<p>I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin <em>Relation </em>bestod i subkategorierna <em>bemötande, bekräftelse </em>och<em> kommunikation</em>. Huvudkategorin <em>Aktivitet </em>bestod i subkategorierna <em>avledande sysselsättning </em>och <em>sömn/vila</em>. Huvudkategorin <em>Säkerhet</em> bestod i subkategorierna <em>personligt övervak, fysisk miljö </em>och <em>visitation</em>. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.</p>

<p>Bakgrund: Kunskapen om sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård ur ett historiskt perspektiv, är begränsad. Beskrivningen av den psykiatriska omvårdnaden är sparsam, det är därför viktigt att belysa sjuksköterskans omvårdnadsroll i den psykiatrihistoriska utvecklingen i Sverige.</p><p>Syfte: Att ur ett historiskt perspektiv beskriva psykiatrisk omvårdnad och sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård.</p><p>Design: Deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats</p><p>Metod: Litteratur i form av akademiska avhandlingar, antologier och läroböcker som identifierats via universitetsbiblioteks katalogen Disa. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultat: På medeltiden ansågs sjukdomen som en förtrollning. Fram till 1800- talet var det prästen som behandlade de psykiskt sjuka. På 1800- talet kom de första centralhospitalen och det var diakonnisor som tog hand om patienterna.1900- talet första hälft arbetade sjuksköterskorna i en ledande befattningar. I mitten av 1900- talet inleddes en ny era i den psykiatriska vården genom inträdandet av psykofarmakan. Sjuksköterskor beskriver sitt arbete att vårda patienterna  som en moder och känslor av hjälplöshet.</p><p>Slutsats: Omvårdnad av personer med psykisk ohälsa har under århundraden till stor del bedrivits isolerad från övriga samhället. Målet med vården har främst varit att få patienter lugna. Sjuksköterskerollen har befunnit sig i en underordnad ställning gentemot läkare men sjuksköterskorna har varit starka företrädare för vårdavdelningar, ibland i strid med manliga föreståndare utan sjuksköterskeutbildning. Sjuksköterskans roll har upplevts med inslag av att vara värdinna/moder till hjälplöshet av inte kunna hjälp personer med psykisk ohälsa. </p> / <p>Background: The knowledge of psychiatric nurses’ role in psychiatric care is from a historical perspective is limited. The description of the psychiatric nursing is modestly described, and therefore it is important to elucidate the caring role of the psychiatric nurse through the psychiatric history development in Sweden.</p><p>Aim: From a historical perspective, describe psychiatric nursing and the psychiatric nurses’ role in psychiatric care.</p><p>Design: A descriptive literature study with a qualitative approach.</p><p>Method: Literature like thesis, anthologies, text-books have been identified via the university library catalogue Disa. Collected data have been analyzed with a qualitative content analysis.</p><p>Results: During the middle Ages, mental illnesses were seen as an enchantment. Up to the 18^th century it was the priest who treated the mentally ill. In the 18^th hundred century the first central hospitals arrived and deaconess worked at these hospitals. The first half of the 19^th century the nurses worked in leading positions. During the middle of 19^th century a new era began in the psychiatric care when the new antipsychotic medicines arrived. Nurses describe their work, as being like a mother to their patients and the sensations of insecurity.</p><p>Conclusion: The caring of persons with mental diseases has during centuries been isolated from the rest of society. The purpose of caring has been to calm the patients. The nursing role has been in a subordinated position towards the doctors. In addition, the nurses have been strong upholders for the wards, sometimes in conflict with male staff managers without nursing education. The nursing role has been experienced with elements of to be hostess/mother and experiences of to be helpless when not being able to help persons with mental illness.</p>

Bakgrund: Kunskapen om sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård ur ett historiskt perspektiv, är begränsad. Beskrivningen av den psykiatriska omvårdnaden är sparsam, det är därför viktigt att belysa sjuksköterskans omvårdnadsroll i den psykiatrihistoriska utvecklingen i Sverige. Syfte: Att ur ett historiskt perspektiv beskriva psykiatrisk omvårdnad och sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård. Design: Deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats Metod: Litteratur i form av akademiska avhandlingar, antologier och läroböcker som identifierats via universitetsbiblioteks katalogen Disa. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: På medeltiden ansågs sjukdomen som en förtrollning. Fram till 1800- talet var det prästen som behandlade de psykiskt sjuka. På 1800- talet kom de första centralhospitalen och det var diakonnisor som tog hand om patienterna.1900- talet första hälft arbetade sjuksköterskorna i en ledande befattningar. I mitten av 1900- talet inleddes en ny era i den psykiatriska vården genom inträdandet av psykofarmakan. Sjuksköterskor beskriver sitt arbete att vårda patienterna  som en moder och känslor av hjälplöshet. Slutsats: Omvårdnad av personer med psykisk ohälsa har under århundraden till stor del bedrivits isolerad från övriga samhället. Målet med vården har främst varit att få patienter lugna. Sjuksköterskerollen har befunnit sig i en underordnad ställning gentemot läkare men sjuksköterskorna har varit starka företrädare för vårdavdelningar, ibland i strid med manliga föreståndare utan sjuksköterskeutbildning. Sjuksköterskans roll har upplevts med inslag av att vara värdinna/moder till hjälplöshet av inte kunna hjälp personer med psykisk ohälsa. / Background: The knowledge of psychiatric nurses’ role in psychiatric care is from a historical perspective is limited. The description of the psychiatric nursing is modestly described, and therefore it is important to elucidate the caring role of the psychiatric nurse through the psychiatric history development in Sweden. Aim: From a historical perspective, describe psychiatric nursing and the psychiatric nurses’ role in psychiatric care. Design: A descriptive literature study with a qualitative approach. Method: Literature like thesis, anthologies, text-books have been identified via the university library catalogue Disa. Collected data have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: During the middle Ages, mental illnesses were seen as an enchantment. Up to the 18th century it was the priest who treated the mentally ill. In the 18th hundred century the first central hospitals arrived and deaconess worked at these hospitals. The first half of the 19th century the nurses worked in leading positions. During the middle of 19th century a new era began in the psychiatric care when the new antipsychotic medicines arrived. Nurses describe their work, as being like a mother to their patients and the sensations of insecurity. Conclusion: The caring of persons with mental diseases has during centuries been isolated from the rest of society. The purpose of caring has been to calm the patients. The nursing role has been in a subordinated position towards the doctors. In addition, the nurses have been strong upholders for the wards, sometimes in conflict with male staff managers without nursing education. The nursing role has been experienced with elements of to be hostess/mother and experiences of to be helpless when not being able to help persons with mental illness.

I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin Relation bestod i subkategorierna bemötande, bekräftelse och kommunikation. Huvudkategorin Aktivitet bestod i subkategorierna avledande sysselsättning och sömn/vila. Huvudkategorin Säkerhet bestod i subkategorierna personligt övervak, fysisk miljö och visitation. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.

No description available.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut. Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys, induktiv ansats. Resultat: Informanterna beskrev att patientens resurser identifierades i alliansskapande möten, kartläggande samtal samt motiverande samtal. Vad informanterna värderade som resurser resulterade i kategorierna interna respektive externa resurser. Exempel på betydelsefulla resurser är att ha ett socialt nätverk, att ha insikt över sin situation samt motivation att göra förändringar i sin tillvaro. Att formulera resursdiagnoser och att interagera dem med åtgärderna i omvårdnadsplanen, beskrevs som ett effektivt verktyg för att förvalta patientens resurser. Samtliga informanter upplevde påtagliga förbättringsområden avseende resurshanteringen, till exempel saknades ett gemensamt språk angående hur resurser skall tillvaratas, arbetet upplevdes alltför probleminriktat samt önskades ett processmässigt tankesätt istället för att endast det akuta åtgärdas. Diskussion: Studiens resultat diskuterades gentemot Antonovskys salutogena perspektiv, vilken understryker vikten av att se det friska hos patienten och vilka resurser som bidrar till hälsa. Flera studier lyfter fram att det salutogena perspektivet och begreppet KASAM kan användas i praktiken samt ha betydelse i återhämningsprocessen mot psykisk hälsa. / Background: Studies show a need for development in mental health service for salutogenic approaches. Few systematic health promoting activities exist and a holistic perspective, where the patient’s individual resources are catered, should be the focus. This study intends to provide a better knowledge of how the work with the patient’s resources look like. Aim: The aim of this study was to examine how psychiatric nurses identify, value and use the resources of patients with mental illness. Method: A qualitative design was chosen. The data collection was done by interviews, in which six psychiatric nurses participated. Open-ended questions were used to answer the research questions. Data was analyzed according to qualitative content analysis, using an inductive approach. Results: The participants described that the patient’s resources were identified in sessions where the emphasis was laid on building a therapeutic alliance, information gathering and motivational interviewing. The resources that the participants valued resulted in two categories, internal versus external resources. To have a social network, to have awareness of one’s situation and motivation to change were all examples of meaningful resources according to the participants. To formulate resource diagnosis and to integrate these with the interventions in the care plan were described as effective tools in order to look after the patients’ resources. All participants experienced significant improvements in terms of managing their resources. For instance, there was no agreed understanding of how to utilize resources, the work was perceived as too problem focused and a preference for a more process focused way of thinking was expressed. Discussion: The study’s results were discussed against Antonovsky’s salutogenic         perspective, which emphasises the importance of viewing the healthy aspects in patients as well as the factors that contributes to good health. Many studies highlight that the salutogenic perspective and KASAM can be applied in practice and is useful for the recovery process in mental health.

Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kan leda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiska sjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersöka unga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD, för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Denna studie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om de unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryterades fyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanterna randomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland. Informanterna tillfrågades via telefon och vid intervjutillfället genom erhölls skriftlig information samt samtyckesformulär. Studiens resultat visar på sambandet mellan ADHD och andra problem. Flertalet av informanterna hade känslor av utanförskap och svårigheter med att passa in med flertalet misslyckande i sin historia. Att ha fått en diagnos bidrog till att få sina bekymmer förklarade inte minst för sig själv men även för sin omgivning. Studiens resultat visade även på gruppens rädsla inför att byta vårdkontakt främst gällande övergången från barnpsykiatri till vuxenpsykiatri. Den aktuella studien visade att det är vanligt med olika problem hos individer som har ADHD men även vilken betydande personlig vinst det kunde innebära att få diagnos och därmed den hjälp som är anpassad. Då studien enbart är gjord på fyra informanter är resultatet inte generaliserbart. Dock kan studien användas som bakgrund till en större studie med fler informanter. Kunskapsläget på området är idag bristfälligt då det handlar om enskildas individers erfarenheter. Studien kan därmed bidra till att ytterligare undersökningar genomförs och med det kan vården förbättras och anpassas ytterligare för att gynna patienterna. / Living with ADHD can lead to a number of problems for the individuals receiving the diagnosis. Social- and psychological difficulties and other mental illnesses like depression and anxiety are all conditions that can occur when individuals are diagnosed with ADHD. Based on these facts it is urgent to examine young adult’s own experiences of what it means to live with an ADHD diagnosis to find ways to reduce the risks following the diagnosis. This study’s aim turns focus on young adults with ADHD, and the purpose is to increase the knowledge in what’s important after receiving a diagnosis from a nursing perspective. Four young women who all had received their diagnosis during the past year were recruited to the study. The informants were randomized from a children's psychiatric registry in Region Halland . The informants were contacted by phone and asked to participate in the study. Before the interviews started they were asked to fill in a consent form. The findings from your study clearly show a correlation between ADHD and other troubles in young adults everyday life. The majority of the informants describe feelings of exclusion with multiple failures in adaption as a result. Receiving a diagnosis contributed to get an explanation for their troubles, not only for themselves but to their environment as well. The result of the study also show the group's fear of changing health care contact mainly concerning the transition from child psychiatry for adult psychiatry. The study shows a high prevalence of trouble among individuals who have ADHD but also what an enormous personal profit it may mean getting diagnosis when the support can be individually adjusted. The study is based on only four informants and the result is therefore not possible to generalize on a larger group, however, the study can be used as background for a larger study with more informants. The current state of scientific knowledge in the field today are insufficient and most facts are based on individuals own experiences. We hope that our findings can contribute to further research that can benefit the nursing care for the patients.

Utifrån ett holistiskt perspektiv framträder ett tydligt problem i hur ensidigt media framställer psykisk ohälsa. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenheter av medias rapportering om psykisk ohälsa kan ett hittills ofta förbisett perspektiv bidra till ökad kunskap om mediers rapportering om psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter bland specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård av hur psykisk ohälsa framställs i medier. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med induktiv ansats och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med 8 specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Resultatet visar att psykisk ohälsa är stigmatiserat och att media i många fall framställer en alltför negativ och missvisande bild av psykisk ohälsa, trots att det finns positiva perspektiv på psykisk ohälsa, främst i alternativ till traditionella medier. Det medicinska perspektivet dominerar i media och det finns en avsaknad av det psykiatriska omvårdnadsperspektivet. Konklusionen i föreliggande studie är att specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård erfar medias framställning av psykisk ohälsa som negativ och missvisande. De erfar även att det medicinska perspektivet får ta mycket stor plats och att psykiatrisk omvårdnad osynliggörs. Mer forskning bör bedrivas på hur psykisk ohälsa framställs på sociala medier och hur avsaknaden av andra perspektiv än det medicinska påverkar allmänhetens förståelse för psykisk ohälsa. Journalisters perspektiv bör studeras. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård borde beredas en större plats i media. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter borde stödjas i att ge omvårdnadsperspektivet större plats såväl kliniskt som i media.

Bakgrund: Outhärdlig psykisk smärta, bristande livslust och suicid är ett folkhälsoproblem. Tidigare studier visar att det finns många faktorer som förhöjer risken för suicid. Dock finns det inte i samma utsträckning kunskap om de faktorerna som skyddar mot suicid. Genom ökad kunskap om de skyddande faktorerna mot suicid kan även ökad resiliens skapas inför framtida utmaningar. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva de skyddande faktorer som kan stärka livskraften hos suicidnära personer. Metod: En systematisk litteraturstudie av tio studier med kvalitativ ansats användes. Dataanalysen genomfördes utifrån Evans beskrivande metod.  Resultat: Tre teman identifierades som skyddande faktorer för suicidnära personer: Kontakt, Vändpunkter och Coping. Tio subteman identifierades: Kontakt: familj och vänner, kontakt med sig själv, kontakt med en gud, andra gemenskaper; Vändpunkter: nya insikter, känsla av delaktighet; Coping: framtida mål, förebild, hälsosamt beteende, lidande och suicidtankar som coping.  Diskussion: Sjuksköterskans uppgift är att värna om livet, lindra lidande, ingjuta hopp, främja hälsa och in i det längsta förstärka livskraften hos patienten. Kunskap från den vårdvetenskapliga forskningen med avseende på bemötande och skyddande faktorer i samband med suicidalitet kan bidra till ny kunskap av vikt inom psykiatriskomvårdnad. / Background: Unbearable psychological pain, lack of desire to live and suicide are public health problems. Earlier studies have shown that there are many factors that increase the risk for suicide. The field of research in protective factors for suicide has been rather unexplored, in comparison. By increasing the knowledge the protective factors there can be an increased resilience before future challenges in psychiatric care.   Aim: The purpose of the present study was to describe the protective factors that can strengthen the viability in suicidal persons.  Method: A systematic review of literature of ten studies with qualitative approach was used. Data analysis was performed based on the descriptive method invented by Evans.  Results: Three themes where identified as protective factors for suicidal persons: Contact, Turning points and Coping. For each theme, different subthemes has been identified: Contact: family and friends, contact with oneself, spiritual contact, other communities; Turning points: new insights, participation; Coping: future goals, role model, healthy behaviour, suffering and suicidal thoughts as coping. Discussion: The nurse’s role is to protect life itself, to ease suffering, to instil hope, to promote health and into the longest increase the viability in suicidal patients. The psychiatric care needs to assimilate new knowledge from the Science of care in terms of treatment of patients and protective factors. Furthermore, to better understand the psychology of suicide and to counteract taboo, which still revolves around suicide.

Bakgrund: Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ställs kravet att vården ska bygga på respekt   för patientens integritet och självbestämmande. Trots detta visar studier att kravet inte uppnås, då patienter inte känner sig delaktiga i vården i den utsträckning de önskar. Studier visar på att det inom psykiatrin kan ta tid att införliva patientdelaktighet, då ett gammalt paternalistiskt synsätt på patienter lever kvar på sina håll. Inom ätstörningsvården beskrivs patientdelaktighet som en ledstjärna i behandlingen, men många människor med ätstörningar är svåra att engagera i behandling då de kan vara ambivalenta eller förnekar och inte ser allvaret i sjukdomen. I vårdsituationer uppstår ibland en konflikt mellan patientens rätt till delaktighet i sin egen vård och vad vårdpersonal tänker är det rätta och bästa för personen. Sjuksköterskan är den som står patienten närmast i omvårdnaden och har ett professionellt ansvar att göra patienten delaktig i sin behandling.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sjuksköterskor beskriver  patientdelaktighet vid ätstörningsbehandling i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma inom ätstörningsvården, från två olika heldygnsavdelningar i Stockholm. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade; i sex huvudkategorier; Påverkan, Bemötande, Relation,  Organisation och vårdmiljö, Sjuksköterskans situation och Patientens situation med vardera tre underkategorier. Diskussion: Resultatet diskuterade utifrån Kari Martinsens omvårdnadsteori samt annan relevant forskning. / Background: The Swedish Health Care Act states that all care in Sweden should be based in the respect for patient integrity and self-determination. Despite     this, studies show that this requirement is not achieved, as patients do not feel involved in the care to the extent that they would wish. Studies have shown that in psychiatric care, it may take time to incorporate patient- participation, as healthcare professionals' view of patients in many places still tends to be characterized by paternalism. Patient participation is described to be a guiding principle in the treatment within eating disorder care, but as patients can often be either ambivalent to their illness, deny it or not take it seriously, their involvement in the treatment can be difficult to achieve. In situations of care giving, a conflict sometimes occurs between the patient’s right to participate in his or her own care, and the healthcare professional´s ideas of what is right and best for the person. The nurse is the one working the closest to the patient in nursing care and hence has a professional responsibility to make the patient involved in the treatment. Aim: The aim of the study is to investigate nurses’ descriptions of patient participation in eating disorders treatment in psychiatric inpatient care. Method: The study is a qualitative inductive study. Semi-structured interviews were conducted with six nurses from two different inpatient care wards specialized in treatment of eating disorders. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed through qualitative content analysis. Results: The study resulted in six main categories; Influence, response,  Relationship, Organization and care environment, The nurse´s situation and The patient´s situation with each three respective subcategories.  Discussion: The results were discussed based on Kari Martinsens theory about nursing       and other relevant research.