Vi människor spenderar hela våra liv med att leta efter och bestämma meningar och syften för saker. Vi gör det för att skapa en helhet av vårt liv och vår omvärld. Genom detta är det också möjligt att hitta och ta fram nya meningar och på så sätt skapa innovationer. Detta är ett synsätt inom design som kallas designdriven innovation och återfinns främst inom produktutveckling. Men varför skulle vi inte ge meningar till miljöer på samma sätt som till produkter? Denna studie undersöker därför på vilket sätt designdriven innovation kan appliceras inom området rumslig gestaltning. Detta för att kunna ge rum nya användningsområden genom applicerade syftesändringar. Gestaltningen måste dessutom kommunicera det nya syftet till användarna. Hur detta kan göras undersöks också i studien. Arbetet har utgått från ett specifikt rum, en toalett på företaget Rise Sics i Västerås, för att kunna svara på forskningsfrågan. I arbetet har metoderna platsanalys, kvalitativ intervju, designdiskussion och användartester utförts. Teorier om designdriven innovation, användarcentrerad design, färg, ljus, ljud och material har studerats. Det empiriska materialet och teorierna har sedan legat till grund för ett gestaltningsförslag till toaletten, där ett nytt tillagt syfte gestaltas och kommuniceras via den rumsliga utformningen.

För att företag ska behålla konkurrenskraftighet på dagens dynamiska marknad krävs en hög grad av innovation. KTH Hyperloop är ett studentprojekt på KungligaTekniska Högskolan som är mitt uppe i ett radikalt innovationsprojekt med målet att förändra hur vi transporterar oss i framtiden. Projektet kretsar kring skapandet av en farkost som ska transporteras i vakuum med hjälp av elektromagnetism. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen kring produktutvecklingsprocessen av ett innovationsprojekt som KTH Hyperloop, ett projekt som drivs av enbart studenter med hög personalomsättning utan ersättning. Studien har undersökt två forskningsfrågor kopplade till KTH Hyperloop som ett radikalt innovationsprojekt. Studien inleddes med att göra en grundlig litteraturstudie där relaterade områden undersöktes och en teoretisk referensram byggdes upp. De områden som undersöktes var agila metoder, organisationsstrukturer, radikal innovation och motivation. Vidare i arbetet gjordes en kvalitativ intervjustudie med fyra respondenter från KTHHyperloop. Från resultatet i denna studie kan lärdomar användas i liknande projekt om vad som gynnar respektive hämmar radikala innovationsprojekt. Studien visar att inre motivation är en stor faktor till varför personer söker sig till ett studentprojekt som KTH Hyperloop men det krävs även yttre motivationsfaktorer såsom goda resultat i projektet. För att organisera ett radikalt innovationsprojekt under hög omsättning av personal krävs agila arbetsmetoder och stor informationsspridning som genomsyrar alla nivåer i organisationen. / To enable businesses to maintain strong competitiveness in today’s dynamical marketplace they need a high level of innovation. KTH Hyperloop is a student project in Sweden Stockholm at the Royal Institute of Technology (KTH), currently in the middle of a radical innovation project with the goal to change future transportation. The main idea of the project is to create a vehicle which will be transported in a vacuum by electromagnetism. The purpose of this thesis is to increase the knowledge of the product development process of an innovation project such as KTH Hyperloop, a project driven and executed only by students with high staff turnover without any form of compensation. This study analyzed two research questions linked to KTH Hyperloop seen as a radical innovation project. The study was initiated by conducting a thorough literature study. Related areas were examined and a theoretical frame of references was created. Litterature areas examined were motivation, agile methods, organizational structures and radical innovation. Further into the project, a qualitative interview study which included four respondents from KTH Hyperloop was conducted . Results from this study can be applied to similar projects regarding beneficial and inhibitory factors to a radical innovation project. The results of this study shows that intrinsic motivation is one of the major factors to why people apply to a student project as KTH Hyperloop. It is also important to have extrinsic motivational factors such as achieving good results in the project. Another conclusion that this study shows is organizing a radical innovation project under a high turnover of staff requires agile work methods. Also, the project needs to have aspread of information that reaches all levels in the organization to be able to reach radical innovation results.

För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utsträckning har börjat titta på mer radikala innovationer i sin produktutveckling där nya användningsområden för träråvaran utforskas, en inriktning som kräver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt. Studiens syfte är att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlägga vilka faktorer som varit, och är, framgångsrika för produktinnovationer. Ambitionen är också att undersöka om det skett en förändring i samarbetenas karaktär under de senaste 25 åren. De företag som deltagit i studien är SCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnäs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem. Resultaten visar att såväl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förändrats i stor utsträckning. Branschen har börjat söka alltmer samarbete med andra branscher samtidigt som samarbeten med konkurrenter har minskat kraftigt. Under samma period har det blivit viktigare att reglera samarbeten i avtal och bland annat hur de immateriella värdena, som patent, fördelas mellan deltagarna i ett samarbete. En annan slutsats är att det finns en koppling mellan samarbeten och genereringen av en organisations produktinnovationer. Företag är beroende av extern kompetens för att lyckas med radikala innovationer och en bred kunskapsbas är att föredra för att bäst producera produktinnovationer. Extern kompetens kan till exempel hjälpa företagen att öka förståelsen för andra/nya marknader och kan således vara ett sätta att hitta helt nya användningsområden för den värdefulla råvara skogen erbjuder. Nyckelord: radikal innovation, samarbete, svensk pappers- och massaindustri / During the last decade has the market for printing paper begun to decline. The introduction of the smart phones and tablets quickly became a disturbing factor for the printing paper companies. This has forced the product development in the Swedish pulp and paper companies, to a greater extent, to look at more radical innovations. This requires the exploration of new applications and possibilities for the forest resource, an approach that requires expertise beyond what the companies possess internally. This study aims to investigate various forms of collaboration within the Swedish pulp and paper industry to identify factors that have been and are successful for product innovations. The aim has also been to investigate whether there is a change in the character of collaborations in the last 25 years. The participating companies in the study were SCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnäs, and Rottneros, plus some of their collaboration companies. The results show that the forms of collaboration in which the Swedish forest industry cooperate have changed considerably. The industry has begun to seek more cooperation with other industries, while collaboration with competitors has decreased. It seems to have become more important to regulate collaborative agreements, primarily how the intangible resources, like patents, are distributed among the participants in collaborations. Another conclusion is that there is a link between collaboration and the success of a firm’s product innovation. Companies are dependent on external knowledge for the success of radical innovations and a broad knowledge base is preferable to best be able to generate product innovations. External knowledge could, for example, help companies increase their understanding of other or new markets and may thus be a way to find new uses for the valuable raw material forest offers. Key words: radical innovation, collaboration, Swedish pulp and paper industry

For the past decades, sustainability enhancement has become a necessity for ensuring a brighter future for the coming generations. Promoting technologybased innovation is seen as the main path for reaching the ambitious sustainable development goals. However, the academic literature about innovation highlights the need for an open innovation approach because sustainable innovations require consideration of complex issues throughout the entire product life cycle. Building on previous research on external collaboration and radical sustainability-oriented innovation, this qualitative single case study aims at extending the knowledge by particularly focusing on collaborative capabilities in the early development stages of publicly funded networks. The empirical findings were obtained through nine semi-structured interviews, and they were supported by available documentation, from the selected European research and development consortium within smart paper-based electronics. The outcome of the thesis is a framework summarizing success factors and challenges for the identified themes; capability, expectation, disposition, communication, management, commitment, and experience. Furthermore, the findings suggest that decision-making, preconditions, resourcing, and commitment, are the four main differences when comparing to collaborative capabilities in small and medium-sized enterprises, and large companies. Concerning managerial implications, top-level managers should carefully consider the strategic objectives of participating in networks, to guarantee organizational and personal commitment. / Under de senaste decennierna har hållbarhetstänket blivit en nödvändighet för att säkerställa en ljusare framtid för kommande generationer. Att främja teknikbaserad innovation ses som en huvudväg för att nå de ambitiösa målen för hållbar utveckling. Akademisk litteratur om innovation framhäver emellertid behovet av en öppen innovationsstrategi, eftersom hållbara innovationer kräver överväganden av komplexa problem under produktens hela livscykel. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring externt samarbete och radikal hållbarhetsinriktad innovation, syftar denna kvalitativa fallstudie till att utöka kunskapen genom att särskilt fokusera på samverkansförmågor i de tidiga utvecklingsstadierna av offentligt finansierade nätverk. De empiriska resultaten erhölls genom nio semistrukturerade intervjuer och stöttades av tillgänglig dokumentation, från den utvalda europeiskt forsknings- och utvecklingskonsortium inom smart pappersbaserad elektronik. Resultatet av avhandlingen är ett ramverk som sammanfattar framgångsfaktorer och utmaningar för de identifierade teman; förmåga, förväntning, disposition, kommunikation, ledning, engagemang och erfarenhet. Dessutom tyder resultaten på att beslutsfattande, förutsättningar, resurser och engagemang är de fyra största skillnaderna när det gäller samarbetsförmågor i små och medelstora företag samt stora företag. Vad gäller ledarskap, bör chefer på toppnivå noga överväga de strategiska målen för deltagande i nätverk, för att garantera organisatoriskt och personligt engagemang

Innovation is a crucial activity to ensure companies’ viability and is increasingly important to sustain competitive advantage. Globalization and the accelerating technological development are creating new markets previously not explored. Companies’ capability to execute New Product development (NPD) under these circumstances is limited since this is a new setting for most companies. Literature reveals that developing highly innovative products entails higher potential of economic growth and this incentivizes companies to explore opportunities in unfamiliar markets. It is also previously empirical shown that the NPD process for products targeting unfamiliar respectively familiar markets should differ due to their varying nature. Despite this, companies tend to use the same NPD processes regardless of the market situation which furthermore can hinder companies from succeeding with innovations targeting unfamiliar markets. Considering this, the purpose of this thesis is to explore and identify which aspects within the execution of the NPD process that enable respectively inhibit companies to achieve commercial success in markets of different characteristics. To investigate this, a multiple case study was conducted at a Swedish manufacturer of industrial machines. Two cases representing unfamiliar respectively familiar markets were studied through employee interviews, observations, reading internal documents and informal meetings. The study was conducted with an abductive approach, investigating the empirical reality and existing literature simultaneously. The result of this study reveals aspects that are challenging for companies to contemplate when executing NPD in unfamiliar markets and how it contrasts to the conditions for familiar markets. Raising companies’ awareness of this enables them to be better equipped for executing NPD under unfamiliar market conditions. The main challenges concluded are allocation of human resources and competency utilization, deficient collection of market and customer information, and insufficient communication routines. Moreover, companies fail to evaluate the potential and risk of innovations and have a hard time developing and implementing an NPD process that supports both structure and flexibility in markets with different characteristics. The biggest difference with NPD for unfamiliar market is the level of uncertainty. The challenge of understanding the customer needs and the competitors becomes more tangible for unfamiliar markets, and further places agreat demand on a working communication system, flexibility, cross-functionality, good risk assessment and well-defined product requirements. / Innovation är avgörande för att säkerställa företagens lönsamhet och blir allt viktigare för att upprätthålla konkurrenskraft. Globaliseringen och den accelererande tekniska utvecklingen skapar nya marknader som tidigare inte utforskats. Företagens förmåga att genomföra utveckling av nya produkter (NPD) under dessa omständigheter är begränsade eftersom detta är en ny miljö för de flesta företag. Litteratur visar att utveckling av mycket innovativa produkter skapar större potential för ekonomisk tillväxt och detta uppmuntrar företag att utforska möjligheter i okända marknader. Det är också tidigare empiriskt visat att NPD-processen för produkter som riktar sig mot okända respektive kända marknader bör skilja sig åt på grund av deras varierande karaktär. Trots detta tenderar företag att använda samma NPD-processer oavsett marknadssituation, vilket dessutom kan hindra företag från att lyckas med innovationer som riktar sig mot okända marknader. Med bakgrund i detta är syftet med detta examensarbete att utforska och identifiera vilka aspekter inom genomförandet av NPD-processen som gör det möjligt, respektive hämmar för företag att nå kommersiell framgång på marknader med olika karakteristik. För att undersöka detta genomfördesen fallstudie hos en svensk tillverkare av industrimaskiner. Två fall som representerade okänd respektive känd marknad studerades genom intervjuer, observationer, läsning av interna dokument och informella möten. Studien genomfördes med ett abduktivt tillvägagångssätt, som undersökte den empiriska verkligheten och befintlig litteratur samtidigt. Resultatet av denna studie identifierar aspekter som är utmanande för företag när de utför NPD i okända marknader och hur detta kontrasterar mot förhållandena i kända marknader. Genom att öka företags medvetenhet om detta kan de bli bättre rustade för att utföra NPD under olika marknadsförhållanden. De främsta utmaningarna som har identifierats är allokering av personalresurser och kompetensutnyttjande, bristfällig insamling av marknads- och kundinformation samt otillräckliga kommunikationsrutiner. Dessutom misslyckas ofta företag med att utvärdera innovationers potential och risk, och har svårt att utveckla och implementera en NPD-process som stödjer både struktur och flexibilitet i marknader med olika egenskaper. Den största skillnaden med NPD i okända marknader är nivån av osäkerhet. Utmaningen att förstå kundernas behov och konkurrenterna blir mer påtaglig i okända marknader och ställer vidare stora krav på ett fungerande kommunikationssystem, flexibilitet, tvärfunktionalitet, riskbedömning och väldefinierade produktkrav.

The field of innovation management has gained extensive knowledge; however, there has been a tendency to study its various aspects in isolation rather than with a systems perspective, resulting in a potential oversight of interconnections between important aspects. While systems perspectives have been employed in organization and management research for over half a century, systems perspectives have more recently gained relevance in innovation management research. A sign of the growing relevance is the creation of an international guidance standard for innovation management systems, ISO 56002, published in 2019. Research indicates that implementing innovation management systems, with or without using a standard, has facilitated the transition from ad hoc practices to more integrated ones. Thus, it is interesting to investigate how systems approaches influence innovation capabilities. Furthermore, managing radical and incremental innovation may require different approaches, which presents challenges, particularly for large companies that prioritize projects typically involving incremental innovation. Consequently, studying how incremental and radical innovation are influenced when managing both types within the same system becomes relevant. In this study, the concept of systemicity was used to describe how systemic a system is through three system dimensions comprehensiveness, coherence and correspondence, which overlap with those commonly used in literature to describe and define a system. The purpose of the study was to gain a better understanding of innovation management from a systems perspective by investigating how different systemic dimensions influence and relate to innovation capabilities, analysing these capabilities from a systems perspective, exploring hindrances and opportunities with a systems approach, and investigating the relationship between these systemic dimensions and incremental and radical innovation capabilities respectively. The study was part of a research project with the overarching aim to investigate important future development trends and evaluate the innovation capabilities of the Swedish metallic materials industryto use as a basis to develop strategies for how the industry can support the transition towards sustainability. A multiple-case study of two companies within the metallic materials industry was conducted using an abductive approach, including a literature study, data collection, coding, and analysis. Semi-structured interviews were employed, where interview questions were based on the ISO 56002 standard and its seven system elements. The analysis involved within-case and cross-case analysis. The findings from the study imply that having capabilities related to all seven system elements seem to be important for an organization's overall innovation capability, highlighting the significance of comprehensiveness. The interconnections between elements highlight the significance of coherence, and establishing correspondence between capabilities and goals enhances innovation capability. While exhibiting comprehensiveness, coherence, and correspondence is beneficial, the suitable level of systemicity remains uncertain. Further research is needed to determine the balance between systemicity and flexibility for effective support of innovation capabilities. Furthermore, in relation to managing incremental and radical innovation together, the study indicates the importance of considering systemicity to identify opportunities and hindrances when managing both types in the same system. The analysis of comprehensiveness highlights the need for distinct management approaches and capabilities for each innovation type. The analysis of coherence emphasizes the importance of considering interdependencies between system elements to avoid obstacles resulting from interdependencies being overlooked. The analysis of correspondence suggests separate goal setting for incremental and radical innovation due to their distinct objectives and outcomes. Based on the method and findings, a tentative framework was developed for analysis and evaluation of innovation management systemicity. / Trots att det finns mycket kunskap om innovationsledning har det funnits en tendens att studera olika aspekter inom området separat snarare än med ett systemperspektiv, vilket har resulterat i att viktiga samband mellan olika aspekter potentiellt har förbisetts. Systemperspektiv har använts i över 50 år inom organisationsforskning men har på senare år fått ökad relevans inom forskningen om innovationsledning. Ett tecken på denna ökande relevans är skapandet av en internationell vägledande standard för innovationsledningssystem, ISO 56002, som publicerades 2019. Forskning har visat att implementering av innovationsledningssystem genom att använda en standard eller inte, har underlättat för organisationer att övergå från ad hoc till mer integrerade innovationsledningsmetoder. Därför är det intressant att studera hur innovationsförmåga påverkas av att ta en systemansats till innovationsledning. Vidare kan hantering av radikal och inkrementell innovation kräva olika tillvägagångssätt, vilket skapar utmaningar, särskilt för stora företag eftersom de prioriterar projekt som oftast inkluderar inkrementell innovation. Därför är det relevant att studera hur inkrementell respektive radikal innovation påverkas av att hanteras inom samma system. I denna studie används begreppet systemiskhet (eng: systemicity) för att beskriva hur systemiskt ett system är genom tre systemdimensioner: omfattning (eng: comprehensiveness), sammankoppling (eng: coherence) och överrensstämmelse (eng: correspondence), vilka överlappar med dimensioner som vanligtvis används i litteraturen för att beskriva och definiera ett system. Syftet med studien var att få en bättre förståelse för innovationsledning ur ett systemperspektiv genom att undersöka hur olika systemdimensioner påverkar och relaterar till innovationsförmåga, analysera dessa förmågor ur ett systemperspektiv, utforska hinder och möjligheter med en systemansats, samt undersöka förhållandet mellan dessa systemdimensioner och inkrementell respektive radikal innovationsförmåga. Studien ingick i ett forskningsprojekt med det övergripande syftet att undersöka viktiga framtida utvecklingstrender och utvärdera den svenska metallindustrins innovationsförmåga för att använda som grund för att ta fram strategier för hur industrin kan stödja omställningen mot hållbarhet. En flerfallsstudie av två företag inom metallindustrin genomfördes med en abduktiv metod, inklusive en litteraturstudie, datainsamling, kodning och analys. Semistrukturerade intervjuer användes, där intervjufrågorna baserades på ISO 56002 och dess sju systemelement. Analysen gjordes i två steg genom att först analysera varje företag för sig och sedan jämföra de två fallen med varandra. Resultaten visar på vikten av att ha förmågor relaterade till alla sju systemelementen för en organisations övergripande innovationsförmåga, vilket lyfter fram betydelsen av dimensionen omfattning. Sammankopplingarna mellan element framhäver betydelsen av systemdimensionen sammankoppling, och att etablera överensstämmelse mellan förmågor och mål förbättrar innovationsförmågan. Även om studien pekar på att det är fördelaktigt för en organisation att uppvisa omfattning, sammankoppling och överrensstämmelse i sitt arbete med innovationsledning, kan resultaten inte användas för att dra slutsatser om vilken nivå av systemiskhet som är lämplig. Därför behövs ytterligare forskning för att fastställa balansen mellan systemiskhet och flexibilitet för att effektivt stödja innovationsförmåga. I relation till att hantera inkrementell och radikal innovation tillsammans, visar studien på vikten av att ta systemiskhet i beaktning för att identifiera möjligheter och hinder vid hantering av båda typerna av innovation i samma system. Analysen av omfattning belyser behovet av olika hantering och olika innovationsförmågor i relation till varje innovationstyp. Analysen av sammankoppling betonar vikten av att studera beroenden mellan systemelement för att undvika att hinder som uppstår av kopplingarna blir förbisedda. Analysen av överrensstämmelse föreslår separata målsättningar för inkrementell och radikal innovation på grund av deras distinkta mål och resultat. Baserat på metoden och resultaten har ett tentativt ramverk tagits fram i syfte att användas för analys och utvärdering av systemiskhet i innovationsledning.

Disruptive changes driven by sustainability, new technology and servitization challenge companies’ current products and business models. This increases the interest in radical innovations, and consequently the interest to capture radical ideas. At the same time, globalization increases the importance for digital tools in order to connect and communicate between different geographical locations. An idea management system (IMS) allows large, global companies to conduct idea management in a structured way throughout the entire company. This study aims to investigate and identify factors important for the implementation of an IMS in companies that operates globally. This is done with a case study at a company in the automotive industry who is standing before an industrial transformation. In order to analyze the empirical findings two existing frameworks is combined into an empirical classification framework. The previous literature and the empirical analysis identified three important themes; process, culture and system. The discussion around the three themes allowed for a connection between the empirical findings and the previous literature, leading to conclusions regarding the implementation of an IMS. The study firstly concludes that finding ideas is no problem, it is more important to have the right processes in place for handling ideas. One of the key aspects is individual motivation and that the system is used for learning rather than performing. A risk identified was that goals within large companies may conflict with goals of radical innovation, which highlights the importance of flexible leadership and flexible systems within the company. The IMS should start with basic features and start at selected markets, allowing feedback from the IMS ambassadors to assist in the future development of the system. Categorizing ideas and using monthly campaigns for specific problem areas can facilitate the handling of a large number of ideas, preventing the IMS from becoming a “black hole” where ideas are submitted and then disappear. / Hållbarhet, ny teknologi och tjänstefiering är förändringar som utmanar dagens företags produktutbud och affärsmodeller. Intresset för radikala innovationer har i och med det ökat och som en konsekvens av det, även bidragit med ett ökat intresse av att fånga radikala idéer inom organisationen. Samtidigt har globaliseringen ökat betydelsen av digitala verktyg för anknytning och kommunikation mellan olika geografiska platser. Ett idéhanteringssystem (förkortning IMS) möjliggör strukturerad idéhantering genom hela företaget, för stora globala företag. Målet med studien var att undersöka och identifiera faktorer som anses viktiga för implementering av ett idéhanteringssystem i stora globala företag. Detta har gjorts genom en fallstudie på ett företag inom fordonsindustrin, som står inför en stor industriell förändring. För att analysera den insamlade empiriska datan har två existerande ramverk kombinerats till ett ramverk för empirisk klassificering. Tidigare litteratur och den empiriska analysen identifierade tre viktiga teman: process, kultur och system. Diskussionen kring dessa tre teman möjliggjorde för kopplingar mellan de empiriska fynden och tidigare litteratur, vilket gav slutsatser angående implementeringen av ett idéhanteringssystem. En av studiens första slutsatser var att mängden idéer inom en organisation inte är ett problem. Det är viktigare att ha processer på plats för att hantera idéerna. En av nyckelaspekterna var att individuell motivation och att systemet bör användas för lärande snarare än prestation. En risk med målsättning identifierades, det visade att mål hos stora företag kan strida mot mål för radikala innovationer, vilket lyfter vikten av ett flexibelt ledarskap och flexibla system inom företaget. I startfasen bör idéhanteringssystemet satsa på grundläggande funktioner och testas hos utvalda marknader, vilket möjliggör utveckling av systemet genom återkoppling från systemets ambassadörer. Månatliga kampanjer och kategorisering av idéer underlättar hanteringen av stora mängder idéer, vilket motverkar att idéhanteringssystemet blir ett ”svart hål” där idéer skickas in och försvinner.

The increased customer demand for innovative and sustainable solutions implies that companies need to seek knowledge, and insights, beyond their traditional business models. This by opening up barriers and collaborating with other stakeholders. Using this approach is referred to in the literature as practicing open innovation. There is however a lack of research on open innovation concerning radical innovation and collaboration. The purpose of this report is to fill this research gap by investigating how a large incumbent company can set up radical collaboration in an open innovation space. The gap will be filled by conducting a qualitative and explorative cross-case analysis with the hosting company of this study, IKEA, and the research questions presented in this report aims to assist IKEA in the set of radical collaboration. The research question and related results were divided into four parts; Strategy implications, partner selection criteria, challenges and success factors. Regarding the first sub-research question, the strategy of the OIS should be aligned to the long-term goals of the parent firm but the short-term targets should not be controlled. This in order to give the OIS mandate to come up with unexpected and radical solutions. Moreover, in the partner selection process, important criteria to consider for radical collaboration are shared values, culture, and commitment to the project. Concerning challenges with radical collaboration, these are: Clear expectations, Contracts, Identifying focus areas, Implementation of the innovations, Innovation strategy renewal, Introduction of a new concept, NDA’s, Outsourcing and Organizational behavior. Lastly, the findings show that autonomy, self-control, communication, and structure are important success factors. The related recommendation of this thesis is that large established companies, looking to pursue radical collaboration in an open innovation format, should consider these insights to be successful. It should however be made clear that radical innovation practices tend to be more complex and time-consuming. Thus, KPIs for success may need to be revisited in firms traditionally seeking incremental innovations with in-house innovation practices. / Med en ökande efterfrågan från kunder på innovativa och hållbara lösningar behöver företag söka kunskap och resurser utanför sina traditionella affärsmodeller. Detta genom att öppna upp sina interna processer och samarbeta med andra. Att använda detta tillvägagångssätt hänvisas till i litteraturen som att utöva “öppen innovation”. Det saknas dock forskning i ämnet som rör radikal innovation och samarbete. Syftet med denna rapport är att fylla detta forskningsgap genom att undersöka hur ett stort etablerat företag kan starta upp radikala samarbeten i ett öppet innovationslandskap. Gapet kommer att fyllas genom att utföra en kvalitativ och explorativ flerfallsstudie med ett värdföretag, IKEA, och forskningsfrågorna som presenteras i denna rapport har som mål att skapa ett ramverk för att hjälpa IKEA introducera radikala samarbeten. Forskningsfrågan och relaterade resultat delades in i fyra delar; Strategi implikationer, partnervalskriterier, utmaningar och framgångsfaktorer. När det gäller den första forskarfrågan bör innovationsstrategin anpassas till moderföretagets långsiktiga mål, men de kortsiktiga målen bör inte kontrolleras. Detta för att ge initiativet mandatet att komma med oväntade och radikala lösningar. Dessutom är viktiga kriterier att ta hänsyn till, för radikala samarbeten i urvalsprocessen av partners, att de samarbetande parterna delar värderingar, kultur och engagemang för projektet. Vad gäller utmaningar för radikalt samarbete är dessa de mest kritiska: Tydliga förväntningar, Kontrakt, Identifiera fokusområden, Implementering av innovationer, Förnyelse av Innovationsstrategi, Introduktion av ett nytt koncept, Sekretessavtal, Outsourcing och Organisatoriskt beteende. Slutligen visar resultaten att autonomi, självkontroll, kommunikation och struktur är viktiga framgångsfaktorer. Den avslutande uppmaningen är att stora etablerade företag, som vill sträva efter radikalt samarbete i ett öppet innovationslandskap, bör ha dessa insikter i beaktning för att initiativet ska bli framgångsrikt. Det bör dock klargöras att radikala innovationsmetoder tenderar att vara mer komplexa och tidskrävande. Därför kan KPI:er för framgång behöva ses över hos företag som traditionellt söker inkrementell innovation med interna innovationsmetoder.

Stålindustrin är en stor börda för miljön, i Sverige står den för 10% av allt koldioxidutsläpp. HYBRIT, som är ett samarbete mellan tre stora svenska företag, har som mål att helt eliminera koldioxidutsläppen av svensk stålindustri innan 2045. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur ett samarbete mellan olika företag påverkar deras produktutveckling och vad som motiverar dem till att samarbeta. Forskningsfrågorna, som utgick från syftet, byggdes upp genom en litteraturstudie på ämnesområdet för att få en grundläggande inblick i de teorier som finns idag. Det kompletterades med en teoretisk referensram för att få djupare förståelse i ämnet. För att erhålla empiri hölls semistrukturerade intervjuer med relevanta representanter från de företag som ingick i det valda case som projektet utgick från. För att få en inblick i hur ett samarbete ser ut och kunna besvara syftet höll sig studien till HYBRITsamarbetet och alla resultat är därför baserade på det. Intervjuerna tog upp hur de olika företagens produktutveckling sett ut tidigare, om/hur samarbetet har påverkat produktutvecklingen och vad som motiverade företagen att ingå i samarbetet. Intervjuerna transkriberades och olika teman hittades som återkom under intervjuerna. Resultatet från intervjuerna analyserades tillsammans med litteraturen för att sedan kunna dra slutsatser från det. Studien visar att samarbetet påverkar produktutvecklingen på företagen på olika men liknande sätt beroende på hur det såg ut tidigare på företagen. När det gäller varför det blev ett samarbete var svaret att alla hade något att vinna på det utan att behöva riskera för mycket och att en så stor omställning av värdekedjan som HYBRIT utför inte hade kunnat ske utan ett samarbete där risker och resurser delas. / The steel industry takes a big toll on the environment. In Sweden, it contributes to 10% of all carbon dioxide emissions. HYBRIT is a collaboration between three big Swedish companies whose goal is to make the Swedish steel industry free from carbon emissions by 2045. The purpose of this report is to investigate how a collaboration between companies can affect their product development and what motivates them to collaborate. The research questions linked to the purpose where constructed through a research in the areas around collaboration. To gain empirical data, semi structured interviews were held with relevant respondents from the companies engaged in the collaboration chosen as case for the study. To get an insight in how a collaboration might look and to be able to answer to the purpose and research questions, the study is looking into the collaboration of HYBRIT. All the results for this paper are based on that. The interviews covered what the different company’s product development looked like before, if and how the collaboration have affected that process and what motivated the company to engage in a collaboration. Interviews were transcribed and different, reoccurring themes were found. The result of the interviews was analyzed together with literature to draw conclusions from it. The study shows that collaboration affects product development in different but similar ways in different companies depending on the previous process at the company. When it comes to why the collaboration happened, the answer was that everyone had something to gain from it without having to risk too much. Also, that a change of this size in the supply chain that HYBRIT conducts would not have been possible without a collaboration where risks and expenses could be shared.

The purpose of this study is to identify how and why market-oriented big data is integrated and used in the early stages of radical innovation processes. The study was conducted as an inductive case study of exploratory character in which the case company was chosen based on its work with radical innovations and big data. The data collection was conducted in the form of 26 interviews with integrators and users of market-oriented big data. Concepts, themes and nine aggregated dimensions where developed through this study which describes how and why market-oriented big data is integrated and used in early stages of radical innovation processes. The study's results show that market-oriented big data can be used to; create market insights, create market needs, problem development, problem evaluation, idea development and finally idea evaluation. Integration of market-oriented big data has been identified by three dimensions; flowing integration, collecting integration and mapping integration. Finally, a framework was developed to support the implementation of market-oriented big data in radical innovation processes. The framework shows what market-oriented big data can be used for, how it can be integrated, and concretizes the reasons for integration and use being implemented in these phases. / Syfte med denna studie är att identifiera hur och varför marknadsorienterad big data integreras och användas i tidiga faser av radikala innovationsprocesser. Studien har genomförts som en induktiv fall-studie av explorativ karaktär där fallföretag valts utifrån dess arbete med radikala innovationer och big data. Datainsamlingen genomfördes i form av 26 intervjuer med såväl integrerare som användare av marknadsorienterad big data. Utifrån dessa intervjuer utvecklades koncept, teman och nio aggregerade dimensioner som beskriver hur och varför marknadsorienterad big data integreras och används i tidiga faser av radikala innovationsprocesser. Studiens resultat visar att marknadsorienterad big data kan användas för att; skapa marknadsinsikt, skapa marknadsbehov, problemutveckling, problemutvärdering, idéutveckling och slutligen idéutvärdering. Integrering av marknadsorienterad big data har identifierats ske genom tre dimensioner; strömmande integrering, samlande integrering och mappande integrering. Slutligen har ett ramverk utvecklats med syfte att stödja implementering av marknadsorienterad big data i radikala innovationsprocesser. Ramverket visar på vad marknadsorienterade big data kan användas till, hur det kan integreras samt konkretiserar orsakerna till att integrering och användning genomförs i dessa faser.