Professor Christian Diesen tycker sig se ett samband mellan dom i våldtäktsmål och kön på den verkställande domaren. Tidigare forskning i USA har visat statistiskt signifikanta resultat för att domarens personliga karakteristika påverkar utfallet i bland annat fall av dödsstraff. Syftet med denna studie är att testa med hjälp av en logistisk modell om könet på domaren påverkar domen i sexualbrottsmål från Uppsala, Stockholm och Södra Roslags tingsrätt. Inga signifikanta resultat erhålls alltså finner teorin om ett samband mellan domarens kön och utfall i sexualbrottsmål inget stöd inom ramen för denna studie.

I och med den föreslagna sexualbrottslagstiftningen baserad på frivillighet har brottet våldtäkt och dess utformning återigen blivit föremål för livlig politisk diskussion. Opinionen för den föreslagna regleringen formades i stort efter ett antal uppmärksammade våldtäktsmål i början av 2010-talet. Vissa jurister kritiserade rättsfallen för hur frågan om uppsåt hanterats, men denna fråga har inte uppmärksammats särskilt vid framarbetandet av den föreslagna regleringen.Hur gränsdragningen mellan uppsåtligt respektive oaktsamt handlande ska dras har länge diskuterats i juridisk doktrin. I rättsfallet NJA 2004 s. 176 slogs det fast att likgiltighetsuppsåt är den uppsåtsform som utgör uppsåtets nedre gräns i svensk rätt. Likgiltighetsuppsåt innebär i korthet att en gärningsperson inser risken för att en viss följd kan inträda genom sitt handlande, samt att hen är likgiltig inför att följden faktiskt inträder. Att följden inträder genom hens handlande är inte ett skäl för gärningspersonen att avstå från handlandet.Underrätter verkar ha haft problem med att tillämpa kriterierna för likgiltighetsuppsåt i våldtäktsmål. Domstolar tenderar att beskriva hur bedömningen av uppsåtet gått till på ett kortfattat sätt, att använda sig av begrepp som snarare för tankarna till en mer kvalificerad uppsåtsform och att underkänna uppsåt, trots att en korrekt tillämpning av kriterierna för likgiltighetsuppsåt i vissa fall hade kunnat innebära att uppsåt förelegat. Detta kan möjligen bero på att våldtäkt är ett brott som inte kräver att en viss följd inträder, utan endast att vissa omständigheter föreligger vid vissa sexuella handlingar, vilket innebär att kriterierna för likgiltighetsuppsåt inte passar för våldtäktsbrottet. Det är även tänkbart att underrätterna tycker att kriterierna för likgiltighetsuppsåt är så svårtillämpade, att de helst undviker att använda sig av dem.Om den föreslagna sexualbrottslagstiftningen baserad på frivillighet skulle antas, så kommer inte tillämpningen av likgiltighetsuppsåt i våldtäktsmål påverkas i praktiken. Detta eftersom våldtäktsbrottet inte heller med den föreslagna regleringen skulle innebära att en följd inträder. Att det även föreslås att våldtäkt begången av oaktsamhet ska kriminaliseras är inte heller något som nämnvärt skulle påverka tillämpningen av likgiltighetsuppsåt i våldtäktsmål.För att domstolar ska kunna tillämpa likgiltighetsuppsåt korrekt i mål som rör brott som inte innefattar någon följd, som är fallet vid våldtäkt, samt för att uppnå ett fullgott skydd för den sexuella integriteten och den sexuella självbestämmanderätten borde Högsta domstolen lämna vägledning om hur kriterierna för likgiltighetsuppsåt bör tillämpas i våldtäktsmål.

No description available.

Under de drygt 20 år som passerat sedan sexköpslagen infördes i Sverige har både samhället och sexualbrottslagstiftningen genomgått stora förändringar. Det gamla begreppet sexuellt umgänge har ersatts med det vidare begreppet sexuell handling och internet möjliggör idag köp av s.k. livepornografi där köpare betalar säljare för att utföra specifika sexuella handlingar på sig själva som köpare kan följa i realtid. Gränsen mellan vad som är pornografi och vad som faktiskt kan utgöra ett sexköp håller på att suddas ut. Samtidigt som de senaste årens rättsutveckling har förändrat synen på begreppet sexuell handling på det viset att sådana handlingar numera kan genomföras över nätet tycks den rådande uppfattningen vara att sexköp förutsätter fysisk kontakt. Syftet med uppsatsen har varit att utreda om sexköpsbrottet kan begås på nätet. Utredningen har bestått dels av att undersöka hur rekvisitet sexuell förbindelse i sexköpsparagrafen ska förstås och dels att undersöka om sexualbrott överhuvudtaget kan begås mot vuxna människor på nätet. I syfte att utröna sexköpsparagrafens rätta mening, i förenlighet med legalitetsprincipen, har utredningen utgått från lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Resultatet som presenteras i uppsatsen är att rekvisitet sexuell förbindelse avser samlag eller sexuell handling enligt nuvarande begreppsbildning och att sexualbrott mot vuxna kan begås över nätet. Sexköpsbrottet bör således vara tillämpligt online.

Unga sexualförövare är ett växande samhällsproblem, enligt ett flertal källor saknas kunskap om adekvata behandlingsmetoder för denna förövargrupp. Något som är nödvändigt både för att minimera antalet offer och återfall. Genom systematisk kunskapsöversikt undersöks vilka evidensbaserade behandlingsmetoder som finns att tillgå för unga sexualförövare. Detta görs genom att systematiskt söka efter tidigare forskning berörande ämnet inom olika databaser med ett antal sökord. I resultatet fick tre tidigare studier gällande behandlingsmetoderna Multisystemic Treatment och Interpersonal Skills Program, tillräckligt starkt vetenskapligt stöd för att behandlingarna skulle kunna användas i praktiken.

This study analyzes men and women's reactions to the evening press' publications on sexual crimes. The survey intends to answer three questions, how do women and men express themselves in the comment fields on the evening newspapers' publications on sexual crimes, what themes, positions and word choices occur and what similarities and differences are there between the sexes in the comment field. The empiric data has since been interpreted according to audience research and a gender perspective. The publications themselves have been analyzed according to the theory of encoding / decoding to gain a deeper understanding of the relationship between the publications and the audience's reactions. To answer the questions, four publications have been selected with a total of 228 comments from men and women, which were then analyzed through a qualitative gender analysis where an ethnographic research strategy was applied. The empirical data in this study has during the course of the analysis revealed three macrotemes and eight microtemes. The results show that women to a greater extent comment based on their own experiences, while men tend to focus on details of the crime, the perpetrator or politics. When the perpetrator is a woman, the tone becomes humorous, especially from men, while the tonality of the comments becomes much harsher when the perpetrator is male. In general, men comment to a greater extent for educational purposes with an emphasis on facts, which falls in line with the male norm. Women tend to comment more often based on emotions, which in turn follows the female norm. The similarities that are established through the analysis are primarily the role as a “worried parent” and dissatisfaction with the penalty scale, which is a recurring theme from both men and women in the comment section.

Studiens syfte är att utifrån en kvalitativ- och explorativ utgångspunkt undersöka vilka attityder och referensramar till sex som kommer till uttryck bland ungdomar i 15-16 års ålder. Utifrån syftet ställs följande frågeställningar:  Vilka föreställningar kring sex kommer till uttryck bland unga tjejer och killar?  Hur beskriver de gränsen mellan normalt sexuellt beteende och övergrepp? Genom ett diskursanalytiskt och genusteoretiskt angreppssätt analyseras hur ungdomar i fokusgrupper resonerar kring sex i relation till kön och genus. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt grundar sig i det socialkonstruktivistiska och feministiskt poststrukturalistiska förhållningssätt som ser människans verklighet som socialt konstruerad och i ständig förändring. I analysen är avsikten att fånga skillnader och likheter i hur killar och tjejer uttalar sig kring sexualitet samt vilken betydelse kön och genus har för deras uttalanden. I analysen framgår en ojämlik och genusnormativ uppfattning av sexualitet mellan tjejer och killar där tjejers sexualitet beskrivs av ungdomarna som väsensskild och sekundär från killars som primärt står i centrum. Killars sexualitet utgör normen vars ramar främst gynnar dem och vilket tjejer måste förhålla sig till. Detta blir tydligt i ungdomarnas förståelse av sexuella övergrepp där tjejerna beskrivs bära det yttersta ansvaret i att påvisa sin ovilja till sex för att ett övergrepp ska anses vara giltigt. Ett ansvar som tjejerna inte alltid tycks ha helt enkelt att hantera. Svårigheter med att ibland avvisa och säga nej till sex beskrivs bottna i oro för negativa konsekvenser som resulterar i att det inte är ovanligt att som ung tjej ha sex mot sin vilja.

Som följd av mediernas felaktiga publiceringar av anklagelser mot Fredrik Virtanen under metoo-hösten 2017, gjorde Uppdrag granskning ett program där de granskade mediernaspubliceringar, som mötte stor kritik. Kritiken väckte vårt forskningsintresse för att genomföradenna studie. Syftet är att studera Uppdrag gransknings program “#metoo och FredrikVirtanen” med metoden MCDA för att ta reda på hur anklagelserna och de sociala aktörernablir representerade. Studiens vetenskapliga perspektiv grundas i genusteorin med fokus på hurkvinnor blir representerade vid sexualbrott. Tidigare forskning visar hur rape myths kommertill uttryck vid nyhetsrapportering av sexualbrott och det använder vi sedan för att sätta vårtresultat i relation till. Vi har utformat två frågeställningar för att reda på hurrepresentationerna i avsnittet ser ut. I analysen finner vi tecken på en orättvis representationav de sociala aktörerna. Däremot visar vårt resultat att Uppdrag granskning inte gör sigskyldiga till reproduktion av rape myths.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp grundskollärare i en kommun i norra Sverige kunde uppmärksamma och agera när de befarar att ett barn utsätts för sexualbrott, utifrån de resurser, utbildning och riktlinjer som samhället ger. Statistik visar på att sex barn i en klass på 30 elever utsätts för sexualbrott och samtidigt redogör forskning för att barn som blir utsatta för övergrepp har svårt att berätta vad de varit med om med bakgrund av bland annat skam- och skuldkänslor. Många utsatta barn är också rädda för vad som kommer att hända med förövaren om de berättar, då forskning också visar att förövaren oftast är en närstående till barnet. Flera barn som är med om övergrepp är inte heller medvetna om att de är utsatta för ett brott och vad de har för rättigheter, vilket också ses som ett av hindren för personer som arbetar med barn för att kunna uppmärksamma och agera. Studiens resultat är baserat på sju intervjuer med grundskollärare som arbetar inom grundskolan med barn i årskurserna förskoleklass till årskurs 6. Tematisk analys med inslag av kodning från grounded theory användes för att analysera materialet. Resultatet visar på att informanterna i många fall saknar handlingsberedskap, riktlinjer och stöd för att kunna uppmärksamma och agera när de befarar att en elev utsätts för sexualbrott. Slutsatserna i studien visar att det finns behov av att fortsätta lyfta frågan om sexualbrott och öka samhällsdebatten kring ämnet. Slutsatser som resultatet även påvisar är att förklaringen till de få uppmärksammade sexualbrotten inte återfinns i informanternas engagemang utan i bristande utbildning till lärare och elever, rädsla för hot samt otillräckliga handlingsplaner från rektor, ledning och politiker. Slutligen framkom indikationer på att det råder en kunskapslucka när det kommer till sexualbrott mot barn och vilka möjligheter skolan har att uppmärksamma det.

<p>Lås in pedofilerna och kasta bort nyckeln. Tvångskastrera våldtäktsmännen. Samhällets dom mot sexualbrottslingarna är hård och vägen tillbaka för många omöjlig.</p><p>Möt sexualbrottslingen och de som arbetar med män vars handlingar väcker avsky.</p>