I den nya läroplanen för förskolan skrivs undervisningsbegreppet fram och får en framträdande roll i relation till barns utveckling och lärande. Syftet med den här studien är att ta reda på hur undervisning som innehåll och uttryck konstitueras i olika förskoledidaktiska texter som har getts ut som svar på realiseringen av läroplanen. Den formulerade komplexiteten som har framträtt i ett förskolehistoriskt sammanhang har föranlett en föränderlig ontologisk och metodologisk utgångspunkt. För den här studien tillämpas därför en spårande-och-kartograferande metodologi. Ansatsen ämnar ta reda på hur olika artikulationer påverkar hur undervisning görs och talas om. Trots att förskolan beskrivs i linje med en mångfacetterad didaktik framträder ett flertal dominerande och normativa territorium om hur undervisning ska implementeras. Den nyanserade didaktiken får stå tillbaka där undervisning snarare artikuleras i termer av rationalistiska, realistiska, socialkonstruktivistiska och materialistiska idéer. Den spårande-och-kartograferande ansatsen möjliggör dock ett omkonstituerande av undervisning som innehåll och uttryck vilket påvisar hur förskolans didaktik har potential att skifta natur.

This study is dealing with the bioactivity-guided fractionation of a chloroform extract from pulverized rhizomes of Valeriana wallichii with focus on isolation and structure elucidation of the antileishmanial active principles. / Die vorliegende Studie beschäftigt sich mit der bioaktivitätsgeleiteten Fraktionierung eines Chloroformextraktes aus pulverisierten Rhizomen von Valeriana wallichii mit Schwerpunkt auf der Isolierung und Strukturaufklärung des antileishmanialen Wirkprinzips.

Denna studie undersöker vad som händer när förskollärare använder digitala teknologier i förskolan. Praktiknära forskningsmetoder har använts för att undersöka digitala teknologiers rhizomatiska sammanflätningar i två svenska förskolor. Studien pågick under åtta månader med deltagande förskollärare. Forskning om digital teknologi i förskolan har till stor del fokuserat på vad digital teknologi kan användas till för att främja barns lärande inom specifika ämnesområden. Denna studie undersöker hur förskolepraktiken påverkas av användningen av digitala teknologier. Studien belyser de dilemman, konflikter och frågor som uppkommer när digital teknologi används i förskolans praktik. Studien utgår från ett teoretiskt antagande om att materialiteter medskapar de händelser som uppstår i undervisning med digitala teknologier och undersöker även hur detta sker i den aktuella studien. Studien använder ett sociomateriellt perspektiv för att utforska materialitet i aktiviteter med digital teknologi. Studiens data har konstruerats tillsammans med förskollärare i dialogiska samtal som utgår från deras observationer och filmade aktiviteter med barn mellan två och fem år. I de dialogiska samtalen har gemensamma analyser gjorts och förskollärarna har sedan planerat för nya aktiviteter som de genomfört och observerat på förskolorna. Data har analyserats med metoden att gå med data vilket innebar att analysen skedde med en rörelse genom datan utan en bestämd riktning. Analysen av dialogiska samtal riktades mot de olika materialiteter som kunde ses som medskapande i förskolans digitala praktik. Särskilt fokus låg på att studera förändringar, brytpunkter, svårigheter, oväntade och oplanerade händelser som uppstod. Gilles Deleuze och Félix Guattaris begrepp rhizom och kartografi används för att analysera data. I resultaten synliggjordes fyra dilemman som uppstod i den digitala förskolepraktiken. I) Digitala teknologier som möjlighet och risk. II) Relationen mellan vårdnadshavare och förskollärarnas uppdrag. III) Barns tidigare relationer till digitala teknologier. IV) Inre konflikt hos förskollärarna gällande deras professionella och privata åsikter. Resultaten visar även att de sammanflätningar som sker av materialiteter som förskollärare, digital teknologi, barn och förståelser av digitala teknologier skapar oväntade händelser i barns undersökande och lek med digital teknologi. Resultaten tyder på att ett sociomateriellt perspektiv och kartografering kan vara användbart för forskare och förskollärare för att utforska hur flertal materialiteter blir sammanflätade med förskolans praktik och digital teknologi. / This study investigates what happens when preschool teachers use digital technologies in preschool. Practice-based research methods were used to investigate the rhizomatic entanglements of digital technologies in two Swedish preschools. The study was conducted for eight months with participating preschool teachers. Research on digital technology in preschool has largely focused on how it can be used to promote children’s learning in specific subject areas. This study examines how preschool practice is affected by the use of such technologies, and highlights the dilemmas, conflicts and issues that arise when they are used in preschool practice. The study is based on the theoretical assumption that materialities co-create the events that occur in teaching with digital technologies and also examines how this happens in the current study. The study uses a sociomaterial perspective to explore materiality in activities with digital technology. The study data was constructed with preschool teachers in dialogic conversations based on their observations and filmed activities with children aged two to five. In the dialogic conversations, joint analyses were made, and the preschool teachers planned new activities which they then implemented and observed in the preschools. The data was analysed using the walking-with-data method, which means that the analysis was performed by moving through the data without a set direction. Through analysis of dialogic conversations the different materialities that could be seen as co-creative in the digital practices of preschools was explored. Particular emphasis was given to studying changes, breaking points, difficulties, and unexpected and unplanned events that occurred. Gilles Deleuze and Félix Guattari’s concepts of rhizome and cartography were used to analyse the data. The findings highlighted four dilemmas that arose in the digital preschool practice. These concerned (I) digital technologies as opportunity and risk, (II) the relationship between guardians and preschool teachers’ mission, (III) children’s previous relationships with digital technologies, and (IV) preschool teachers’ inner conflict between their professional and private views. The results further show that entanglements of materiality such as preschool teachers, digital technologies, children and other materiality generate unexpected events in children’s exploration and play with digital technologies. The findings suggest that a sociomaterial perspective and cartography can be useful for researchers’ and preschool teachers’ exploration of how multiple materialities become entangled with preschool practice and digital technology. / <p>Denna uppsats är en del av den Nationella forskarskolan i samtida utmaningar för barnpedagogisk verksamhet (ReCEC) finansierad avVetenskapsrådet (dnr. 2017 - 06035)</p>

The aim of this thesis is to read Bruno Schulz’s The Cinnamon Shops through the theoretical framework of Deleuze and Guattari, focusing on the relation between territorialization, deterritorialization and reterritorialization. This is investigated through examples from the The Cinnamon Shops, focusing on different aspects of how territorialization is portrayed in Bruno Schulz’s corpus. The goal is to show how the stories of Bruno Schulz are structured around various forms of territorializations, be it the home, the family shop or the town in itself. However, those territories are almost always negated through deterritorializing acts. In this act we get to face something new, something temporary and fragile, which in itself creates the essential crack or leakage in the text. Those acts of deterritorialization can’t be allowed to continue undisturbed but must be shut down through various forms of reterritorialization. This form of reading is only possible when the text is seen as a rhizomatic structure, with no clear center or periphery. It is brought forward how each of those texts are segmented in various manners, either binary or linear, which affects how the territorializing acts can be perceived.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan är något som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i ämnet. Flera av de styrande krafterna som påverkar förskolans verksamhet beskrivs och även förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv på lärande, värderad kunskap i samhället och på motivation till lärande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvändning.SyfteAtt undersöka datoranvändning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationär dator i verksamheten.- Hur ser användandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvändningen med i verksamheten?- Vilka faktorer påverkar användandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgångspunkt och tog inspiration från den etnografiska forskningsansatsen då dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begränsar människors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhämtning av underlag till studien var fältforskning i form av observationer och informella intervjuer och fältsamtal.ResultatFältforskningen resulterade i en mängd exempel på hur förskolan använde tekniken till att både ersätta redan existerande aktiviteter, men även hur den bidragit till att utveckla och förändra aktiviteter och arbetssätt. Det framkom att det är många olika faktorer som påverkar användandet och vidare även ett flertal exempel på pedagogiska fördelar som tekniken bidrog med i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

Den här undersökningen tog sin början i en vilja att få skapa och undersöka på ett lustfyllt sätt ochen vilja att göra motstånd mot det som inte kändes kreativt och lustfyllt, som istället gav mig prestationsångest.Jag har tagit inspiration från tidigare händelser och händelser som sker här och nu, tillexempel i vad jag kallar samtal, och jag gör min undersökning utifrån detta.Syftet har varit att försöka låta det som inspirerar mig, min kreativitet och min nyfikenhet ledavägen, att våga pröva att göra motstånd mot det som inte känns kreativt. Att göra motstånd genomatt göra det som inte känns kreativt till just kreativt. Att titta på vad som ger mig prestationsångest,vad som gett mig prestationsångest och försöka göra motstånd mot det. Att genom att vara självutlämnandeoch själv göra motstånd kanske kunna inspirera andra (framtida elever och andra) attvåga vara och göra detsamma. Att våga göra det som jag inte törs men älskar. Att våga är också attgöra motstånd. Jag har genom en rhizomatisk- och essäinspirerad autoetnografisk metod försöktmig på detta. Och genom en posthumanistisk filosofi. Genom en uppsats och en film.Och jag frågar mig:- Hur kan ett rhizomatiskt förhållningssätt i kunskapsskapande bli ett lustfyllt lärande?- På vilka sätt kan en autoetnografisk undersökning med ett performativt uttryck bli didaktiskastrategier?I resultatet kommer jag fram till att det essäinspirerande sättet att skriva och berätta på, där en prövandeoch försökande process görs möjlig, kan vara en väg till ett lustfyllt lärande. En process därkänslor och tankar tillåts ta plats vilka göra att undersökningen kanske tar helt nya riktningar åtoförutsägbara håll, likt rhizomets rötter.Att gestalta sin process och sina känslor, tankar, prestationsångest och lust genom en filmessä kanvara en form av didaktisk strategi, då det kan vara lättare, mer lustfyllt, eller både och att genomföraen autoetnografisk undersökning på det sättet. Att den tillåter ett mer performativt och friare berättandeän i till exempel en text. Att man genom en filmessä kan få göra motstånd mot regler ochkonventioner, som till exempel det linjära berättandet, vilket skulle kunna möjliggöra ett lustfylltlärande.

Uppsatsen undersöker möjligheten till en rhizomatisk litteraturvetenskap, i enlighet med Gilles Deleuzes (och i viss mån Félix Guattaris) distinktioner mellan träd-tänkande och rhizom-tänkande, och mellan det släta och det räfflade, och strävar i detta efter att dels vara en teoretisk diskussion kring möjligheten till en sant rhizomatisk litteraturvetenskap, dels efter att själv vara ett praktiskt exempel på en rhizomatisk uppsats. Båda ansatserna hamnar på olika sätt i slutsatsen att en rhizomatisk litteraturvetenskap är svår (eller omöjlig) att uppnå, men att den för den sakens skull inte nödvändigtvis är mindre eftersträvansvärd.

Syftet med studien är att undersöka hur material i förskolan påverkar och medverkar med barnen och med deras matematiska kunskapsskapande. Den är en kvalitativ etnografisk inspirerad fältstudie som utgår från ett posthumanistiskt perspektiv och fokuserar på materialens betydelse för barns matematiska kunskapsskapande och läroprocesser. De frågeställningarna som sätts för undersökning är vilka matematiska potentialer som kan uppstå i möte mellan material och barn som aktiva performativa agenter samt hur relationer mellan de agenterna kan synliggöras i ett rhizomatiskt relationsfält. Resultaten visar att olika material innebär olika matematiska potentialer och relationer genom att problematisera frågor som hur material blir aktiva aktörer i barns kunskapsskapande och läroprocesser i matematik. Slutsatsen visar vidare att den kunskap som skapas beror på de materiella dimensionerna på samma sätt som på de mänskliga. Slutsatsen visar också att när material betraktas som aktiva aktörer kan en annan förståelse om barns lärandeprocesser utvecklas hos pedagogerna.

När det är mörkt tycker jag om att gå hem. Det är oftast utifrån mina nattliga vandringar jag producerar, samlar och ser samband då jag i ensam tystnad möter nya rum och konstellationer som uppstår och försvinner i  staden. Jag fotograferar till blivande målningar, filmar eller tar objekt från platser för att använda i mitt arbete. Denna text koncentrerar sig främst kring de platser jag ser på, tankar kring dem och hur de överförs till att bli måleri.

The aim of this thesis is to provide a social anthropological analysis and interpretation of the freetekno party phenomenon in the Czech Republic from synchronic and diachronic perspective. The author bases his argument on both his own field research and professional literature on the topic. An extended case method serves as a basic methodological Framework. After introduction of selected theoretical concepts (music scene, neotribes, youth subculture, rites de passage, liminality and liminoidity, spontaneous communitas and rhizom) as well as outline of the current state of research in the area of study of the freetekno party phenomenon, there is an empirical part of the thesis which consists of two main parts: the historical-ethnographic and the analytical-interpretative. The first part describes the first rave party in Great Britain, expansion of this phenomenon in continental Europe, its adoption in the Czech Republic and its gradual evolution up to the present. The following part serves as an analytical-interpretation of the above-outlined situation and a subsequent socio-anthropological interpretation. Freetekno scene is described as neotribal rhizom and freetekno events are subsequently conceptualized as unique ritual processes. The transformation of the freetekno phenomenon is then...