Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring. Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts. Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken “Sinnesmarknadsföring” med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring. Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring. Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke. Slutligen diskuteras vilka möjligheter, risker och framtidsutsikter som finns med sinnesmarknadsföring. Slutsatser: Två av fem intervjuade byråer säger uttryckligen att de arbetar medvetet med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete, men det framkom att alla byråerna gör det omedvetet på något plan, där det främst kretsar kring syn- och ljudsinnet. Sinnesmarknadsföring är implementerbart i olika upplevelserum men även i den digitala sfären och på specifika produkter. Användning av sinnesstrategier bidrar till att stärka varumärket, skapa mervärde hos konsumenten och stärker samtidigt relationen mellan konsument och företag. Sinnesmarknadsföring kan erbjuda en mer anpassad kommunikation vilket behövs då konkurrensen hårdnar och mediabruset ökar. Den största utmaningen med sinnesmarknadsföring är i nuläget att begreppet inte är riktigt etablerat vilket leder till att det inte finns en direkt efterfrågan på det.

Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka utvecklingen av sinnesmarknadsföring genom att ta reda på hur det används av företag inom dagligvarubranschen.   Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi. Fem intervjuer och tio observationer utfördes som metod i undersökningen. Intervjuerna utfördes på fem anställda på olika dagligvarubutiker i Solna, och samma butiker observerades under två tillfällen. Urvalet valdes utifrån ett bekvämlighetsurval.   Slutsatser: Sinnesmarknadsföring är ett relativt okänt begrepp. Synen är människans största sinne och därför riktas marknadsföringen främst mot visuella uttryck. I den här undersökningen har det visat sig att lukten är ett lika viktigt sinne, eftersom att dofter har förmågan att väcka minnen och även stimulera de övriga sinnena. ICA Maxi var den enda butik av samtliga undersökta, som skapade en multisensorisk varumärkesupplevelse där alla sinnen samarbetade. / Purpose: The purpose of this study is to examine Sensory marketing by finding out how it is used by companies in the retail industry. Method: The study has a qualitative research strategy. Five interviews and ten observations were carried out as method for the research. The interviews were conducted with five employee at various grocery stores in Solna, the stores were also observed during two occasions. They were selected based on a convenience sample. Conclusion: Sensory marketing is a relatively unknown term. The sight is our biggest sense, therefore are marketers primarily targeting visual expressions. This study has shown that the smell is an important sense, because its ability to evoke memories and stimulate the other senses as well. ICA Maxi was the only store of all investigated who had created a multisensory brand experience where all senses cooperated.

Syfte och Forskningsfrågor: Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för musikens kulturella betydelse när den används tillsammans med ett retailvarumärkes identitet. För att nå vårt syfte har vi arbetat med följande forskningsfrågor: • Hur är musik integrerat i organisationers marknadskommunikationer och brand management? • Vilka följder får musikanvändningen på varumärkets identitet och målgrupp? Hur är denna identitet sedan internaliserad av kunder som konsumerar varumärket? • Hur kan en bättre förståelse för dessa frågor leda till en mer relevant musikanvändning inom brand management? • Vilka är sedan möjligheterna att bygga relationer med kunder genom användningen av musik? Metod: Vi har jobbat abduktivt med uppsatsen där teorin och empirin har ständigt skänkt nya insikter och tolkningsmöjligheter åt varandra. Vi har också använt oss av en kvalitativ metod som vi anser bättre lämpad för undersökning av kulturella kontexter än vad en kvantitativ metod är. Slutsatser: Vi har sett att det finns flera sätt att använda musik i retailupplevelsen och på olika nivåer. Musik kan förstärka redan existerande teman eller genom sina sociala egenskaper hjälpa kunder att förstå varumärkesidentitet. En kund kommer alltid att internalisera ett varumärkes kommunikation och tolka dessa genom sina egna sociala konstruktioner och övertygelser för att sedan kasta tillbaka en avkodad bild. Genom denna förståelse och tolkning byggs relationer mellan retailföretag och kunder. Med en utökad förståelse för dessa frågor kan retailvarumärken öka relevansen i sin musikanvändning och möjliggöra att varumärket blir en del i kunders identitetsskapandeprocess. / SAMMANFATTNING Titel: Musikidentiteter inom retailbranding: Hur förståelse för musikgenrer skapar förståelse för varumärkesidentitet Författare: Grant Murdoch Purdy och Johan Plambeck Handledare: Olle Duhlin Kurs: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, inriktning marknadsföring, HT-2013 Music & Event Management, Linnéuniversitetet Nyckelord: varumärke, retailvarumärke, varumärkesidentitet, identitet, identitetsskapande, sinnesmarknadsföring, musik, kultur, subkultur Syfte och Forskningsfrågor: Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för musikens kulturella betydelse när den används tillsammans med ett retailvarumärkes identitet. För att nå vårt syfte har vi arbetat med följande forskningsfrågor: • Hur är musik integrerat i organisationers marknadskommunikationer och brand management? • Vilka följder får musikanvändningen på varumärkets identitet och målgrupp? Hur är denna identitet sedan internaliserad av kunder som konsumerar varumärket? • Hur kan en bättre förståelse för dessa frågor leda till en mer relevant musikanvändning inom brand management? • Vilka är sedan möjligheterna att bygga relationer med kunder genom användningen av musik? Metod: Vi har jobbat abduktivt med uppsatsen där teorin och empirin har ständigt skänkt nya insikter och tolkningsmöjligheter åt varandra. Vi har också använt oss av en kvalitativ metod som vi anser bättre lämpad för undersökning av kulturella kontexter än vad en kvantitativ metod är.  Slutsatser: Vi har sett att det finns flera sätt att använda musik i retailupplevelsen och på olika nivåer. Musik kan förstärka redan existerande teman eller genom sina sociala egenskaper hjälpa kunder att förstå varumärkesidentitet. En kund kommer alltid att internalisera ett varumärkes kommunikation och tolka dessa genom sina egna sociala konstruktioner och övertygelser för att sedan kasta tillbaka en avkodad bild. Genom denna förståelse och tolkning byggs relationer mellan retailföretag och kunder. Med en utökad förståelse för dessa frågor kan retailvarumärken öka relevansen i sin musikanvändning och möjliggöra att varumärket blir en del i kunders identitetsskapandeprocess. / ABSTRACT Title: Music identities in retail branding: How genre rules form understandings of brand identity Key words: branding, retail branding, sensory marketing, brand identity, identity creation, identity, music, music genres, subculture The purpose of this thesis is to better understand the social ramifications of using music together with retail branding. The key point of interest is how understandings of brand identities are connected to (sub)cultural understandings of music identities. To do this the authors examine two Swedish retail brands, both of whom have clearly defined music profiles, but also have decidedly different target audiences active within decidedly different subcultural realms. To address the dynamic social exchange inherent in identity creation the paper uses both a theoretical brand management framework as well as an ethnological approach. The paper is divided into three areas of interest that address different facets of the branding process in relation to identity. First, how brand identity is communicated and the different communication points where music is used. Second, how brand identity is understood by consumers and how consumers in turn understand music-based brand identities with the help of genre rules. Third, how brand identity helps build relationships, how this is connected to retail brand loyalty and what role music has within these two processes. The authors conclude by presenting a new model for better understanding how the formation of brand identity and individual (sub)cultural identities are interconnected, as well as how these findings can be used by retail brands in the future to better engage target audiences with music.

Forskningsfråga:  Vad kan komma att karaktärisera köpcentrum i framtiden? Syfte: Syftet med denna uppsats är att med avseende på såväl nutid som framtid analysera på vilket sätt arbetet inom köpcentrum är inriktat för att stärka varumärket, klargöra sinnenas betydelse för köpcentrum och tydliggöra hur köpcentrum förhåller sig till konkurrensen från olika typer av handelsplatser. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod antagits. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Vi har intervjuat sex personer med anknytning till ämnet. Urvalet var ett såkallat bekvämlighetsurval och intervjuerna semistrukturerade. Resultat, slutsatser: Det första syftet besvarades med hjälp av att presentera hur varumärkesbyggandet ser ut för köpcentrum och andra viktiga aspekter till detta. Tydligt är att butiksmixen är av stor betydelse och att köpcentrets identitet stärks genom denna. I övrigt stärks varumärket med hjälp av så väl upplevelser som sinnesmarknadsföring. Sinnenas betydelse för köpcentrum är stor, framförallt i form av synen och färger. Även hörsel spelar stor roll. Vi fann även att det var viktigt med en varsamhet när det kommer till sinnen, att inte stimulera sinnen alltför extremt. I framtiden finns det stor potential för användandet av sinnemarknadsföring, framförallt för att sticka ut på marknaden. Vem som är konkurrenten till köpcentrum beror mycket på vad som finns i närområdet och vad kunden efterfrågar. Det är viktigt att ta vara på de konkurrensfördelar som finns men även att ta till sig av andras konkurrensfördelar då dessa kan vara viktiga även för köpcentrum. Vår forskningsfråga besvarades främst genom multikoncept, att köpcentrum i framtiden kommer att karaktäriseras av att erbjuda allt från läkare till bilmekaniker, det ska vara effektivt. / Shopping centers are not a new phenomenon; even ancient Rome had their shopping centers. Today, the market for shopping centers is larger than ever before and it is constantly growing. In the last couple of years a new competitor emerged on the market, e-commerce. It has been called a threat to shopping centers but could it also be a possibility? During our studies at Linnaeus University we have learned about sensory marketing, customer experiences and branding as a way of distinguishing oneself at the market. Therefore these subjects have become a focus of the thesis. Furthermore, since the establishing process for shopping centers are between six and seven years we have adopted a futuristic perspective. The purpose of the study is to examine and analyze the branding process, the importance of the senses and the competition of shopping centers. The research has a qualitative approach in order to create greater understanding of the subject. Six interviews were conducted with people with knowledge of the subject. The result of the study is mainly focused upon shopping centers becoming multi-concepts in the future, where everything from doctors to grocery stores and auto mechanics can be found.

Stärkta kundrelationer är viktigt för ett företags lönsamhet och när individuella upplevelser efterfrågas i allt större utsträckning behöver företag utveckla och differentiera sig genom Unique Selling Proposition. Allt mer forskning tyder på att utnyttjandet av de fem sinnena i företagets verksamhet samt marknadsföring kan vara nyckeln till differentiering. Det har blivit viktigare att ge konsumenterna en individuell och skräddarsydd upplevelse där sinnena har fått en allt större betydelse.Syftet med denna undersökning är att undersöka och analysera utnyttjandet av sinnesupplevelsen i marknadsföringen där vi har genomfört en fallstudie på SPA-hotellet Yasuragi. Vi delar även upp konsumentgruppen i två delar, affärsgäster och privatgäster, för att jämföra upplevelse och mottagandet av marknadsföringen. För att svara på syftet har författarna genomfört en enkätundersökning, en deltagande observation på Yasuragi och fyra djupintervjuer samt en mailintervju. Den teoretiska referensramen, empirin och analysen är uppdelad i tre delar utifrån begreppen Sinnesmarknadsföring, Upplevelser och konsumtion.Undersökningen har visat att Yasuragi har alla förutsättningar att arbeta med sinnesmarknadsföring då turismprodukten berör alla de fem sinnena. SPA-hotellet skulle kunna arbeta mer medvetet med denna form av marknadsföring då de nu sker mindre planerat. Som det ser ut just nu sker det ingen större differentiering i marknadsföringen mot affärsgäster och privatgäster. För att lyckas med sinnesmarknadsföring måste fokus ligga på att förmedla känslan och upplevelsen av en produkt/tjänst istället för själva fysiska produkten. Yasuragi måste förmedla sin sinnesupplevelse redan i marknadsföringen där de kan ge ett smakprov av upplevelsen.Genom att beröra så många sinnen som möjligt hos en individ ökar dess intresse samt involvering av en produkt/tjänst vilket också påverkar konsumentbeteendet. Genom vår egen framtagna modell kan man se att ett företags Unique Selling Proposition bör vara så anpassad som möjligt till de fem sinnena för att skapa en total sinnesupplevelse. Sinnesupplevelsen bör sedan marknadsföras till individen för att individen ska utföra ett köp. Sinnesmarknadsföring kan alltså bidra till en starkare relation mellan kund och företag samt till en mer lönsam verksamhet. / Strong customer relationships are important to a company 's profitability and when the demand for individual experiences increase it requires companies to develop and differentiate themselves through Unique Selling Proposition . Growing body of research suggests that the use of the five senses in the business and marketing can be the key to differentiation. It has become more important to provide consumers with an individual and tailor-made experience in which the senses have become increasingly important.The purpose of this study is to examine and analyze the utilization of sensory experience in marketing where we have conducted a case study on SPA hotel Yasuragi. We also divide the consumer group into two parts, the business guests and private guests, to compare the experience and the outcome of marketing. To answer this purpose, we have conducted a survey, a participant observation at Yasuragi and four in-depth interviews and a mail interview. The theoretical framework, empirical data and analysis is divided into three parts based on the concepts of Sensory Marketing, Experiences and Consumption.The study has shown that Yasuragi has every opportunity to work with sensory marketing as the tourism product stimulates all five senses. Yasuragi would be able to work more consciously with this form of marketing as it now occurs less planned. As it stands right now, there is not much differentiation in marketing to business guests and private guests. To succeed in sensory marketing focus must be on to convey the feeling and experience of a product / service instead of the actual physical product. Yasuragi must convey their sensory experience already in marketing where they can provide a taste of the experience.Touching as many senses as possible in an individual increases its interest and involvement of a product / service which also affects consumer behaviour. Through our own designed model, one can see that a company's Unique Selling Proposition should be as accessible as possible to the five senses to create a total sensory experience. Sensory experience should then be marketed to the individual who most likely will purchase. Sensory Marketing can also contribute to a stronger relationship between customer and company, as well as to a more profitable business.

Denna studie har som syfte att förklara och ge en ökad förståelse för hur utvalda företag i modebranschen arbetar med det fysiska upplägget i butiker, genom bland annat atmosfär, sinnesstimuli och visuell merchandising. Samt vilken påverkan upplägget kan ha på konsumenters köpbeslutsprocesser och därmed även uppfattningen om varumärket. Sex intervjuer med olika företag har gett kvalitativa data som sedan analyserats mot varandra utifrån studiens teoretiska referensram. Resultat visar på att de studerade företagen inte planerar sin butiksyta beroende på teorier om konsumentbeteende och sinnesmarknadsföring. Utan istället planeras ytan beroende på varumärke och positionering, vilket skiljer sig åt beroende på företag. Att förmedla en känsla och att ge ett helhetsintryck med hjälp av upplägget är viktigt och baseras på hur butikerna vill att varumärket ska uppfattas, vilket sedan påverkar köpbeslutsprocessen då det avgör om kunderna väljer att konsumera i butiken eller inte. En lyckad planering av butiksytan för de studerade företagen, grundar sig därmed inte på hur väl ytan planeras utifrån tidigare forskning om sinnesmarknadsföring och visuell merchandising, utan hur bra den planeras utifrån varumärket. / This study aims to describe and to give greater understanding of how selected companies in the fashion industry works with the physical layout of stores, including the use of atmosphere, sensory stimuli and visual merchandising. Also what impact the layout can have on consumers buying process and the perception of the brand. Six interviews with different companies gave qualitative data that was analyzed together and against each other, based on the theoretical framework of the study. The result shows that the selected companies do not plan the layout based on theories of consumer behavior or sensory marketing. Instead the layout is planned based on the brand and the positioning the company works for, which differentiates itself based on what company it is. To convey a feeling and to give an overall impression of the brand with the help of layout is important, and it is based on how the companies want the brand to be perceived. This then affects the buying process because it determines if the customers choses to consume in the store or not. A successful planning of the layout, for the companies in the study, is therefore not based on how well it matches with recent research in the field, but how well it is matched based on the brand only.

Vetskapen om att människans fem sinnen, syn, ljud, känsel, lukt och smak, kan påverkas genom att stimuleras på olika sätt har tagits i beaktning vid utformningen av marknadsföringsverktyget kallat sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring beskrivs som ett framväxande paradigm inom marknadsföringsområdet. Stimulering av sinnena kan bidra till skapandet av helt nya sinnesupplevelser för kunden i den fysiska butiksmiljön. En butiksatmosfärs utformning som har sin utgångspunkt i människans fem sinnen kan påverka kundens beteende och skapa konkurrensfördelar. En stor mängd av den forskning och de studier som genomförts inom ämnet sinnesmarknadsföring undersöker hur kunden blir påverkad av olika sinnesstimuli och hur sinnesstimuli kan användas. En kunskapslucka gällande hur sinnesmarknadsföring faktiskt används i fysiska butiksmiljöer inom detaljhandelsbranschen identifierades. Syftet med den här uppsatsen är att skapa förståelse för hur mikroföretag använder sinnesmarknadsföring i den fysiska butiksmiljön. Vid insamlingen av empiriska data användes en kvalitativ metod och fem intervjuer genomfördes med butiksägare eller anställda som ansvarar för utformningen av en butiksmiljö inom detaljhandelsbranschen. Resultaten visar att flexibilitet är ett nyckelord när det kommer till mikroföretagens utformning av sinnesupplevelser i butiksmiljön. Det har även framgått att vid utformandet av butiksmiljön prioriteras i huvudsak strategier gällande tre av de fyra sinnena som undersökts i denna studie; syn, ljud och känsel. Den styrande faktorn som påverkar arbetet med sinnesupplevelserna i butiksmiljön är visionen för hur butiksatmosfären ska vara och upplevas av företagets kunder. Slutsatsen är att mikroföretag trots sin ringa storlek kan skapa och anpassa sinnesupplevelser utifrån de egna förutsättningarna och sin vision för butiksatmosfären för att differentiera sig. / The knowledge that the five human senses; sight, hearing, touch, smell, and taste, are affected in different ways by stimulation has been taken into account in the making of the marketing tool called sensory marketing. Within the marketing area, sensory marketing is described as an emerging paradigm. Stimulating the senses can lead to the creation of entirely new sensory experiences for the customer in a physical store environment. A store atmosphere based on the five human senses can affect the customer’s behavior and create competitive advantages. A large amount of the former research and studies made on sensory marketing focuses on how the customer may be affected by different sensory cues and how sensory cues can be used. A gap in knowledge has been identified regarding how sensory marketing is actually used in a physical retail store environment. The purpose of this thesis is to create a deeper level of understanding in regard to how micro-enterprises apply sensory marketing in their physical store environment. The empirical data has been collected adopting a qualitative method and five interviews have been conducted with business-owners or employees that are in charge of the environment in a retail store. Results show that flexibility is a keyword in regards to how the micro-enterprises creates the sensory experiences in the store environment. It also showed that when the store environment is created, three of the four senses studied in this thesis are prioritized; sight, hearing and touch. The determining factor that affects the creation of the sensory experiences in the store environment is the vision that states how the store atmosphere should be and be perceived by customers of the company. The conclusion is that although the micro-enterprises may be small in size they can create and adapt their sensory experiences based on their own conditions and their visions for the store atmosphere in order to differentiate themselves.

Syftet med denna undersökning är att den ska öka förståelsen kring hur referenser till människans fem sinnen kan se ut i marknadsföring av löplopp. Tidigare studier menar att det är svårt, om inte omöjligt, att stimulera vissa av dessa sinnen via sociala medier vilket också väcker ett intresse för hur företag arbetar för att komma i kontakt med dessa sinnen? Undersökningen fokuserar på fem löplopps marknadsföring. För undersökningen har en kvalitativ metod använts där loppens hemsidor, officiella filmer samt Facebook- och Instagram-inlägg studerats. För att förstå insamlade data har dels en teori om sinnesmarknadsföring av Hultén, Broweus och van Dijk använts men också en teori gällande samverkan mellan text och bild av Nordström. Dessa används vidare som verktyg vid analysarbetet tillsammans tidigare forskning. Resultaten av föreliggande studie visar att löploppens marknadsföring via Internet endast stimulerar synen samt hörseln. För lukten, smaken och känseln kan människan endast ha minnen till upplevelser genom just dessa sinnen. / The purpose of this study is to increase the understanding of how references to humans five senses can be seen in the marketing of running races. Earlier studies highlight that it is difficult, if not even impossible, to stimulate some of these senses through social media, which also raises an interest in how companies work to get in touch with these senses? This study focuses on the marketing of five running races. For this study, a qualitative method has been used where the websites of the running races, official videos, Facebook and Instagram posts have been studied. In order to understand the collected data, a theory of sense marketing by Hultén, Broweus and van Dijk has been used, but also a theory about interaction between text and image by Nordström. These two theories are used as tools in the analysis work. The results shows that the marketing of the running races only stimulates the sight sense and the sense of hearing. For the smell sense, taste sense and touch sense the human being can only have memories of experiences through these specific senses.

Vikten av de fysiska och interaktiva omgivningsdimensionerna i servicelandskapet på livsstilshotell har omvärderats. Bakgrunden till detta beror på det pågående skifte som fortgått under en längre tid av den varudominanta logiken till den servicedominanta logiken. Att vara det hotell som får gästernas uppmärksamhet, helhjärtat, kan vara avgörande för vilket hotell de väljer. Det påverkas inte bara av hotellets läge, erbjudande av kärntjänst utan vilket typ av upplevelse de har att erbjuda. För att utforska det här byggs studien upp på Bitners modell för servicelandskap tillsammans med Pine och Gilmores upplevelseekonomi-modell. Genom fältstudier undersöks de materiella och immateriella aspekterna som kan ingå i omgivningsdimensionerna i servicelandskapet samt gästernas emotionella reaktioner på upplevelsen. Hotellen kategoriseras i upplevelseekonomi-modellen samt jämförs mellan varandra. Syftet med undersökningen är att generera kunskap kring vilka dimensioner och variabler som livsstilshotell använder, samt vilka som är mest värdefulla för att skapa en stark upplevelse. Studiens resultat visar att hotellen inom de olika kategorierna i upplevelseekonomi-modellen använder de interaktiva och fysiska omgivningsdimensionerna på olika sätt. Beroende på vilken typ av upplevelse hotellen vill skapa och förmedla krävs det olika mycket engagemang i de olika dimensionerna och dess variabler. / The importance of the physical and interactive dimensions of the service landscape in lifestyle hotels has been re-evaluated. The reason for this is due to the ongoing shift that has continued over a long period of time from the goods-dominant logic to the service-dominant logic. Being the hotel that gets the guests' attention, wholeheartedly, can be decisive for which hotel they choose. This is not only affected by the hotels location, core service offerings, but the kind of experience the hotel have to offer. To explore this, the essay uses Bitner's model for the servicescape together with Pine and Gilmore's experience economy model. Field studies investigate the material and intangible aspects that can be included in the ambient dimensions of the servicescape as well as the guests' emotional reactions to the experience. The hotels are categorized in the experience economy model and compared between each other. The purpose of the essay is to generate knowledge about the dimensions and variables that lifestyle hotels use. Which are most valuable for creating a strong experience based on the different categories in the experience economy model. The results of the study shows that the hotels within the different categories in the experience economy model use the interactive and physical environmental dimensions in different ways. Depending on the type of experience the hotels want to create and convey, the various levels of commitment to the different dimensions and its variables are required.

The thesis addresses current issues in experiential marketing research. More precisely, it focuses on the impact experiences earlier in life have on the preference towards a brand and its meaning later in life, as well as the influence of audio-visual product experiences on the perceived haptic evaluation of products. The thesis uses a wide selection of theories, from conditioning to embodied cognition and multisensory enhancement and provides novel contributions to marketing research.:I. The Influence of Brand Experiences onto Brand Preference, Brand Meaning and Haptic Product Evaluation - Essays in Experiential Marketing Research 1. The Relevance of Experiences in Marketing and Marketing Research 2. Paper A 2.1 Gaps & Research Questions 2.2 Summary 2.3 Contributions 2.4 Future Research Directions 3. Paper B 3.1 Gaps & Research Questions 3.2 Summary 3.3 Contributions 3.4 Future Research Directions 4. Paper C 4.1 Gaps & Research Questions 4.2 Summary 4.3 Contributions 4.4 Future Research Directions 5. References II. How Memorable Experiences Influence Brand Preference III. Meaningful Experiences – an Embodied Cognition Perspective on Brand Meaning Co-Creation IV. Touching Sounds - Improving the Haptic Evaluation of a Product that cannot be Touched but Seen and Heard 1. Introduction 2. Theoretical Background 2.1 Product Evaluation and Touch 2.2 Haptic Imagery as a Surrogate for Actual Touch 2.3 Hypotheses 3. Study Designs 3.1 Overview of Studies 3.2 Stimuli and Pretests 4. STUDY 1: Audio-visual texture evaluation through sound 4.1 Methodology 4.2 Dependent Measures 4.3 Results 4.4 Discussion 5. STUDY 2: Audio-visual hardness evaluation through sound 5.1 Methodology 5.2 Dependent Measures 5.3 Results 5.4 Discussion 6. General Discussion 7. References