Hysterektomi är idag en av de vanligaste operationerna som utförs på kvinnor, näst efter sectio både i Sverige som utomlands. Detta gör att kvinnors psykiska hälsa post hysterektomi är något som sjukvården bör ha kunskap om. Att genomföra en hysterektomi innebär att avlägsna uterus och de vanligaste anledningarna till att en hysterektomi genomförs är menorragi och kronisk smärta i pelvis.I huvudsak genomgår kvinnor en hysterektomi för att förbättra sin livskvalitet, det finns även andra anledningar till att genomföra en hysterektomi som cancer i uterus. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om kvinnors upplevda psykiska hälsa förändras post hysterektomi. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades.Resultatet visade att den upplevda livskvaliteten och hälsan ökade postoperativt. Faktorer som depression och ångest minskade post hysterektomi samtidigt som den upplevda sexualiteten hos kvinnorna ökade. Kvinnorna uttryckte en önskan om mer information och stöd; före, under och efter sin hysterektomi. Genom att få kunskap om hysterektomiserade kvinnors psykiska hälsa post hysterektomi kan sjuksköterskan få bättre förståelse för dessa patienter och utifrån det utöva en god omvårdnad. / Hysterectomy is today one of the most common surgery’s in Sweden as well as abroad. Health care providers need to have knowledge about women’s mental health post hysterectomy. Hysterectomy means to remove the uterus and the most common reasons to undergo this surgery are because of menorrhagia and chronic pain in the pelvis. The motivation to undergo a hysterectomy is to improve women’s quality of life. But there are also other reasons for the surgery as cervix cancer. The aim of this study was to examine if women’s mental health changes post hysterectomy. The study was conducted as a literature review where 13 research articles were collected and examined.The results showed that the perceived quality of life and health increased postoperatively. Factors such as depression and anxiety decreased post hysterectomy while the perceived sexuality of women increased. The women expressed a desire for more information and support in the form of information before, during and after her hysterectomy.By gaining knowledge of women’s mental health post hysterectomy the nurse can obtain better understanding for these patients and therefore provide better health care.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion. Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag. Här har informanternas upplevelser varit i fokus för att fånga deras unika berättelser. Resultatet visar att informanterna mådde psykiskt dåligt tiden de var utan arbete men att de idag mår bättre som en effekt av att arbetet uppfyller flera väsentliga behov för att en individ ska känna ett psykiskt välmående. Det framgick även att medbestämmande och delaktighet, som är ledord för arbetsförhållandena på det sociala företaget, spelar en stor roll för individens mående i positiv bemärkelse. / Previous research has shown that the work in various aspects is of great importance for human mental well-being. We have chosen to examine how it is to have been unemployed and then to get a job in a social enterprise. The purpose of the study was to create an understanding of the needs that work contributes to and what the importance of social enterprise is for an individual. How have individuals experienced their unemployment? Do social enterprises fulfill any particular needs for the individual? The theoretical framework we use in the study is; the latent deprivation model, humanitarian work and inclusion/exclusion. Our empirical material was gathered through seven semi-structured interviews with individuals who have been unemployed but are currently working in a social enterprise. Through these interviews, we have been able to capture the experiences of the seven individuals and focused on their unique stories. The result have shown that the informants felt mentally ill at the time they were without work, but because work satisfies several essential needs they feel much better today. Co-determination and involvement are key words for the working conditions in social enterprises, which played a major role for the individuals’ positive well-being.

Sammanfattning Bakgrund Människan mår bra av fysisk aktivitet. Det finns mycket tidigare evidensbaserad forskning som stärker detta. Trots de positiva fördelarna som kommer med fysisk aktivitet är det allt färre människor som rör på sig tillräckligt mycket. Detta påverkar samhället negativt. En väldigt utsatt grupp för den negativa samhällstrenden är unga studenter. Studenter har ofta en konstant hög arbetsbörda med pågående studier, arbete och viktiga livsval. Det kan leda till att de ofta drabbas av stress och andra psykiska samt fysiska riskfaktorer. Unga inom utbildning är också samhällets framtid, där av borde mer forskning och promotivt arbete läggas där. Syfte är att undersöka unga studenters fysiska och psykiska välmående före och efter sex veckor med ledarledd högintensiv styrketräning. Metod För att svara på studiens frågeställningar genomfördes en intervention med kvantitativ metod. 12 sedan tidigare otränade studenter, både män och kvinnor, med en medelålder på 24 år rekryterades via mailutskick. Graden av nuvarande fysisk kapacitet och tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet fick de rekryterande själva skatta. Testledarna valde efter anmälan ut de personer som uppnådde kriterierna. Kriterierna för att delta var att studera på högskola eller universitet och att vara lågt till måttligt aktiv, inte hade någon inplanerad fysiska aktivitet i sin vardag och tidigare inte tränat på elitnivå. De utvalda deltagarna genomförde fysiska och psykologiska tester innan en sex veckors träningsperiod, bestående av högintensiv styrketräning. Högintensiv styrketräning innebar styrketräning i högintensivt utförande med många repetitioner. Till störst del funktionella helkroppsövningar där låga vikter eller kroppsvikt användes. Efter avslutad träningsperiod återkom samma tester. Data samlades sedan in och sammanställdes med deskriptiv statistik. Sammanställda data analyserades genom t-test och Chi2-test i Microsoft Excel. Resultat Både de fysiska och psykiska testerna visade goda resultat efter sex veckors intervention med ledarledd högintensiv styrketräning. Majoriteten av alla tester visade en signifikant ökning i fysisk kapacitet och psykiskt välmående hos deltagarna. Sex veckor med ledarledd högintensiv styrketräning gav lust till fortsatt fysisk aktivitet. Slutsats Sex veckor med ledarledd högintensiv träning ökar otränade studenters fysiska kapacitet och psykiska mående påfallande och med hög signifikans. Sex veckor med ledarledd högintensiv styrketräning gav lust till fortsatt fysisk aktivitet. / Summary Background A human’s well-being increases with physical activity. There exist many evidence-based research findings that strengthen this theory. However, despite the positive benefits of physical activity, few people are physically active today. This affects the members of the society in a negative way. An especially vulnerable group for this negative trend includes young students. Students often have a constant high workload with ongoing studies, work and important life choices to make. In many cases, this situation can lead to stress and other psychological and physical risk factors. Since young studying people are the future of our society, more research and promotional work should be placed here to put an end to this increasing problem. The aim is to examine the physical and mental well-being of young students before and after six weeks of leadership-led, high intensity strength training. Method To be able to respond to this study's questions, an intervention was conducted with a quantitative methodology. 12 previously untrained students, both men and women, with an average age of 24 years were recruited by email. Physical capacity and previous experience of physical activity were appreciated by themselves. The test leaders selected the persons who met the criteria after the announcement. The criteria for attending were to study at college or university and to be low to moderately active, not have any planned physical activity in their daily lives and not train in the elite level. The selected participants performed physical and psychological tests before a six-week training period, consisting of high intensity strength training. High intensity strength training involved weight training in high intensity performance with many repetitions. For the most part functional full body exercises where low weights or body weight were used. After the training period had ended, the same tests were conducted. The data from the tests was then collected and compiled with descriptive statistics. Results After six weeks of intervention with leadership-led high intensity strength training, both the physical and the psychological tests showed good results. Almost all tests showed an increase in physical capacity and psychological well-being in the participants, and the increase in relation to a majority of the tests were significant. For a full report see appendix 3. Six weeks of leadership-led, high-intensity exercise gave lust for continued psychical activity. Conclusion Six weeks of leadership-led, high-intensity exercise significantly increases the physical capacity and the psychological well-being of untrained students. Six weeks of leadership-led, high-intensity exercise gave lust for continued psychical activity.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs α = ,926 respektive α = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel. Dock fanns egenskaper hos båda populationerna som indikerade viss risk för statistisk instabilitet. Studien bör replikeras med större undersökningsgrupper samt ytterligare psykometriska tester för säkrare resultat och ökad generaliserbarhet.

It is proposed that goal pursuit is related to how we resolve conflicts with others, and with our psychological well-being. The aim of the current study was to investigate whether there is an association between individual’s interpersonal goals (compassionate and self-image goals), conflict management style (integrating, compromising, obliging, dominating and avoiding), and psychological well-being. To further investigate the role of interpersonal goals, we designed a self-report questionnaire to measure the preference of compassionate goals as opposed to self-image goals in social conflict situations. Seventy university students completed an on-line questionnaire. The results showed that compassionate goals are negatively associated with dominating style, and positively associated with integrating, compromising and obliging style. Self-image goals correlated positively with dominating style, and negatively with integrating style. Furthermore, individuals with higher levels of self-image goals have a consistent way of dealing with conflicts in different situations. There was no statistically significant association between psychological well-being and interpersonal goals or conflict management style. The results are discussed in light of previous findings and concrete suggestions for further research are presented. / Det föreslås att ens strävan efter ett mål är relaterat till hur man löser konflikter med andra, och vårt psykiska välmående. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan individers interpersonella mål (medkännande och självbildsmål), konflikthanteringsstil (integrerande, kompromissande, tjänstvillig, dominerande och undvikande), och psykologiskt välmående. För vidare undersökning av interpersonella måls roll, designade vi ett självrapport frågeformulär för att mäta preferens av medkännande mål i motsats till självbildsmål i sociala konfliktsituationer. Sjuttio universitetsstudenter slutförde online frågeformulären. Resultatet visade att medkännande mål är negativt associerade med dominerande stil, och positivt med integrerande, kompromissande och tjänstvillig stil. Självbildsmål korrelerade positivt med dominerande stil, och negativt med integrerad stil. Dessutom, individer med höga nivåer av självbildsmål hanterar konflikter på ett konsekvent sätt genom olika situationer. Det var inget statistiskt signifikant samband mellan psykologiskt välmående och interpersonella mål eller konflikthanteringsstilar. Resultaten är diskuterade med hänsyn till tidigare fynd och konkreta förslag på framtida forskning är presenterad.

Denna självobservationsstudie undersöker hur övande av instrument påverkar det psy- kiska måendet samt hur det psykiska måendet påverkar övningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket övning som ska planeras i för väg så att det gynnar mitt mående samtidigt som övningen är effektiv. Under tre veckors tid användes tre olika sätt att pla- nera övning för att senare kunna hitta mönster i mående och övningskvalitet. En vecka planerades övningen i för väg, en vecka planerades ingen övning utan all övning var spon- tan och baserad på motivation och lust, och en vecka kombinerades dessa sätt genom att planera en del övning i för väg men även lämna utrymme för spontan övning. Studien ut- går från det fenomenologiska perspektivet och frågeställningarna lyder Upplever jag att övningens kvalitet påverkar mitt psykiska mående, och i sådana fall på vilka sätt? Upplever jag att det finns psykiska aspekter som påverkar min övning, och i sådana fall på vilka sätt? och I vilka situationer upplever jag att jag har en bra balans mellan planerad respektive spontan övning som gynnar både min övning och mitt psykiska mående? I undersökningen dokumenterades tankar kring övningen i en ljudloggbok i samband med övningstillfällena och mitt psykiska mående dokumenterades i en applikation, i form av en digital dagbok. Detta dokumenterade material bearbetades med hjälp av tematisk analys. Det framkom- mer i resultatet att mitt mående ofta speglar hur övningen har gått och har jag mått dåligt innan övningen så har det ofta varit svårt att fokusera, vilket påverkade övningens kvali- tet. Det framkommer också att det fanns väldigt lite motivation till övning under veckan där jag planerade all övning i för väg samt veckan där ingen övning planerades i för väg. Under veckan där en del övning planerades i förväg och en del övning skedde spontant visade sig att spontan övning ofta skedde till följd av planerad uppvärmning/övning tidi- gare samma dag. / This self-observation study examines how practicing an instrument affects the mental state and how the mental state affects the practice. The purpose of the study is to investi- gate how much exercise should be planned in advance so that it benefits my well-being while the exercise is effective. During three weeks, three different ways of planning exer- cise were used in order to later find patterns in mood and exercise quality. One week the exercise was planned in advance, one week no exercise was planned but all exercise was spontaneous and based on motivation and desire, and one week these ways were com- bined by planning some exercise in advance but also leaving room for spontaneous exer- cise. The study is based on the phenomenological perspective and the questions are: Do I feel that the quality of the exercise affects my psychological well-being, and if so, in what ways? Do I feel that there are psychological aspects that affect my practice? If so, in what ways? and In which situations do I feel that I have a good balance between planned and spontaneous practice that benefits both my practice and my mental well-being? Thoughts about the exercise were documented in an audio log book in connection with the exercise sessions and my mental state was documented in an application, in the form of a digital diary. This documented material was processed using thematic analysis. It appears in the results that my mood often reflects how the exercise went and if I felt bad before the ex- ercise, it was often difficult to focus, which affected the quality of the exercise. It also ap- pears that there was very little motivation for exercise during the week where I planned all exercise in advance and the week where no exercise was planned in advance. During the week where some exercise was planned in advance and some exercise happened spontaneously, it turned out that spontaneous exercise often happened as a result of planned warm-up/exercise earlier the same day.

I samband med olika nationella rekommendationer under Covid-19-pandemin har utvecklingen av distansarbete ökat. Den här studien har undersökt huruvida upplevd stress och allmän hälsa skiljer sig åt mellan arbetstagare med olika grad av flexibelt arbete. Inverkan av arbetsmiljöfaktorer som krav och socialt stöd har också undersökts. En blandning av att arbeta på distans och på arbetsplatsen, definieras i denna studie som flexibelt arbete. Insamling av data genomfördes med en kvantitativ metod där data samlades in via enkät. 152 respondenter i åldrarna 20–67, varav 104 kvinnor och 48 män valde att delta i studien. Den insamlade datan analyserades i SPSS med hjälp av variansanalys ANOVA, post-hoc-analys och korrelationsanalyser. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad beträffande allmän hälsa och grad av flexibelt arbete, mellan grupperna med olika grad av flexibelt arbete. Däremot framkom tendenser att de som arbetar en till två dagar i veckan på distans upplever bättre allmän hälsa jämfört med övriga grupper. Vidare visade resultatet en statistiskt signifikant gruppskillnad, de som arbetar en till två dagar i veckan på distans upplever högre socialt stöd från chef jämfört med de som arbetar tre till fem dagar i veckan på distans. Slutsatserna visar att arbetstagare som arbetar i snitt en till två dagar upplever högst socialt stöd. / The occurrence of teleworking has increased, not least in connection with various national recommendations during the Covid-19 pandemic. This study has examined whether perceived stress and general health differ between workers who work in varying degrees of telework. The impact of work environment factors, such as demands and social support has also been investigated. A combination of working remotely and in the workplace is defined by this study as flexible work. The data collection was performed using a quantitative method, a survey was used to collect data. The sample consisted of 152 respondents, aged 20-67, 104 women and 48 men. The collected data were analyzed in SPSS using variance analysis ANOVA, post-hoc analysis and correlation analysis. The results showed no statistically significant difference in general health and degree of telework when comparing the different sample groups, however, there were tendencies that those who telework one to two days a week, experience better general health. Furthermore, the results showed a statistically significant group difference, those who telework one to two days a week, experience higher social support from managers, compared with those who telework three to five days a week. The conclusion can be drawn that workers who telework at an average of one to two days a week, appear to have the highest social support.

Psykisk ohälsa är ett ökande problem samtidigt som symptomen ofta behandlas med medicinering istället för psykologiska behandlingsmetoder där individen får möjlighet att läka i lugn och ro. Hästunderstödda insatser är en behandlingsmetod som innefattar glädje och struktur för att lyfta individens självkänsla och egenskaper. Syftet med studien är att undersöka behandlarens syn på hästens roll i arbetet med psykisk ohälsa. Studien fokuserar på att utreda om hästen påverkar relationen mellan klient och behandlare samt huruvida häst och behandlare inverkar på klientens återhämtning. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Resultatet visar att hästunderstödda insatser kan vara en metod där det finns möjlighet att med hjälp av djur och natur, återhämta sig från psykisk ohälsa i lugn och ro. Hästen kan motivera samtidigt som relationen mellan behandlare och klient förbättras. Metoden kräver dock mer forskning för starkare evidens för att utvidga användningen i samhället. / Mental ill-health is a growing problem, where symptoms are often treated with medication instead of psychological treatment that allows the individual to recover in peace and quiet. Equine-assisted intervention is a treatment method that improves an individual's self-esteem and attitude by providing joy and structure. This study investigates the therapist's view of a horse's role in the treatment of mental ill-health. It examines whether a horse can influence the relationship between the client and the therapist, and whether the horse, together with the therapist, can influence the client's recovery. It is a qualitative study, with semistructured interviews and thematic analysis. The result shows that equine-assisted interventions can, with the help of animals and nature, provide the opportunity to recover from mental ill-health with tranquility and improve the client’s relationship with the therapist. However, more research is needed to strengthen the evidence and encourage the adoption of the method in society.