This case study uses a reading comprehension test and interviews to investigate how readers with and readers without reading or writing difficulties understand and perceive a decision on building permission in two versions: an original version and a version revised in accordance with the recommendations in a guide to plain language, Klarspråk­stestet för beslut. The aim is to contribute to usage guidance on adjusting texts for people with reading and writing difficulties and to study how comprehension and perception differ between those who have reading and writing difficulties and a control group. The study includes twelve participants, half of them with reading and writing difficulties. The theoretical framework of the study is plain language based on adequate simplifications and explanations for the intended recipient.   The result shows that there were differences between the groups’ mean scores on comprehension questions when they have read the decision in the original form, but there were no longer any differences between the groups when they had read the version in plain language. Just two people answered all the questions on the reading comprehension test correctly. One of the reasons for this may be that decisions on building permission are a type of decision that can be difficult to understand. Revising such decisions in accordance with the recommendations of the Swedish Language Council can facilitate reading comprehension, but does not automatically mean that the content is correctly understood or that the decision is perceived as being sufficiently adapted to the reader’s perspective. The result of the reading perception test shows that most participants were more positively disposed towards the plain language version of the decision. Another result is that there is a tendency for the last text the informants read to be perceived as better. All the informants’ responses to the questions on perception show that they want to find answers to their questions early in the text. The participants with reading and writing difficulties think that the technical terms should be explained in detail, while the informants without reading and writing difficulties think that these words are sufficiently well explained. The viewpoints expressed about the content show that the informants have different reading goals.

No description available.

Denna litteraturöversikt syftar till att utforska hur läs- och skrivsvårigheter yttrar sig hos elever, mer specifikt flerspråkiga elever, och hur detta kan identifieras. Ett urval av fem relevanta forskningsartiklar analyserades och möjliggjorde att vi kunde identifiera och utforska olika aspekter av hur läs- och skrivsvårigheter yttrade sig hos flerspråkiga elever och hur lärare möter dessa svårigheter. I vår litteraturöversikt framkom det att det finns olika typer av läs- och skrivsvårigheter, både generella läs- och skrivsvårigheter och specifika läs- och skrivsvårigheter, som benämns som dyslexi. Resultatet visade att olika faktorer har en avgörande roll i flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling, bland annat samarbetets betydelse, ordförrådets storlek, identifiering genom kartläggning och vikten av tidiga insatser.   Vår litteraturöversikt bidrar till en ökad förståelse för de komplexa utmaningar som lärare står inför i arbetet med elever från olika språkliga och kulturella bakgrunder och ger insikter som kan vara användbara i förbättringen av undervisningspraxis och stödstrukturer för flerspråkiga elever. / This literature review aims to explore how reading and writing difficulties present in students, specifically multilingual students, and how these difficulties can be identified. A selection of five relevant research articles was analyzed, allowing us to identify and explore various aspects of how reading and writing difficulties present in multilingual students and how teachers address these challenges. Our literature review revealed that there are different types of reading and writing difficulties, both general reading and writing difficulties and specific reading and writing difficulties, referred to as dyslexia. The results showed that various factors play a crucial role in the reading and writing development of multilingual students, including the importance of collaboration, vocabulary size, identification through mapping, and the significance of early interventions. Our literature review contributes to an increased understanding of the complex challenges that teachers face when working with students from diverse linguistic and cultural backgrounds and provides insights that can be useful in improving teaching practices and support structures for multilingual students.

Abstract The present study reports the results of an intervention in year two based on proven methods to enhance students decoding and reading speed. Since a slow and uncertain decoding can affect reading comprehension. I have conducted tests in two classes in year 2, in decoding, and reading comprehension. I identified 16 students who received results stanine 1 to 3 on one or both tests. These students were given further tests in listening comprehension and in decoding. A standardized test was used both as a pretest and as a posttest, measuring literally awareness, decoding of the content, form and nonsense words and RAN. Five of the students become members in the intervention group, denoted The reading club.  Four students got constitute a control group. Another four pupils lacked sufficient prerequisites for participation, and three students received too high results of decoding test for participation in the study. Should the intervention study, which lasted for 45 minutes three times a week for five weeks, enhance the students decoding skills and reading speed? After completion of the intervention I compared the results from the intervention group with the pupils from the control group and the students who normed the test. The students who participate in The Reading club enhance the reading speed compare to the control group.

Studiens syfte har varit att undersöka hur elever med diagnosen dyslexi upplever sin grundskoletid och det stöd de får och har fått för sina svårigheter under åren, samt i vilken utsträckning lärare anser sig ha tillräcklig utbildning i läs- och skrivsvårigheter. Detta arbete består av dels intervjuer med elever samt enkät med lärare. I studien är sju elever med diagnosen dyslexi intervjuade. De är idag elever i grundskolans årskurs 9. Studiens enkätundersökning, vilken riktar sig mot lärare som undervisar i årskurserna 7-9, skickades till totalt 45 lärare varav det var 30 stycken som svarade. Eleverna berättar att efter betygens införande, så ser man annorlunda på sig själv jämfört med vad man gjorde innan betygen. De säger att de har en större press på sig att leverera eftersom allt nu betygssätts. De berättar också om hur svårt det är med läsning, skrivning och stavning. Eleverna berättar också om sina hjälpmedel och andra anpassningar. De berättar att de alla känner att de måste “plugga” mycket hårdare än sina kamrater samtidigt som de anger att lärarna behöver förstå deras svårigheter bättre. Lärarenkäten visade att 24 lärare (80%) av de som svarat har utbildning som lärare i någon form, medan 6 stycken (20%) har annan utbildning som ligger utanför pedagogiken. Av alla 30 svaranden är det cirka hälften som anger att de behöver kompetensutveckling. Drygt hälften av lärarna anger att de inte har tillräckligt med utbildning i barns läs- och skrivutveckling. De som ges möjlighet till kompetensutveckling är något färre än hälften. Flertalet anger att man ser positivt på hur stödet kan se ut för lärarna. Däremot ser de inte på samarbetet i arbetslagen som odelat positivt. Mindre än hälften av lärarna anser att det finns ett samarbete. Lärarna menar också att det används och erbjuds hjälpmedel till elever med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi. Slutsatser som kan dras av denna studie är att många lärare behöver mer genuin kunskap och kompetens gällande barns läs-och skrivutveckling. Eleverna är väl medvetna om sina svårigheter och bekymrade över att de får så olika stöd.

Studiens syfte var att undersöka framgångsfaktorer för undervisning av elever med språkstörning i ämnet svenska och därför intervjuades fem klasslärare. För att en elev ska få möjlighet att lyckas i klassrummet behöver läraren ha kunskap om språkstörning, språkteori samt hur man utvecklar en läskompetens. Det är även bra att vara förberedd och ligga steget före för att skapa en positiv lärmiljö. Resultatet analyserades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och då framkom att ett framgångsrikt lärande ofta sker genom att man får härma, antingen genom att barnet visas en metod via scaffolding eller samspel med andra vuxna eller kamrater. Det är också betydelsefullt att alla elever får vara med i den gemensamma lärandeprocessen och att skolan har en inkluderande undervisning. När eleven sedan ska arbeta på egen hand kan dock uppgifterna vara individanpassade utifrån elevens proximala utvecklingszon. Ett sätt att få denna nödvändiga kunskap, som klasslärare, är genom specialläraren som då kan hjälpa till med reflektioner, men även för att stötta läraren praktiskt i klassrummet på olika sätt. / The aim of this study was to find out how education in the subject of Swedish for pupils with Specific Language Impairment could be successful. Five interviews were therefore conducted with class teachers. The result shows that it's very important that the theacher has knowledge about Specific Language Impairment, linguistics and how children develop basic reading skills. It's also important for the teacher to be prepared and stay ahead to create a positive learning environment. The results were analysed using a sociocultural perspective, which revealed that successful learning was likely to take place in situations where the child is given the chance to imitate; either in interaction with a teacher or classmates, or in situations where the teacher uses scaffolding and shows the pupil how something is done. It's wssential that most classroom activities are common to all, but when the child is to work on her/his own, one can use individualised tasks in the next zone of proximal development. Special education teacher could help the class teachers gain knowledge by using reflection and helping the teacher with insights/methods that could be useful in practice when teaching pupils with Specific Language Impairment.

Syftet med examensarbetet är att diskutera och belysa hur några skolor arbetar med attidentifiera och stötta elever med dyslexi och sätta det i relation till skolans styrdokument. Föratt kunna undersöka dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer med sexstycken lärare som alla arbetar på olika skolor. Resultaten visar att skolorna arbetar med attkartlägga och följa upp eleverna och att lärarna försöker kompensera elevers svårighetergenom olika pedagogiska stöd och tekniska hjälpmedel. Skolorna arbetar inkluderande och deanpassar undervisningen och lärandemiljön utifrån elevernas olika behov och svårigheter.Resultaten visar också det finns dilemman som lärarna mött under sitt arbete med att hjälpaeleverna med dyslexi så som att skolan ska vara kompensatorisk men samtidigt varainkluderande, tidsbrist, hjälpmedlen kan vara utpekande och att eleverna behöver få endiagnos för att skolan ska få extra resurser. / The aim of the study is to discuss and illustrate how some schools are working to identify andsupport pupils with dyslexia and how it relates to their policy documents. To investigate thesequestions, semi-structured interviews were chosen as the method. Six teachers, all working atdifferent schools, were interviewed. The results show that the school are working to identifyand follow up students, and that educators are trying to compensate for pupils difficultiesthrough a variety of educational supports and assistive technology. Schools working in aninclusive and personalizing the teaching and learning environment according to puppilsdifferent needs and difficulties. The results also show there are dilemmas that educators facedin their effort to help students whit dyslexia as that the school should be compensatory but atthe same time inclusive, lack of time, that the us of aids can become stigmatizing, andstudents need a diagnosis for the school to get extra resources.

The purpose of this study is to describe some students' own experiences and involvement of remedial instruction during year seven to nine in compulsory school in Sweden. My hope is that the study may contribute in possible ways of supporting students in reading and writing difficulties. The study is qualitative with a life-world approach. Data were collected through semi-structured interviews with four upper secondary school students. The study is retrospective and describes the students´ experiences and perceptions of remedial instruction. The result shows that all four students have their unique perspectives on reading and writing difficulties or dyslexia as a phenomenon. As individuals, they have positive experiences of support and individual teachers´ commitment. These students interviewed have in common an experience of struggling and fight to get their rights respected, and that this has consuming power and energy that otherwise could have been used in the learning process. / Syftet med denna studie är att beskriva några elevers egna upplevelser och deltagande av stödinsatser under svenska grundskolans årskurser sju till nio. Min förhoppning är att studien kan bidra med möjliga vägar att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är kvalitativ med en livsvärldsansats. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med fyra gymnasieelever. Studien är retroperspektiv och eleverna har sett tillbaka på sin grundskoletid och beskriver sina erfarenheter och upplevelser av det stöd de fick då. Resultatet visar att alla fyra eleverna har sitt unika perspektiv på läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som fenomen. Som individer har de positiva erfarenheter av stödinsatser och enskilda pedagogers engagemang. Gemensamt har eleverna en upplevelse av att ha fått kämpa för att få sina rättigheter tillgodosedda och att detta tagit kraft och energi som annars kunnat komma deras lärprocess till gagn.

My degree project will be about individualized education, focusing on students with readingand writing difficulties in combination with ADHD. The interest in teaching students withdifferent functional variations is large and hence my choice of subject. The purpose of thiswork is to see what methods 2 educators that teaches in a remedial class, grade 4-6, have attheir disposal to support students with reading and writing difficulties and how these methodsare applied in practice. The theoretical starting points are the socio-cultural perspective andthe low-impact pedagogy. To see how my theories, work in practice, I have chosen to observea. These were conducted in a special class with 5-6 students per occasion. In this group, thereare two teachers. In the result part of the study I analyse specific situations in order to see ifand, if so, how the teachers work in the line with the aforementioned theoretical perspectives.The low-level pedagogy has an important part in teaching and social interaction. If the pupilshave faith in the educators, they create a prerequisite for further development in the students. / Mitt examensarbete handlar om individanpassad undervisning med fokus på elever med läs-och skrivsvårigheter i kombination med ADHD. Intresset att undervisa elever med olikafunktionsvariationer är stort och därav mitt val av ämne. Syftet med detta arbete är att se vilkametoder 2 pedagogerna som undervisar en specialklass i åk 4-6, har till sitt förfogande för attstötta elever med läs- och skrivsvårigheter, samt hur dessa metoder tillämpas i praktiken. Deteoretiska utgångspunkter jag utgår från är det sociokulturella perspektivet samt denlågaffektiva pedagogiken. Det sociokulturella perspektivet utgår från Vygotskijs teori om hursamspel formar människans beteende och är ur ett individperspektiv. Lågaffektiv pedagogikär ur ett utvecklings- och neuropsykologiskt perspektiv. För att kunna se hur mina teorierfungerar i praktiken har jag valt att göra klassrumsobservationer . Observationerna utfördes ien specialklass med 5-6 elever per tillfälle. I denna grupp är det två pedagoger som bedriverundervisningen. I min resultatdel analyseras specifika situationer som utspelat sig underobservationen samt vad jag ser för kopplingar mellan pedagogernas agerande och de tidigarenämnda teorierna. Den lågaffektiva pedagogiken har en viktig roll i undervisningen och detsociala samspelet. Har eleverna tilltro till pedagogerna skapar man en förutsättning för vidareutveckling hos eleverna.

This is a research study about children who develop learning difficulties during the early years of schooling, and how teachers can help them best learn. The focus will be on learning methods, which help students with learning disabilities, learn to read. I decided to make this an international study, by comparing a Swedish teachers observation, to teachers from five different English-speaking countries (USA; England; Canada; Australia; New Zealand). I made a lot of international contacts through my work as a volunteer for Karlstad University international office, host program. Through these contacts, I got in contact with different international participants for my research study. I conducted interviews with my participants on Skype. The end result of what I learned from these interviews was very interesting and educational, especially how the different school systems function and how the teachers work with children with learning disabilities in their elementary schools. For example, most of the teachers work a lot, with sounding out letters and personalized schedules. A few of the teachers work a lot with inclusion and specialized curriculums for the students with learning disabilities, which their department of education pressed a lot on, while other teachers department of education did not. / Det här är en undersökning om barn som utvecklar inlärningssvårigheter under de tidiga skolåren och hur lärare kan hjälpa dem att lära sig bäst. Fokus kommer att vara på inlärningsmetoder som hjälper studenter med inlärningssvårigheter att lära sig läsa. Jag bestämde mig för att göra detta till en internationell studie genom att jämföra en svensk lärare erfarenheter med olika lärare från fem engelsktalande länder (USA, England, Kanada, Australien, Nya Zeeland). Jag har många internationella kontakter genom mitt arbete som volontär för Karlstads universitets internationella kontors värdprogram. Genom dessa personer kom jag i kontakt med olika internationella deltagare för min forskningsstudie. Jag genomförde intervjuer med de flesta av mina respondenter via Skype. Slutresultatet av det jag lärde mig av dessa intervjuer var mycket intressant och pedagogiskt, särskilt hur de olika skolsystemen fungerar och hur lärarna arbetar med barn med inlärningssvårigheter. Det visade sig att det fanns flera likheter men även skillnader i hur de olika lärarna arbetade med elever som hade inlärningssvårigheter, till exempel arbetar de flesta lärarna mycket med ljudträning och personliga scheman. Några av lärarna arbetade dessutom med integrering och specialiserade läroplaner för elever med inlärningssvårigheter.