursos de graduação em Geografia do IGDEMA/UFAL apresenta dificuldades na aprendizagem de Cartografia, particularmente de escala cartográfica linear. Pouquíssimos trabalhos apresentaram situações similares em outras universidades do Brasil e propuseram alternativas mitigadoras, embora com ênfase no curso de licenciatura. Nesse contexto, o presente trabalho tomou como objetivo desenvolver um procedimento de otimização da aprendizagem de escala cartográfica linear por meio da conscientização e motivação prévias discentes e contrapartidas bilaterais na aplicação de um processo de ensino-aprendizagem junto aos alunos do segundo período de graduação em Geografia do IGDEMA/UFAL em 2013/2. As bases teóricas adotadas para tal foram um conceito da psicologia pedagógica processo educativo trilateral , dois conceitos da teoria socioconstrutivista internalização das funções psicológicas superiores e zona de desenvolvimento proximal e a teoria da andragogia. Coerente com o objetivo e com respaldos das bases teóricas, foi aplicado o método de aula expositiva adaptado à implementação do processo pedagógico. Este processo envolveu a fase de avaliação prévia (exposição e prática preparatórias e posterior diálogo) e a fase de avaliação definitiva (exposições e práticas mais concentradas). Por ser preponderante, a avaliação definitiva precisou atender às exigências de planejamento e procedimentos administrativos, a fim de se minimizar a relativa falta de fidedignidade de seus escores para, em seguida, submeter-se a duas etapas obrigatórias do processo da sua validação. A primeira, que foi a verificação do requisito da validade, se deu por processo qualitativo em prol da representatividade de seu conteúdo mediante o universo Escala Cartográfica e dessa aprendizagem; e a segunda etapa, verificação do requisito da fidedignidade, processou-se pela análise estatística de consistência interna entre seus quesitos. Como a avaliação definitiva atendeu a esses requisitos de validação, as suas medidas de aprendizagem se tornaram confiáveis para os testes de diferenças aplicados conjuntamente com as medidas de aprendizagem similares da avaliação prévia. Assim, obteve-se o nível de êxito do processo pedagógico aplicado. Como resultado, a comparação dos dados das duas avaliações não indicou evolução esperada das notas de cada aluno. Então como causas desse resultado, em função da parte expressiva dos alunos, podem ser citadas: o processo aplicado se revelou ambicioso, a prática de variados exercícios mesmo com auxílio de demonstrações de cálculos revelou-se um desafio e modificações de escala cartográfica se revelaram problemática. Dessa forma, a conclusão é que esse processo de ensino-aprendizagem precisa ser revisto em parte, ou seja, revelam-se necessários procedimentos pedagógicos para esses estudantes ainda dependentes em virtude de fatores limitantes, particularmente a base matemática ineficiente. / A significant proportion of the undergraduates in the geography courses of the IGDEMA/UFAL present learning difficulties, particularly in relation to liner cartographic scale. Very few papers have identified similar situations in other universities in Brazil and have proposed mitigation alternatives, although with an emphasis on teaching degree courses. In this context, this work aimed at developing a learning procedure in order to optimize the learning of linear cartographic scale through awareness development and previous student motivation, as well as through bilateral counterparts in implementing a teaching/learning process focused on the se undergraduates of the second term in the first year of studies in Geography course of the IGDEMA/UFAL program, in 2013/2. The theoretical framework of the study included one concept of the pedagogical psychology trilateral educational process , two concepts of the social constructivist theory internalization of higher psychological functions, and proximal development zone as well as the andragogy theory. In order to be coherent with the study objective and the adopted theoretical framework, the expositive teaching method was used, although adapted to the target pedagogical process. This process involved a prior evaluation phase (presentation and preparatory practices and subsequent dialogue) and the phase of final assessment (presentations and more focused practices). Because it is preponderant, the definitive assessment had to meet planning requirements and administrative procedures, in order to minimize the relative unreliability of the scores, so that it could undergo the two mandatory steps of the process of validation. The first step verification of the validity requirement was implemented through a qualitative process, observing the representativeness of its content, based upon the Cartographic Scale universe and related learning; and the second step, verification of the reliability requirement, was developed through statistical analysis for the internal consistency of the adopted questions. As the final evaluation met these validation requirements, their learning measures were considered to be reliable for testing differences, applied within the similar learning measures of the prior assessment. As a result, the comparative data of both evaluations did not indicate the expected evolution in the students grades. Then, as those results reasons, considering the biggest amount of the students, we may cite: the applied process was too much ambitious, the practice of varied exercises though with calculation demonstrations, could be considered a challenge, and cartographic scale changes seemed to cause problems to them. Hence, the conclusion is that this teaching/learning process needs to be revised in part, which means, pedagogical proceeds might be necessary for those still dependent students, considering these limitation factors, particularly the insufficient mathematics basis.

No description available.

Uma proporção significativa dos alunos dos cursos de graduação em Geografia do IGDEMA/UFAL apresenta dificuldades na aprendizagem de Cartografia, particularmente de escala cartográfica linear. Pouquíssimos trabalhos apresentaram situações similares em outras universidades do Brasil e propuseram alternativas mitigadoras, embora com ênfase no curso de licenciatura. Nesse contexto, o presente trabalho tomou como objetivo desenvolver um procedimento de otimização da aprendizagem de escala cartográfica linear por meio da conscientização e motivação prévias discentes e contrapartidas bilaterais na aplicação de um processo de ensino-aprendizagem junto aos alunos do segundo período de graduação em Geografia do IGDEMA/UFAL em 2013/2. As bases teóricas adotadas para tal foram um conceito da psicologia pedagógica processo educativo trilateral , dois conceitos da teoria socioconstrutivista internalização das funções psicológicas superiores e zona de desenvolvimento proximal e a teoria da andragogia. Coerente com o objetivo e com respaldos das bases teóricas, foi aplicado o método de aula expositiva adaptado à implementação do processo pedagógico. Este processo envolveu a fase de avaliação prévia (exposição e prática preparatórias e posterior diálogo) e a fase de avaliação definitiva (exposições e práticas mais concentradas). Por ser preponderante, a avaliação definitiva precisou atender às exigências de planejamento e procedimentos administrativos, a fim de se minimizar a relativa falta de fidedignidade de seus escores para, em seguida, submeter-se a duas etapas obrigatórias do processo da sua validação. A primeira, que foi a verificação do requisito da validade, se deu por processo qualitativo em prol da representatividade de seu conteúdo mediante o universo Escala Cartográfica e dessa aprendizagem; e a segunda etapa, verificação do requisito da fidedignidade, processou-se pela análise estatística de consistência interna entre seus quesitos. Como a avaliação definitiva atendeu a esses requisitos de validação, as suas medidas de aprendizagem se tornaram confiáveis para os testes de diferenças aplicados conjuntamente com as medidas de aprendizagem similares da avaliação prévia. Assim, obteve-se o nível de êxito do processo pedagógico aplicado. Como resultado, a comparação dos dados das duas avaliações não indicou evolução esperada das notas de cada aluno. Então como causas desse resultado, em função da parte expressiva dos alunos, podem ser citadas: o processo aplicado se revelou ambicioso, a prática de variados exercícios mesmo com auxílio de demonstrações de cálculos revelou-se um desafio e modificações de escala cartográfica se revelaram problemática. Dessa forma, a conclusão é que esse processo de ensino-aprendizagem precisa ser revisto em parte, ou seja, revelam-se necessários procedimentos pedagógicos para esses estudantes ainda dependentes em virtude de fatores limitantes, particularmente a base matemática ineficiente. / A significant proportion of the undergraduates in the geography courses of the IGDEMA/UFAL present learning difficulties, particularly in relation to liner cartographic scale. Very few papers have identified similar situations in other universities in Brazil and have proposed mitigation alternatives, although with an emphasis on teaching degree courses. In this context, this work aimed at developing a learning procedure in order to optimize the learning of linear cartographic scale through awareness development and previous student motivation, as well as through bilateral counterparts in implementing a teaching/learning process focused on the se undergraduates of the second term in the first year of studies in Geography course of the IGDEMA/UFAL program, in 2013/2. The theoretical framework of the study included one concept of the pedagogical psychology trilateral educational process , two concepts of the social constructivist theory internalization of higher psychological functions, and proximal development zone as well as the andragogy theory. In order to be coherent with the study objective and the adopted theoretical framework, the expositive teaching method was used, although adapted to the target pedagogical process. This process involved a prior evaluation phase (presentation and preparatory practices and subsequent dialogue) and the phase of final assessment (presentations and more focused practices). Because it is preponderant, the definitive assessment had to meet planning requirements and administrative procedures, in order to minimize the relative unreliability of the scores, so that it could undergo the two mandatory steps of the process of validation. The first step verification of the validity requirement was implemented through a qualitative process, observing the representativeness of its content, based upon the Cartographic Scale universe and related learning; and the second step, verification of the reliability requirement, was developed through statistical analysis for the internal consistency of the adopted questions. As the final evaluation met these validation requirements, their learning measures were considered to be reliable for testing differences, applied within the similar learning measures of the prior assessment. As a result, the comparative data of both evaluations did not indicate the expected evolution in the students grades. Then, as those results reasons, considering the biggest amount of the students, we may cite: the applied process was too much ambitious, the practice of varied exercises though with calculation demonstrations, could be considered a challenge, and cartographic scale changes seemed to cause problems to them. Hence, the conclusion is that this teaching/learning process needs to be revised in part, which means, pedagogical proceeds might be necessary for those still dependent students, considering these limitation factors, particularly the insufficient mathematics basis.

Vi har undersökt hur instruktionernas utformning inför deltagande i en kamratrespons påverkar högstadieelevers motivation att lära sig samt måluppfyllelse av kunskapskravet att utforma egen undersökning i ämnet biologi. Efter en kort genomgång av hur en egen undersökning ska utformas fick eleverna från tre åk 7 klasser och två åk 8 klasser i uppgift att utforma en egen undersökning i ämnet biologi. Uppgiften var utformad efter nationella provet del 3 från 2017. Vid nästa lektion blev elever indelade i par efter likvärdig måluppfyllelse. Slumpmässigt fick elevparen antingen förenklade, ospecificerade instruktioner som inbjöd till öppen, elevledd dialog eller detaljerade, punktformade instruktioner som uppmuntrade till en specifik innehåll och samtalsstruktur. Vi genomförde en enkät före och efter deltagandet i kamratresponsen som uppmätte elevens motivation att lära sig de olika kunskapskraven för biologi i högstadiet samt elevens upplevelse av deltagandet och sitt eget lärande. Uppgiften bedömdes efter Skolverkets bedömningsmall för rättning av nationella prov. Vi fann inga belägg för att elevers motivation att lära sig kunskapsmålen i ämnet biologi påverkades av varken kamratrespons som helhet eller instruktionernas utformning. Däremot fann vi en högre förbättringsgrad av måluppfyllelse bland de elever som fick de detaljerade, strukturerade instruktionerna jämfört med de förenklade, öppna instruktionerna. Vi drar slutsatserna att kamratrespons är ett användbart pedagogisk verktyg för att ge individuell formativ bedömning som leder till förbättrad måluppfyllelse under arbetes gång i kunskapskravet att forma egen undersökning och att utformningen av instruktionerna bör vara tydliga och detaljerade för att nå maximal resultat.

Utevistelse är en naturlig och central del i förskolans dagliga verksamhet, där förskolegården utgör den främsta platsen att vara på. Studien är kvalitativ och bygger på en metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med fem olika förskollärare. Syftet med studien r att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på undervisning utomhus på förskolegården. Forskningsfrågorna som ska svara upp mot syftet är: Hur uppfattar förskollärare undervisning på förskolegården?, “Hurbeskriver förskollärare att de använder förskolegården vid undervisning?” och “Vilka ramar beskriver förskollärare finns vid undervisning på förskolegården?”Resultaten analyseras med hjälp av proximala utvecklingszonen och didaktikens fyra nyckelbegrepp som teoretisk utgångspunkt. Resultaten tyder på att förskollärare använder förskolegården till både spontan och planerad undervisning där de integrerar olika undervisningsmaterial och lärandeinnehåll. Förskolegårdens utformning avspeglar möjligheterna att bedriva undervisning utomhus, där resultaten visar på att en välplanerad miljö är önskvärd. Det framkommer i studien att det finns en del ramar att ta hänsyn till vid planering och genomförande av undervisning på förskolegården. Slutsatsen är att det faller tillbaka på förskollärares enskilda motivation och inställning till att undervisa utomhus på förskolegården, snarare än att förskolegårdens utformning avgör i vilken utsträckning undervisning bedrivs.

Microplastics take hundreds to thousands of years to degrade in nature, and pose a threat to the environment. A photocatalytical degradation method have been developed to take advantage of solar light to degrade microplastics, however it takes several months to degrade microplastics with the process. The purpose of this study is to enhance the degradation rate of microplastics by synthesizing a material where photocatalysis is combined with Fenton reaction. A material with zinc oxide nanorods coated with tin oxide and decorated with iron particles (𝑍𝑛𝑂/𝑆𝑛𝑂2/𝐹𝑒0) was synthesized and used to degrade methylene blue, polystyrene and polypropylene. The result show that the degradation rate with a 𝑍𝑛𝑂/𝑆𝑛𝑂2/𝐹𝑒0 – sample is faster than with a 𝑍𝑛𝑂 – sample, and that it can be used to degrade polystyrene and polypropylene.Students’ view on researchers can affect the development of their interest and attitude towards science. Study visits to laboratories have been used to increase students’ interest and give them new experiences. The purpose of this study is to investigate what and how high school students learn during a study visit to a nanotechnology laboratory, and how the study visit affects high school students’ interest and motivation for research and learning. A study visit with 5 stations was organized, and students were given a questionnaire about what they learned during the study visit. Thematic analysis was used to analyze the students’ answers. The result shows that the study visit increased students’ interest in research, and the importance of designing stations so that they are connected to students’ previous knowledge and are within their proximal development zone. / Mikroplaster tar hundratals till tusentals år att bryta ner i naturen och utgör ett hot mot miljön. En fotokatalytisk nedbrytningsprocess har utvecklats där solljus utnyttjas för att bryta ner mikroplaster, dock tar det flera månader att bryta ner mikroplaster med den processen. Syftet med denna studie är att förbättra nedbrytningshastigheten av mikroplaster genom att syntetisera ett material där fotokatalys kombineras med Fenton-reaktion. Ett material med zinkoxid nanorör belagda med tennoxid och dekorerade med järnpartiklar (𝑍𝑛𝑂/𝑆𝑛𝑂2/𝐹𝑒0) syntetiserades och användes för att bryta ner metylenblått, polystyren och polypropen. Resultatet visar att nedbrytningshastigheten med 𝑍𝑛𝑂/𝑆𝑛𝑂2/𝐹𝑒0 – materialet är snabbare än med ett 𝑍𝑛𝑂 – material, och att 𝑍𝑛𝑂/𝑆𝑛𝑂2/𝐹𝑒0 – materialet kan användas för att bryta ned polystyren och polypropen.Elevers syn på forskning och forskare kan påverka utvecklingen av deras intresse och inställning till vetenskap. Studiebesök på laboratorier har använts för att öka elevernas intresse och ge dem nya erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka vad och hur gymnasieelever lär sig under ett studiebesök i ett nanotekniklaboratorium och hur studiebesöket påverkar gymnasieelevernas intresse och motivation för forskning och lärande. Ett studiebesök med 5 stationer organiserades och eleverna fick ett frågeformulär om vad de lärde sig under studiebesöket. Tematisk analys användes för att analysera elevernas svar. Resultatet visar att studiebesöket ökade elevernas intresse för forskning och vikten av att utforma stationer så att de är kopplade till elevernas tidigare kunskaper och ligger inom deras proximala utvecklingszon.