Uppsatsen behandlar propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet som Sverige fick 2018 utifrån ett feministiskt samt biopolitiskt perspektiv. Den har sin utgångspunkt dels i radikalfeministiska teorier och dels i en poststrukturalistisk förståelse av makt och kunskap med fokus på Foucault. Även om samtyckeslagen från 2018 kan förstås som en feministiskt vunnen kamp kan det även förstås som ett sätt för fortsatt reglering och kontroll genom regeringsmakten. Syftet med uppsatsen är att förstå hur sexuella övergrepp konstrueras och hanteras inom svensk politik och lagstiftning idag genom att identifiera centrala teman i propositionen och dess innebörd. Detta görs genom en dekonstruktion av beskrivningar och rekommendationer som synliggör hur propositionen verkar normativt och kunskapsproducerande.  Resultatet visar bland annat på att frivillighet är en tydlig tolkningsram för sex där grundtanken baseras på att sex kan vara ömsesidigt. Genom att förstå sexuella övergrepp som ett individproblem osynliggörs maktstrukturer och kvinnoförtryck. En analys av hur propositionen ofta delar upp övergrepp i privata och politiska sfärer visar hur regeringsmakten har en ovilja att kontrollera övergrepp i nära relationer vilket genom ett biopolitiskt perspektiv tolkas som en reglering av reproduktion och population. Till sist visar resultatet hur olika definitioner av sex och våld har betydelse för hur samhället uppfattar dessa och därmed också hur olika kroppar och sexualiteter regleras olika beroende på om och hur de benämns.

Sexhandel har existerat sedan lång tid tillbaka och har alltid ansetts problematiskt på olika sätt. Sedan 1999 är sexköp förbjudet enligt lag (SFS 1962:700, 6 kap. 11 §) och anses av regeringen som en del av mäns våld mot kvinnor och mäns överordnade ställning i samhället. Nya siffror från folkhälsomyndigheten visar att en av tio män i Sverige någon gång betalat för en sexuell handling. Trots att sexhandel har både en säljande och en köpande sida har forskningen mestadels varit ensidig och fokuserat på de personer som säljer, vilket har lämnat den köpande sidan relativt outforskad. Media däremot belyser ämnet från båda sidor vilket ger dem stor makt att påverka samhällets syn på sexköpare. Samtidigt influeras media i stor utsträckning av samhällspolitiken och verkar reflekterande av rådande maktordningar. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur media framställer sexköpare samt hur sexköpsdiskursen speglar såväl könsnormer som genusrelaterade maktordningar.  Det teoretiska perspektivet utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt radikalfeministiskt teori och med Faircloughs tredimensionella modell har jag undersökt och analysera 153 artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan den 1 januari 2018 och 31 maj 2020. Studien visar att fyra olika deldiskurser går att urskilja i diskursen om sexköpare i media: (1) anonymisering av de sexköpande männen samt referensen till dem som ‘’vanliga’’ män, (2) beskrivning av dem som rovdjur, förövare och samvetslösa, (3) måla upp en bild av sexköpare som offer samt ge utrymme för medömkan och (4) användning av marknadsdiskurs. Analysen visar också att olika diskurser reflekterar könsnormer och rådande maktordningar till olika grad där vissa till och med verkar utmanande och följer lagens samt det radikalfeministiska perspektivet på sexköp. / Sex trafficking has existed for a long time and has always been considered problematic in various ways. Since 1999, the purchase of sex has been prohibited by law (SFS 1962: 700, Chapter 6, Section 11) and is considered by the government as part of men's violence against women and men's superior position in society. New figures from the public health authority shows that one in ten men in Sweden have paid for a sexual act. Despite the fact that the sex trade has both a selling and a buying side, the research has mostly been one-sided and focused on the people who sell, which has led to the buying side being relatively unexplored. Media, on the other hand, sheds light on both sides of the subject, which gives them power to influence society's view of sex buyers. At the same time, the media is to a large extent influenced by social policy and reflects the current power structures. The purpose of this paper is therefore to examine how the media portrays sex buyers and how the sex purchase discourse reflects both gender norms and gender-related power structures. The theoretical perspective is based on Norman Fairclough's critical discourse analysis and radical feminist theory. With Fairclough's three-dimensional model I have examined and analyzed 153 articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet between 1 January 2018 and 31 May 2020. The study shows that four different sub-discourses can be distinguished in the discourse about sex buyers in media: (1) anonymization of men who buys sex and the reference to them as "ordinary" men, (2) the description of them as predators, perpetrators and conscienceless, (3) portraying sex buyers as victims and also provide space for compassion and (4) use of market discourse. The analysis also shows that different discourses reflect gender norms and current power structures to varying degrees, where some even act challenging and follows the law and the radical feminist perspective on sex purchases.

No description available.

Despite being perceived as one of Europe's most gender-equal countries, Sweden faces significant challenges concerning men's violence against women. Statistics reveal a distressing frequency of violent incidents where a woman is killed by a man every three weeks. This research study examines the collaboration between Swedish municipalities, social services, and women's shelters in efforts to promote safety for women and combat male violence against them. The findings suggest an increase in collaboration and the integration of measures to ensure women's safety within municipal activities. However, while most municipalities offer protected housing, there are shortcomings in the efforts. The study also underscores the importance of continuously evaluating and enhancing ongoing initiatives to effectively support women affected by violence and uphold their human rights.

Det finns tydliga skillnader mellan hur andra och tredje vågens feminister förhåller sig till sexualitet och den nakna kvinnokroppen. Bör kvinnlig nakenhet och sexualitet ses som aktivism och en frigörelse från patriarkatet eller enbart som en cementering av rådande normer och bekräftelse av patriarkatet? Uppsatsen undersöker samtida feministisk debatt och retorik och behandlar skillnader i synen på vad som är feminism och hur den bör uttryckas. Jenny Strömstedt, journalist och programledare på TV4, har för Expressen skrivit en krönika där hon ifrågasätter unga kvinnliga influencers vilja att visa upp sin nakenhet på sociala medier. Svar ges av Johanna Nordström, social media manager och krönikör på Nyheter24, som ifrågasätter varför Strömstedt trycker ner unga kvinnor som är stolta över sina kroppar. Debatten synliggör motsättningar kring vad det är att vara feminist.  Skiljelinjerna i den feministiska debatten åskådliggörs med hjälp av teorier kring socialistisk radikalfeminism, marxistisk feminism samt utgående från amerikanske forskningsartiklar rörande tredje vågens feministiska teman och uttryckssätt.

This essay is about conflicts between feminist theory and lived male sexuality. By interviewing four male feminist identified young activists this studie examines how these men solve potential conflicts between sexual desires and feminist ideals and how their identitiesare created with regards to feminist theory. A qualitative poststructuralist approach is used where feminst discourses set outs different ways for the men to interpret themselves as feminist subjects. The study concludes that these men distance themselves from what they find as different kinds of hegemonic masculinities, such as: activity, dominance and heterosexual masculinities. The possibilities of identification for the men in the study are: ”afemale position”, ”a non male position”, ”a refllexive or searching position” or ”a nonheterosexual position”. / Denna uppsats handlar om konflikter mellan feministiska ställningstaganden och levd manlig sexualitet hos fyra feministidentifierade män samt vilka betydelser dessa konflikter har för hur männen i studien kan identifiera sin manliga sexualitet. Genom kvalitativ postrukturalistiskt influerad metod används feministiska diskurser som fondvägg för min empiri. Studien visar hur respondenterna tar avstånd från hegemoniska maskulinitetsuttryck, exempelvis aktivitet, dominans och heterosexualitet och de vill förändra sig själva i en feministisk riktning. Deras feministiska sexuella identitet har fyra olika uttryck: ”Att beskriva sig själv som kvinnlig och uppvärdera traditionellt kvinnliga sexuella egenskaper”, ”att vara ickemanlig i sängen”, ”att reflektera över sin sexualitet” och ”att vara öppen för samkönat sexuellt umgänge”.

No description available.

During the accession period EU has the opportunity to influence a future member state in various political areas. Is gender equality politics one of them? The purpose of this thesis is to explore EUs role in promoting gender equality in Croatia, the latest member who entered 1 July 2013. The theoretical framework consist of two theories, new institutionalism and radical feminism. New institutionalism helps us analyse the tools EU has in order to influence an accession country by dividing them into two themes. Institutions and interest. The theory of radical feminism makes the analyse deeper by deciding the quality of EUs impact on gender equality. The result shows that EU has done a sufficient work making sure Croatia implemented gender equality laws but the laws does not cover all political areas why the overall quality of EUs influence over a member state can be questioned.

Syftet med föreliggande uppsats var att granska populärkultur för att undersöka om könsmakt-ordningen återspeglas inom den kulturgenren eller ej. Frågeställningen var: Präglas populär-kulturens innehåll och uttryck av könsmaktordningens ojämställda förhållanden? Om så är fallet, på vilka sätt? I uppsatsen avgränsades populärkultur till att gälla amerikanska filmer under år 2009. Det empiriska materialet utgjordes av de fyra mest sedda filmerna under det aktuella året. Datainsamlings- och analysmetoden var filmanalys med diskursanalytisk ansats. I uppsatsen användes även en deduktiv ansats, vilket innebar att radikalfeministisk teori användes som utgångspunkt i granskningen av filmerna. Resultatet visade att könsmakt-ordningen återspeglades inom den utvalda populärkulturen på så vis att kvinnor och män framställdes med könsbundna roller och temperament, genom att kvinnorna bland annat skil-drades som hjälpbehövande och gråtmilda medan männen bland annat skildrades som själv-ständiga och heroiska. Vidare visade resultatet att kvinnor framställdes som sexuella objekt samt att exponeringen av kvinnors kroppar inom sexindustrin framställdes positivt ur såväl kvinnors som mäns perspektiv. Slutsatsen var att denna ojämställda framställning inom populärkulturen kan vara en bidragande orsak till könsmaktordningens reproduktion och vidmakthållande. / The aim with this essay was to analyze popular culture to examine whether or not the gender power structure is reflected in that culture genre. The question was: Is the content and expression of the popular culture characterized by the unequal conditions of the gender power structure? If so, in what ways? In the essay, popular culture was limited to American movies during 2009. The empirical material was four of the most watched movies during that year. The method for data collection and analysis was film analysis with a discourse analytic approach. In the essay, a deductive approach was also used which in this case meant that the analysis of the movies was based on radical feminist theory. The result showed that the gender power structure was reflected in the selected popular culture due to the fact that women and men were portrayed with stereotypic gender roles and temper, that women were presented as sexual objects and that the exposure of women's bodies in the sex industry was portrayed in a positive sense. The conclusion was that this unequal narrative in the popular culture can be a contributing factor to the reproduction and maintenance of the gender power structure.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa pågående förhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyoncés senaste produktioner samt den omgärdande debatt som dessa genererat. För att genomföra detta har jag, genom en diskursanalys, läst sex stycken utvalda låttexter samt videor från Beyoncés självbetitlade skiva (2013) utifrån ett antal feministiska teorier. Fokus ligger på de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk. Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, både historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna får vara sexuell i dagens medielandskap. Samtidigt som Beyoncé reproducerar många av de strukturer som en stor del av feminismen motsätter sig, kan hennes verk, utifrån min analys, samtidigt tolkas som sexuellt frigörande i en tid där kvinnlig sexualitet ofta beskylls och ifrågasätts.