<p><em>Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen?</em></p><p>Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet.</p><p><em>Kyrkans roll?</em></p><p>När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan.</p><p><em>Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud?</em></p><p>Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Dahlin".

<p>Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss <em>Livsfilosofi </em>och <em>Ekologi, samhälle och livsstil </em>och Viktor E. Frankls <em>Livet måste ha en mening</em> och <em>Viljan till mening</em>. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket. Tron har sammanfattningsvis varit ett sätt för dessa personer att orka gå vidare under en tuff period av sina liv.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Larsson".

<p><p>Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.</p></p>

<p><p>Uppsatsen syfte är att ta reda på hur några lärare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, på gymnasiet och hur några av deras elever ser på ämnet såväl som på undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat fyra lärare från två olika skolor samt fem elever från var och en av dessa lärare. Vidare har vi ställt detta mot litteratur som vi funnit intressant.</p><p>Vårt huvudsakliga intresse har varit att se vad lärarna, utifrån styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill även kartlägga elevernas syn på sin lärares arbete, samt vad de anser om ämnets relevans i dagens skola. Religion som skolämne har under årens lopp haft många skepnader. I takt med samhällsutvecklingen har religionsämnet både fått byta namn och innehåll. Därför anser vi det intressant att se vad dagens elever vill få ut av ämnet och hur detta stämmer överens med den senaste kursplanen för Religionskunskap A.</p></p>

<p>Ämnesdidaktiken kräver kunnande i både ämne och pedagogik och en god förankring i praktisk verklighet. Varför, hur och vad brukar betecknas som de grundläggande didaktiska frågorna. Varför skall man lära sig filosofi? Hur - Vilka alternativa undervisningsstrategier finns? Vilka viktiga vägval ställs filosofiläraren inför? Hur stimulerar man elevernas intresse för ämnet filosofi? Hur väljer man ut ur filosofins stora skattkammare, ett stoff för undervisning i ämnet?</p><p><strong>Syftet </strong>med denna uppsats är</p><ul><li>diskutera de didaktiska frågorna i filosofiämnet utifrån ”Hur-frågan”.</li><li>genomföra arbetsformer inom det problembaserade lärandet under ämnesblocket ”Etiska frågor”.</li><li>analysera hur elevernas intresse för filosofi stimuleras och eventuella negativa attityder till ämnet förändras inom det problembaserade lärandet.</li></ul> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn först till "Nilel" och sedan till "Högman".

<p>Lars Levi Læstadius (1800-1861) var en stor och viktig människa. Han är ihågkommen och mycket omskriven. Læstadius var en aktiv nykterhetskämpe, botaniker och älskad präst. Utöver detta var han även den som grundade den märkliga väckelsen omkring år 1845 som än idag bär hans namn: læstadianismen. Læstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne stränga man och lärde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv. De kristna höll ihop under hela Læstadius liv och även en tid efter hans död, då den nye ledaren blev Læstadius följeslagare, Johan Raattamaa. Under hans tid samlades læstadianerna kring honom. Efter hans död blev det svårare att hålla väckelsen samlad kring en central punkt utan att ha någon speciell ledare att lyssna på. Slutligen splittrades de troende efter många oenigheter och smutskastning och delades i två grupper med egna ledare och predikanter. Trots försök till försoning blev det inte någon återförening mellan de två och sidorna kom att kallas sig öst- och västsidorna - gammellæstadianerna respektive de förstföddas församling. Gammellæstadierna fick efter ett tag meningsskiljaktigheter gällande bland annat Bibeln och bönen och även denna grupp delade på sig och bildade Tornedalsriktningen och Finland Fridsföreningars Centralförbund (SRK). Förutom dessa två riktningar finns några mindre grupper som kommit antingen från SRK eller från den västlæstadianska gruppen. Læstadianismen finns idag på många platser i världen, i en mindre sträng, östlig gren, och en lika sträng, västlig gren, som under Læstadius och Raattamaas tid. Gudstjänsten och arbetet med denna skiljer sig på vissa punkter hos dessa riktningar, men det finns såklart även många likheter hos dem. Livsstilen och mentaliteten är ganska lika vad gäller familjelivet, äktenskap, nöjen, alkohol mm. Den röda tråden som följer alla læstadianers liv, oavsett kön eller grupp, är att inget får ta din odelade uppmärksamhet från Gud varför man väljer att undvika saker som kan vara distraherade såsom TV, musik och materiella ting.</p>

<p>Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan <em>tänka </em>oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig. Det ontologiska gudsbeviset fick kritik av Gaunilo för sin användning av begreppet ”väsen”, som denne tyckte var alltför luddigt och svårhanterligt. Andra bevis och argument som tas upp i uppsatsen är det moraliska argumentet, det kosmologiska gudsbeviset och det analoga teleologiska gudsbeviset. Det moraliska argumentet menar att den moral som vi alla har inom oss grundar sig i en objektiv moralisk lag, som i sin tur är instiftad av Gud själv. Det kosmologiska gudsbevisets främsta förespråkare är Thomas av Aquino, och arabiska filosofer som gav sin version namnet Kalams kosmologiska gudsbevis. Båda dessa har sin utgångspunkt i att universum en gång började existera, och att det därför måste ha en orsak till sin existens (kausalitetsprincipen), alltså har någon/något skapat det med en avsikt. Det analoga teleologiska gudsbeviset kallas även designargumentet, och pekar på att eftersom hela tillvaron är så delikat utformad och anpassad så att liv kan uppstå och överleva, måste det finnas en skapare, en ”designer” bakom, och denna skapare är Gud. Den mesta av kritiken dessa argument fått grundar sig i att kritikerna ansett att premisserna varit ologiska, eller att dess förespråkare använt begrepp som varit irrationella och/eller oklara. Det begrepp som jag ändå fann mest logiskt var det kosmologiska gudsbeviset, då främst Kalams version. Detta eftersom jag anser att det inte går att argumentera mot kausalitetsprincipen. På frågan om det är väsentligt med ett bevis för Guds existens, måste jag ändå svara nej. Det må var en kul tanke att leka med; går det att bevisa att han verkligen finns? Men i slutändan så är det ändå så att den kraft som tron ger, övervinner alla logiska förklaringar och bevis.</p>

<p>I filmens värld lär vi oss vad som är ont och vad som är gott, vilka dygderna är i vår tid, vilka ideal vi lever efter. Vad som är rätt att säga och tänka lär vi oss i filmens magiska värld. Ungefär som människor i alla tider gått till kyrkan för att få veta livets hemligheter och sanningar så går vi i vår tid allt oftare till biografen och får svaren på de stora frågorna som formar våra värderingar. I biomörkret formar vi oss, speglar oss i det samhälle vi lever i. Vi får bekräftelse på våra fantasier och lär oss vad äkta kärlek är. Vad en vän kan säga och inte säga. I biomörkret är världen verkligare och mer intensiv. Där kan allt hända och händer. Så går vi ut ur biomörkret fulladdade med nya åsikter, upplevelser, värderingar och tankar och möter vår omvärld med de glasögon vi fick inne på biografen. Oftast är vi inte medvetna om att vi har dem på oss men ändå ser vi mycket av vår värld genom dem och tolkar världen och lever livet utifrån dessa glasögon.</p><p>För att bli medveten om dessa glasögon kan vi se en film och sedan föra genomtänkta diskussioner om den. I skolundervisningen finns det oftast inte tid till detta, mycket beroende på att film inte anses som riktigt undervisningsmaterial. Jag vill förändra synen på film i undervisningen och visa att det kan vara både roligt och givande att använda den. Jag kommer att ge några tips på hur vi kan matcha några filmer mot kursmålen i "Religion A" på gymnasiet. Inledningsvis i uppsatsen berättar jag om varför jag tyckte att det behövdes en handledning för populärfilm.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att göra en jämförelse mellan två olika healingmetoder som förekommer inom den så kallade neoshamanismen och i New Age sammanhang. I min undersökning som handlar om shamansk healing och reikihealing i dagens Gästrikland har jag intervjuat två utövare av dessa metoder.</p><p>Mina   frågeställningar är:</p><ul><li>Vad menas med healing för de båda informanterna?</li><li>Vilka kan utöva dessa metoder enligt dem?</li><li>Vilka hjälpmedel använder man sig av och finns det någon form av andekontakt?</li><li>Vilka är i behov av healing enligt dem?</li><li>Varför uppstår sjukdom och kan man bota med hjälp av healing?</li><li>Vilken världsbild och människosyn har man?</li><li>Vilka skillnader och likheter finns det mellan de båda personernas syn på healing?</li></ul>