• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 33
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 36
  • 9
  • 9
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

“Fokus på vem, när och varför” : En studie av hur källkritik på Internet iscensätts i undervisningen / "Focusing on Who, When, and Why" : A study of how source criticism on the Internet is implemented in teaching

Hadziahmetovic, Edna, Ibrocevic, Henisa January 2018 (has links)
Elever blir dagligen matade med information på Internet och det är därför av stor betydelse att kunna avväga källor och ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vikten av att behärska digitala verktyg och Internet ställer krav på hur skolan hanterar den tillgängliga informationen som finns på Internet där vem som helst kan sprida den och nå en stor publik. Tidigare forskning pekar på att elevers källkritiska förmågor på Internet brister, att lärare saknar kompetens i källkritik på Internet samt att källkritik på Internet sällan tar plats i undervisningen. Syftet med studien var att belysa hur svensklärare iscensatte styrdokumentens intentioner om att arbeta med källkritik på Internet. Detta med specifikt fokus på vad i undervisningen som främjade respektive begränsade utvecklingen av en bred källkritisk repertoar. Studien utgick från Norlunds (2009) typologi som gjorde det möjligt att upptäcka vilka typer av källkritiska aktiviteter och förmågor som betonades i svenskundervisningen. Metoden i studien som användes var semistrukturerade intervjuer. Urvalet för studien var fyra svensklärare för årskurs 7-9. I samband med de semistrukturerade intervjuerna ombads lärarna ta med sig undervisningsmaterial i källkritik på Internet. Syftet med att samla in och studera undervisningsmaterial efter intervjuerna var för att bättre kunna tolka hur källkritik på Internet kommer till uttryck i undervisningen. Studiens resultat visar att lärares definitioner av källkritik på Internet begränsar elevers möjligheter att bredda och utveckla sina källkritiska repertoarer. Förutom att lärares definitioner begränsar elevers repertoar visar resultatet också att lärares undervisningsuppgifter och didaktiska kunskaper om hur de ska lära ut källkritik på Internet brister. Sammanfattningsvis bör lärarutbildningen rikta mer fokus mot källkritik på Internet som innefattar en betydligt mer vidgad definition. Även verksamma lärare behöver kompetensutveckling inom källkritik på Internet för att elever skall få möjlighet till att bredda sina källkritiska repertoarer.
12

”Svenska den är jättesvår, men jag gillar, jag försöker” : Hur elever på Språkintroduktionsprogrammet upplever sin språkliga repertoar

Bragard, Susanne January 2021 (has links)
Ungdomar som kommit till Sverige i senare skolår och inte är behöriga för nationellaprogram på gymnasiet kan gå på Språkintroduktion för att lära sig svenska och att tasig vidare i det svenska skolsystemet. För att undersöka hur elever på Språkintroduktionser på språk och för att försöka förstå världen utifrån deras perspektiv anläggs enfenomenologisk ansats med biografisk metod. Med utgång i språkporträtt undersöksåtta elevers uppfattning av språklig repertoar och vilken diskurs som presenteras näreleverna pratar om språk. Resultatet visar att eleverna i undersökningen uppfattar språksom viktigt och självklart samtidigt som det finns en orientering gällande språkanvändningenfrån tidigare språk mot skolspråken engelska och svenska. De tre temasom framträder när eleverna styr samtalet är viljan att göra rätt, viljan att lära sig språkoch tiden som utmaning. Trots att forskningen visar att god inlärning uppnås när eleverkan dra nytta av redan tillägnad kunskap och får använda alla sina språk framhållereleverna aldrig att de har nytta av redan tillägnad kunskap eller sina tidigare språk. Ilikhet med tidigare forskning visar resultatet att Språkintroduktion fungerar som ettväntrum där eleverna vistas i väntan på att lära sig tillräckligt mycket svenska för attkunna ta sig vidare. Det faktum att elevernas identitet inte bekräftas i skolan som rumkan leda till att eleverna inte känner sig delaktiga i skolan och i samhället. När eleverinte kan dra nytta av redan tillägnad kunskap och upplever att de "väntar in” tillräckligakunskaper i svenska för att komma vidare begränsas elevernas möjlighet att utvecklahela sin potential och nå sina mål kombinerat med en fördröjning i tid. Skolan ochSpråkintroduktion har en central roll för att bekräfta elevers hela språkliga repertoaroch uppmärksamma redan tillägnad kunskap så att eleverna kan bygga en stark identitet,ta sig vidare i skolsystemet och nå inkludering i samhället.
13

Att arbeta med modern repertoar och gruppundervisning för nybörjare på kontrabas.

Forsberg, Mikael January 2023 (has links)
I denna studie undersöks hur en ny repertoar för kontrabas som utgår ifrån modernpopulärmusik och gruppundervisning tas emot av nybörjare på kontrabas. Metoden somanvänds är en musikalisk aktivitet följd av en gruppintervju och urvalet består av fyragrupper av ungdomar som går i högstadiet och årskurs 6. Sammanfattningsvis stämmer resultatet i undersökningen väl överens med både defördelar och den kritik som riktas mot gruppundervisning i instrument som presenteras itidigare forskning. Den moderna repertoaren mottogs positivt och framstår som ettanvändbart medel för att skapa intresse hos barn och ungdomar i dagens samhälle. Samtidigt förekommer intresse för klassisk musik och den repertoar som mertraditionellt förknippas med undervisning i kontrabas och andra orkesterinstrument. Generellt så ses gruppundervisning som något positivt, men det framkommer ävennackdelar med gruppundervisning och specifika fördelar med enskild undervisning.
14

Möten med det obekanta : En musikpedagogisk undersökning om att utmana trygghetszonen i ensemble.

Broborn, Johannes January 2022 (has links)
Den här undersökningen tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som pekar på att musikun-dervisningen i Sverige rör sig inom en tämligen begränsad trygghetszon gällande bland annat genre, repertoar och innehåll. Mitt syfte med studien har varit att undersöka gymnasieelevers upplevelser av att musicera utanför det välbekanta samt undersöka tankebanor och resonemang kring repertoar i ensembleundervisningen på gymnasiet. För min undersökning har en kvalitativ metod använts. Empirin har sedan samlats in, dokumenterats och analyserats med hjälp av tran-skribering av en videoinspelning som skett under en ensemblelektion med en grupp gymnasie-elever, samt en efterföljande gruppintervju. Ensemblemomentet har gått ut på att spela ett mu-sikstycke från Grekland i en udda taktart. Gruppintervjun behandlade frågor om upplevelser, associationer, svårigheter, möjligheter, repertoarval och att röra sig utanför trygghetszonen. Min undersökning visade resultat som antyder att eleverna tycktes röra sig inom en tämligen begränsad trygghetszon i ensemblen och aldrig tidigare hade musicerat i musik utanför väster-ländsk populärmusik, trots att det står tydligt i det centrala innehållet i kursen ensemble att eleverna ska få möjlighet att musicera i musik från andra kulturer. Undersökningens respon-denter ansåg att musicera inom den här typen av musik var en positiv upplevelse och uppgav flera anledningar till att det kan var nyttigt att röra sig utanför det bekanta. Anledningarna var bland annat att det kunde vara ett smart sätt att lära sig nya taktarter, skalor och tonaliteter på. De sa även att de kunde främja kreativiteten i låtskriveri, improvisation, laborering, och gemen-skap. Således indikerar studiens resultat att röra sig utanför det bekanta kan genera kunskap som har en hel del fördelar, vilket i förlängningen kan leda till fördjupade musikaliska färdigheter.
15

Folkligt eller klassiskt i fiolundervisningen? : En jämförelse mellan några folkmusikaliskt förankrade fiollärares syn på sin undervisning och några klassiska fiolmetoder / Folk Music or Classical music in Violin teaching? : A comparison between a few folk music violin teachers’ view of their teaching and some classical violin methods

Björlin, Hanne January 2010 (has links)
I det här arbetet har jag undersökt hur fiollärare med förankring i folkmusiken undervisar samt vilka eventuella områden som de lägger vikt vid och varför. Jag valde att göra en kvalitativ intervju med fem informanter. Mitt mål var att välja fiollärare med utbildning från musikhögskola, men för övrigt med så varierande bakgrund som möjligt. Jag har ställt intervjusvaren mot några klassiska fiolmetoder. Jag har inte kommit fram till några nya perspektiv eller infallsvinklar i folkmusikundervisningen. Jag ser istället likheter mellan informanternas undervisning och de klassiska metoderna. Momentens syfte kan dock variera. I folkmusikundervisningen används gehörsundervisning i alla åldrar. Informanterna tycker det är viktigt att eleverna tycker det är kul att spela fiol och musicera och att man lättare når fram till musicerandet om man utgå från gehöret. / In this study, I will examine how violin teachers with roots in folk music teach, and if there are any areas which they prioritize and why. I chose to make a qualitative interview with five interviewees. My goal was to choose violin teachers who had studied at a colleges of music, but also with as varied a background as possible. I have set interview responses against some classical violin methods. I have not reached any new perspective or angles in folk music teaching. Instead, I see similarities between the interviewees’ teaching and the classical methods. The aim for the methods may vary. In folk music, ear training is used among all ages. The interviewees think it is important that students enjoy playing the violin and to make music. It is easier to understand and grasp the music if you begin with ear training.
16

Det problematiska bruket : En diskurspsykologisk analys av fyra cannabisbrukares resonemang

Borgström, Jonas January 2012 (has links)
This study examines negative issues that cannabis users have experienced associated with cannabis use. The author made qualitative interviewsto unveil four cannabis users’ life stories. These stories were analyzed through the discourse psychologicalperspective interpretive repertoirein order to explore and identify analogies among the users. The author found that the respondents, despite their seemingly diverse backgrounds and personalities, carry a collective repertoire of similar experience and reasoning around cannabis and society which can be defined as a cannabis discourse; a discourse grounded in facts as well as speculations, arguments which separately may seem reasonable but altogether often appear contradictory, and real-life anecdotes that sometimes reflect paradoxical conclusions. It's suggested that the respondents, through their repertoire, construct and maintain this discourse while social stigma and legal retaliation strengthens it. These findings may be useful for social workers in order to understand cannabis users’ situation, societal vulnerability and sometimes controversial values, including the origins of such.
17

"Det är viktigt att låten är bra!" - Lärares motiveringar kring låtval för kursen instrument eller sång på gymnasiet : "It's important that the song is good!" - Teachers justifications about the song selection for the course instruments or singing in high school.

Ruborg, Daniel January 2015 (has links)
Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar. Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna. Uppsatsen tar enbart upp de utvalda musiklärarnas perspektiv på syftet och frågeställningen. Resultaten visar att lärarna väljer deras material/repertoar mycket efter vad som skall behandlas och tas upp enligt styrdokument och läroplan. Det informella lärandet i klassrummet är mer eller mindre lika synligt och styrande som det formella lärandet. Resultaten visar också på att musiklärarna i min studie inte samarbetar och samtalar med varandra när det kommer till faktorer som handlar om musikval och repertoar. Dock är deras tankar och funderingar kring vad som är viktigt när det gäller musik och repertoar i klassrummet väldigt lika varandras.
18

Realistisk fantasy : Förklaringsramen i Andrzej Sapkowskis The Last Wish / Realistic Fantasy : The Frame of Explicability in Andrzej Sapkowski's The Last Wish

Gånge, David January 2018 (has links)
Denna studie har utgått från Wayne A Chandlers och Carrol L Frys teori kring så kallade ”frames of explicability” (förklaringsramar) inom fantasygenren och applicerat denna på novellsamlingen The Last Wish av Andrzej Sapkowski. Syftet var att precisera Sapkowskis förklaringsram, det vill säga hur han förmedlar en illusion av sanning trots novellernas övernaturliga element, med fokus på den fiktiva värld som byggs upp i novellerna. Genom en närläsning av The Last Wish med Wolfgang Iser, Kathleen McCormick och Jonathan Cullers teorier om repertoarer och litterär kompetens i åtanke visade studien att Sapkowskis förklaringsram till största del består av intertextuella referenser men även en paradoxal realistisk framställning av övernaturliga fenomen. Det senare attribueras till framställningar som går att härleda till den verkliga världen, dess historia och moraliska tvetydighet.
19

Upplevelser av att språka : en undersökning av sfi-elevers språkliga repertoarer i vardags-, skol- och arbetsliv

Adolfsson, Moa January 2020 (has links)
Språkliga repertoarer är ett begrepp som beskriver de totala språkliga resurser som en individ besitter. Syftet med denna studie är att undersöka hur sfi-elever använder och upplever sina språkliga repertoarer hemma, i skolan och på arbetet, något som i sin tur kan ge insikter om hur deras språkande påverkas av språkliga ideologier. Fyra sfi-elever på kurs C och D har målat tre språkliga porträtt som representerar fritid, skola och arbete, och redogjort för dessa. Studien fann att deltagarna för det mesta använder hela sina språkliga repertoarer på fritid och arbete, men i skolan är det svenska som dominerar, med inslag av engelska. Flera deltagare upplevde frustrationer i inlärningen av svenskan, men de var ändå motiverade till att kämpa eftersom de ansåg att en god språklig kompetens skulle kunna leda till bättre möjligheter i framtiden. Slutsatserna av studien är att vuxna invandrare påverkas av en stark monolingvistisk ideologi, då de kämpade för att kunna tala enbart svenska i alla sammanhang, samt att det i Sverige finns språkliga hierarkier, där svenska och till viss del engelska är de viktigaste språken, medan andra språk osynliggörs.
20

Sä oot värstä playern : En analys av flerspråkiga praktiker och translanguaging i SVT-serien Brus / You are such a player : An analysis of multilingual practices and translanguaging in the SVT-series Brus

Nieminen, Nea January 2023 (has links)
Minoritetsgrupper i Sverige har en särställning, där språklig representation är en rättighet som den svenska offentligheten har ansvar att upprätthålla. Sverige har utvecklats till att bli ett flerspråkigt land under flera årtionden. Dessutom har forskning inom flerspråkighet och språkpraktiker kopplat till användning av olika språk genomförts och utvecklats sedan 1900-talet. Detta är en kvalitativ undersökning om hur translanguaging kommer till uttryck i serien Brus, som under 2022 hade sin premiär på public service-plattformen SVT Play. Brus handlar om sverigefinska ungdomar som bor i Stockholm, en grupp som även i tidigare forskning har synliggjorts. Den här studien bygger på sociolingvistiska teorier om translanguaging och språklig ackommodation, ur vilka för mediet lämpliga analysverktyg och begrepp valts ut. Resultatet visar att translanguaging synliggörs i Brus genom kodväxling, implicit och explicit representation av språkliga repertoarer samt genom användningen av så kallade translanguaging-markörer, i tidigare forskning även kallade markörer för kodväxling. Resultatet visar även tecken på att karaktärerna anpassar sig språkligt till varandra genom ackommodation. Karaktärernas språkliga praktiker sammanfaller i hög grad med de tankar om flexibelt språkande, som den moderna flerspråkighetsforskningen lutar sig på.

Page generated in 0.0267 seconds